På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Datum: 2011-11-07

Dnr/målnr/löpnr:
131-512407-11/112

 

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget att arbetsgivare ska bli skyldiga att lämna kontrolluppgift en gång i månaden istället för som idag en gång om året. Förslaget är bra och underlättar arbetet mot svart arbetskraft. För att ytterligare säkerställa kvalitén på de lämnade uppgifterna och för att minska den administrativa bördan för arbetsgivarna föreslår Skatteverket att månadskontrolluppgiften kopplas samman med arbetsgivardeklarationen och att det blir krav på att arbetsgivardeklarationen lämnas elektroniskt. Detta bör ske genom att arbetsgivaren direkt i arbetsgivardeklarationen lämnar uppgift på individnivå avseende löner och avdragen skatt. Ett annat alternativ är att sammankopplingen mellan kontrolluppgifter och arbetsgivardeklaration kan ske genom att  elektronisk arbetsgivardeklaration, för dem som ska lämna sådan, endast kan lämnas om månadskontrolluppgift har lämnats. För att säkerställa att kontrolluppgifterna lämnas varje månad bör det även övervägas om sanktionsavgift ska införas för den som inte lämnar månadskontrolluppgift i tid.
 
För att underlätta, effektivisera och säkerställa hanteringen av månadskontrolluppgifter och arbetsgivardeklarationer är det av största vikt att frågan om e-legitimation för juridiska personer får en lösning.
 
I yttrandet pekar Skatteverket på en del frågeställningar som kan behöva förtydligas. Exempelvis bör  utländska arbetsgivares möjlighet att få dispens att lämna arbetsgivardeklaration en gång om året utredas och en anpassning av nuvarande lagregler om kontrolluppgifter måste göras för att anpassa dessa till ett system med månadskontrolluppgifter.
 
Skatteverket har inte någon möjlighet att få det tekniska systemet klart till den 1 januari 2013 och det är därför Skatteverkets uppfattning att reglerna inte kan börja gälla förrän den 1 januari 2014.

 

1 Allmänt om förslaget

Förslaget i sin nuvarande utformning innebär att arbetsgivare blir skyldiga att lämna kontrolluppgift varje månad, om de har betalat ut ersättning för arbete, samtidigt som skyldigheten att lämna en årskontrolluppgift slopas. I kontrolluppgifterna ska, förutom de uppgifter som idag lämnas, uppgift om sjuklön och kompletterande ersättningar vid föräldraledighet och sjukdom särredovisas. Vidare ska arbetsgivaren i kontrolluppgift uppge om ersättningen avser annan period än den aktuella månaden. Kontrolluppgiften ska lämnas elektroniskt men arbetsgivare som inte har tillgång till dator ska få möjlighet att ansöka om dispens att lämna kontrolluppgifter på papper. Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten och Åklagarmyndigheten ska, i särskilt reglerade fall, få direktåtkomst till de uppgifter som lämnats i kontrolluppgiften.
 
I betänkandet skriver man även att arbetsgivaren ska kunna rätta kontrolluppgiften till dess att arbetsgivardeklaration har lämnats.

 

2 Kontrolluppgiftens rättsliga status

Kontrolluppgiften är inte en deklaration och inte en begäran om omprövning. Skatteverkets registrering av uppgifterna innebär inte att Skatteverket fattar något beslut om beskattning och en rättelse av tidigare inlämnade kontrolluppgifter är inte att jämställa med omprövning. I dagsläget lämnas kontrolluppgift en gång om året. Uppgiften förtrycks i deklarationen och i samband med beskattningsarbetet har den som fått en kontrolluppgift möjlighet att bemöta eventuella felaktigheter. Tidpunkten från det att arbetsgivaren lämnar kontrolluppgift till dess att mottagaren av kontrolluppgiften bli beskattad för inkomsten är förhållandevis kort och uppgifterna i kontrolluppgiften lämnas inte ut till annan än den som berörs av uppgiften. Med utredningens förslag kommer den skattskyldige att löpande under året få kontrolluppgifter som blir synliga för den skattskyldige själv, Skatteverket och i vissa fall även för andra myndigheter.
 
Skatteverkets nuvarande hantering av kontrolluppgifter bygger på administrativ praxis och lagreglering avseende hanteringen av kontrolluppgifter saknas i stort sett helt. I och med att kontrolluppgift ska lämnas varje månad och även vara tillgänglig för andra myndigheter uppkommer frågor om behov av lagreglering när det gäller:

  •         kontrolluppgiftsombud,
  •         arbetsgivarens möjlighet att själv rätta felaktiga kontrolluppgifter,
  •         arbetstagarens möjlighet att få felaktiga kontrolluppgifter rättade,
  •         Skatteverkets möjlighet att på eget initiativ rätta felaktiga kontrolluppgifter.

Månadskontrolluppgiften och reglerna om utlämnande av uppgift till andra myndigheter innebär att det kontrollmaterial som Skatteverket har samlat in för att använda i sin egen beskattningsverksamhet får betydelse för andra myndigheter i deras myndighetsutövning och för de skattskyldigas relationer med andra myndigheter. En sådan utvidgning av kontrolluppgiftens betydelse ställer större krav på en tydlig lagreglering kring kontrolluppgiftshanteringen samtidigt som också Skatteverket måste ta fram tydliga föreskrifter om vad som ska gälla i olika situationer.

 

2.1 Kontrolluppgiftsombud

Av 15 kap. 4 § i förslaget till skatteförfarandelag (SFL) framgår att kontrolluppgift ska lämnas av den som gett ut ersättning eller förmån. Merparten av kontrolluppgifterna lämnas redan idag elektroniskt. Skatteverket registrerar de kontrolluppgifter som kommer in oavsett om de lämnas av arbetsgivaren eller av någon annan på uppdrag av arbetsgivaren. Varken lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (2001:1227), LSK, eller SFL innehåller regler om ombudsförfarande. Många arbetsgivare har gett någon annan i uppdrag att lämna kontrolluppgifter för deras räkning. När kontrolluppgifter ska lämnas varje månad och vara tillgängliga för andra myndigheter är det viktigt att det av SFL framgår vem som är behörig att lämna in kontrolluppgifterna till Skatteverket.
 
För att underlätta för dem som är skyldiga att lämna kontrolluppgifter föreslår Skatteverket att det även bör vara möjligt att lämna kontrolluppgifter genom ombud. Reglerna om ombud i 6 kap. SFL bör kompletteras med regler om månadskontrolluppgift får lämnas av personer som utsetts till deklarationsombud.

 

2.2 Vem ska ha möjlighet att rätta en felaktig kontrolluppgift

I avsnitt 8.2.4 föreslås att:
"En lämnad månadsuppgift ska kunna ändras eller rättas fram till den tidpunkt då arbetsgivardeklaration för månaden har kommit in till Skatteverket." Vidare anges att det ankommer på Skatteverket att meddela de närmare föreskrifter som behövs angående rättelse av kontrolluppgifter.
 
I dag lämnas rättade kontrolluppgifter såväl före som efter tryckningen av inkomstdeklarationen och någon tidsgräns för när en rättat kontrolluppgift ska upprättas och tas emot av Skatteverket finns inte. Den föreslagna regeln att en kontrolluppgift ska kunna rättas till dess att arbetsgivardeklaration för perioden har lämnats innebär således en inskränkning jämfört med nuvarande system i synnerhet som den tiden i flertalet fall kommer att vara synnerligen kort.
 
I dagsläget är det bara uppgiftslämnaren, Skatteverket och den skattskyldige som har tillgång till uppgifterna och uppgifterna används endast för beskattningsändamål. En avsikt med att kontrolluppgift ska lämnas varje månad är att andra myndigheter ska kunna få tillgång till aktuell och korrekt information som de behöver i sin myndighetsutövning. När kontrolluppgift lämnas varje månad kommer de uppgifter som anges i kontrolluppgiften få betydelse för den person uppgifterna berör på andra sätt än idag. Kontrolluppgiften får ett bevisvärde, både till fördel och till nackdel, för personer i deras kontakt med andra myndigheter. Kravet på uppgifternas korrekthet måste därför säkerställas och det måste finnas klara regler för vad som ska gäller för rättelse av kontrolluppgift.
 
En rättad kontrolluppgift kan ha stor betydelse för den enskilde när det gäller kontakten med andra myndigheter men en rättad kontrolluppgift kan också vara avgörande för beskattningen. Att ha ett system där kontrolluppgiften bara kan ändras innan arbetsgivardeklaration för perioden har lämnats medför att systemet riskerar att innehålla felaktigheter som kan komma att påverka Skatteverkets och övriga myndigheters handläggning.
 
Det är Skatteverkets uppfattning att en behörig uppgiftslämnare måste kunna rätta kontrolluppgiften även efter det att skattedeklaration har lämnats och att denna möjlighet ska framgå av lagtexten. Eftersom andra myndigheter ska ha direkt åtkomst till kontrolluppgifterna så bör det framgå att kontrolluppgiften är rättad. Hur rättelsen ska gå till kan regleras genom föreskrift.
 
Både med nuvarande system och enligt förslaget i betänkandet ska rättelse av kontrolluppgift bara kunna göras av den behörige uppgiftslämnaren. I de fall Skatteverket uppmärksammar fel i kontrolluppgifterna får Skatteverkets rättelse avspegla sig i Skatteverkets löpande arbete och inte i de av arbetsgivaren lämnade kontrolluppgifterna vars innehåll kan lämnas ut till andra myndigheter. Skatteverket anser att de uppgifter om rättelse som verket gjort i redan lämnade kontrolluppgifter bör kunna lämnas ut till andra myndigheter, vilket bör framgå direkt av lagtexten.
 
En person som uppmärksammar att kontrolluppgiften är felaktig kan med nuvarande förslag inte få uppgiften rättad på annat sätt än att kontakta arbetsgivaren. Det är viktigt att kontrolluppgiften är korrekt. En person som anser att han eller hon har fått en felaktig kontrolluppgift har med nuvarande förslag inte någon möjlighet att få den felaktiga kontrolluppgiften prövad trots att uppgiften, vid förfrågan, kommer att lämnas ut till andra myndigheter. Det är möjligt att den som kontrolluppgiften avser kan ha behov av att få den rättad även utan att arbetsgivaren medverkat. Ett sådant behov kan exempelvis finnas om arbetsgivaren har gått i konkurs.
 
I det löpande arbetet kan Skatteverket uppmärksamma personer som har haft inkomster under året som ska ligga till grund för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag utan att kontrolluppgifter har lämnats. Sådana uppgifter bör kunna lämnas ut till andra myndigheter vilket bör framgå av lagtexten.

 

2.3 Skatteverkets möjlighet att komplettera kontrolluppgifter

Av utredningen framgår att kontrolluppgifterna ska lämnas elektroniskt något som Skatteverket ställer sig mycket positivt till. Redan idag lämnas huvuddelen av kontrolluppgifterna elektroniskt men trots det förekommer det en hel del fel vad gäller såväl namn som personnummer. Skatteverket bör ha möjlighet att kräva in fullständiga uppgifter av arbetsgivaren innan kontrolluppgiften registreras och en sådan möjlighet bör även kunna avspegla sig i det elektroniska kontrolluppgiftssystemet.
 
För arbetsgivare som har anställda som ännu inte har fått person- eller samordningsnummer bör det finnas en möjlighet att lämna kontrolluppgifter utan att dessa nummer har angetts. Detta kan exempelvis bli aktuellt när en anställd omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och där samordningsnummer ännu inte har tilldelats.

 

3 Krav på elektronisk arbetsgivardekaration bör införas

Enligt förslaget ska kontrolluppgifterna lämnas elektroniskt och uppgifterna ska föras över till den elektroniska arbetsgivardeklarationen. De elektroniska kontrolluppgifterna och möjligheten att få uppgifterna överförda till den elektroniska arbetsgivardeklarationen kommer att medföra att fler arbetsgivare väljer att lämna elektronisk deklaration vilket är mycket positivt. Det finns ingenting som hindrar att en arbetsgivare väljer att lämna arbetsgivardeklaration på papper istället för att lämna den elektroniskt. I sådant fall kommer uppgifterna inte att finnas förtryckta på pappersdeklarationen och därmed finns det heller inte någon automatisk överensstämmelse mellan innehållet i månadskontrolluppgifterna och den för månaden lämnade arbetsgivardeklarationen.
 
Det finns en risk för att möjligheten att lämna arbetsgivardeklaration på papper medför att det uppstår differenser mellan de sammanlagda beloppen av lämnade månadskontrolluppgifter och summeringen i arbetsgivardeklarationen. Det merarbete som differenserna medför för arbetsgivaren i samband med att Skatteverket utreder differensen kommer inte att försvinna med det nuvarande förslaget. Avstämningsarbetet mellan årliga kontrolluppgifter och arbetsgivardeklarationer är idag en stor arbetsuppgift för Skatteverket och det finns risk för att detta arbete ökar om det inte sker en tydlig sammanlänkning av månadskontrolluppgifter och arbetsgivardeklaration. Personalkostnaden för avstämningsarbetet, när det utförs en gång om året, uppgår till ca 25 miljoner kronor (se avsnitt 8.2.1 i utredningen).
 
För att säkerställa månadskontrolluppgifternas korrekthet i förhållande till inlämnad arbetsgivardeklaration och för att ytterligare minska den administrativa bördan för uppgiftslämnarna är det av största vikt att kravet på elektronisk månadskontrolluppgift kombineras med krav att också lämna arbetsgivardeklarationen elektroniskt.
 
Skatteverket föreslår att uppgifterna i månadskontrolluppgiften tas in i arbetsgivardeklarationen på så sätt att uppgift om utgiven ersättning för arbete och gjorda skatteavdrag redovisas på individnivå direkt i deklarationen, för de utbetalare som är skyldiga att lämna arbetsgivardeklaration. Utbetalare som inte är skyldiga att lämna arbetsgivardeklaration ska istället lämna månadskontrolluppgift. I andra hand föreslår Skatteverket att det, för dem som är skyldiga att lämna arbetsgivardeklaration, ska vara krav på att månadskontrolluppgifter måste ha lämnats senast när elektronisk arbetsgivardeklaration lämnas samt att ändringar i den elektroniska arbetsgivardeklarationen inte kan göras med mindre än att månadskontrolluppgifterna också ändras.

 

4 Sanktionsmöjligheter

Systemet med direktåtkomst av kontrolluppgifter för andra myndigheter bygger på att arbetsgivaren fullgör sin kontrolluppgiftsskyldighet. Skatteverket är också beroende av att samtliga månadskontrolluppgifter kommer in så att rätt belopp kan förtryckas i inkomsttagarnas deklarationer.
 
Det nuvarande regelsystemet med föreläggande vid utebliven kontrolluppgift är svåradministrerat och kostnadskrävande. Skyldigheten att lämna månadskontrolluppgift bör kombineras med regler om sanktionsavgifter i de fall arbetsgivaren underlåter att lämna kontrolluppgifter.
 
Om man istället väljer ett system där arbetsgivarna i arbetsgivardeklarationen redovisar löner och skatteavdrag på individnivå eller ett system där lämnande av kontrolluppgifter är en förutsättning för att kunna lämna arbetsgivardeklaration så minskar behovet av sanktioner eftersom arbetsgivardeklarationen redan omfattas av regler om förseningsavgift.

 

5 E-legitimation för juridiska personer

Skatteverket vill än en gång framhålla att det är angeläget med en hos uppgiftslämnarna vedertagen och etablerad teknisk lösning för elektronisk identifiering, så kallad e-tjänstelegitimation. Skatteverkets skäl för att framhålla behovet av en teknisk lösning framgår av avsnitt 8.2.11 i betänkandet. I dagsläget framstår det inte som troligt att en lösning som bygger på e-tjänstelegitimation kommer att finnas på plats till 1 januari 2013. Denna omständighet talar för att ikraftträdandet bör skjutas framåt i tiden, jämfört med utredningens förslag.

 

6 Möjlighet till dispens

Skatteverket delar utredningen förslag att de arbetsgivare som inte har tillgång till dator ska kunna ansöka om befrielse att lämna kontrolluppgift elektroniskt. För att befrielse ska kunna medges krävs dock att särskilda skäl föreligger. I författningskommentaren anges att ett sådant särskilt skäl kan vara att uppgiftslämnaren inte har Internetuppkoppling. För att främja e-vägen bör det övervägas om dispensmöjligheten bör vara mer restriktiv.
 
Om månadskontrolluppgifterna kopplas samman med elektronisk arbetsgivardeklaration ska arbetsgivaren givetvis även kunna få dispens från kravet att lämna elektronisk arbetsgivardeklaration.

 

7 Särskilt om utländska arbetsgivare

Skatteverket delar utredningens förslag att även utländska utbetalare ska omfattas av förslaget om månadskontrolluppgift eftersom de flesta utländska arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter.
 
Utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska, enligt huvudregeln betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgifter på samma sätt som svenska arbetsgivare. Dessa arbetsgivare kan dock i vissa fall medges dispens att lämna arbetsgivardeklaration en gång om året istället för varje månad. Sådan dispens medges exempelvis för utländska ambassader i Sverige samt för utländska arbetsgivare som inte har några anställda i Sverige men ändå är skyldiga att betala arbetsgivaravgifter här. Av betänkandet framgår att även dessa arbetsgivare blir skyldiga att lämna kontrolluppgift varje månad. Om dessa arbetsgivare ska lämna kontrolluppgift varje månad så finns det inte längre något skäl att behålla reglerna om dispens att redovisa en gång om året. Skatteverket föreslår att reglerna om dispens att lämna arbetsgivardeklaration en gång om året tas bort.

8 Justeringar i 15 kap SFL

I och med att kontrolluppgift ska lämnas varje månad bör utformningen av 15 kap. 8 § SFL ses över. Av 8 § 2. framgår att kontrolluppgift inte behöver lämnas om
"det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kr"
Paragrafen utformning måste ändras när kontrolluppgift ska lämnas varje månad. Skatteverket föreslår att beloppsgränsen slopas när reglerna om månadskontrolluppgift införs. Alternativt kan beloppsgränsen 100 kr gälla för utbetalat belopp per månad.
 
För privatpersoner som har betalat ut ersättning för arbete till en person som inte är näringsidkare och som inte lämnar förenklad arbetsgivardeklaration är motsvarande gräns för kontrolluppgiftsskyldighet 1000 per år. Skatteverket föreslår att 8 § 1. c ändras och får följande utformning:
"om det kan antas att det som mottagaren får, sammanlagt under året, inte kommer att överstiga 1000 kr".
 
Reglerna i 9 § 2. om att kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om vilken tid ersättningen avser om den bara avser del av år kan tas bort eftersom kontrolluppgift lämnas varje månad och då avser månadens utbetalningar.
 
Även schablonberäknade förmåner ska redovisas i månadskontrolluppgiften vilket innebär att 15 kap. SFL måste förtydligas när det gäller hur bilförmån ska beräknas när redovisning i kontrolluppgift ska ske per månad istället för som i dag en gång om året.

9 A-SINK

För att underlätta för arbetsgivarna bör även reglerna om arbetsgivaravgifter och skatteavdrag för personer som omfattas av reglerna om A-SINK tas in i systemet med månadskontrolluppgift.

 

10 Direktåtkomst av uppgifter

Skatteverket tillstyrker förslagen om direktåtkomst och föreslår att även socialnämnderna medges direktåtkomst till uppgifterna. Skatteverket anser inte att intrånget i den enskildes integritet skulle bli större för den som söker ekonomiskt bistånd hos socialnämnderna än den som ansöker om ekonomiskt bistånd i form av dagersättning från Migrationsverket.

Skatteverket instämmer i förslaget att arbetslöshetskassorna inte ska få direktåtkomst till månadsuppgifterna eftersom de inte är myndigheter. För att Skatteverket ska kunna lämna månadsuppgifter till arbetslöshetskassorna på medium för automatiserad behandling anser Skatteverket att det med hänsyn till 2 kap. 6 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, SdbL behövs en reglering om detta i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, SdbF eftersom ett sådant utlämnande får anses ske till enskild och inte till en myndighet. Skatteverket föreslår istället att det i förslaget till 8 c § i SdbF anges att uppgifterna ska lämnas ut på begäran av arbetslöshetskassorna.
 
I förslaget anges att direktåtkomst ska medges till bl. a. de uppgifter som avses i 15 kap. 9 §1 st . 1 p SFL. I nämnda bestämmelse anges "värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut". I dag lämnas kontrolluppgifterna på förtryckta blanketter som innehåller olika poster för olika typer av ersättningar och förmåner som utbetalats till enskilda. Myndigheterna har behov av olika uppgifter från kontrolluppgiftsblanketten. Skatteverket föreslår att det i SdbL anges att respektive myndighet får direktåtkomst till de uppgifter i månadsuppgifterna som myndigheten har behov av för handläggning av ett visst ärende. En närmare prövning av vilka uppgifter som ska lämnas kan sedan göras i samband med att den elektroniska förbindelsen upprättas.

11 Sekretessfrågor

Skatteverket tillstyrker förslaget om förstärkt sekretess hos de mottagande myndigheterna. Någon form av märkning varifrån uppgifterna härstammar är nödvändig för att kunna upprätthålla den förstärkta sekretessen. Det måste därför närmare analyseras hur de mottagande myndigheterna ska skilja de olika uppgifterna åt. Särskilt problematiskt kan detta bli om myndigheterna begär ut uppgifter från Skatteverket även i samband med handläggning av andra typer av ärenden än de som är aktuella i utredningen. I sådant fall kan det för uppgifter som inhämtats från Skatteverket komma att gälla sekretess med olika styrka beroende på till vilket ärende uppgifterna hör. Skatteverket anser att det är viktigt att den absoluta sekretessen upprätthålls hos de mottagande myndigheterna.

12 Tidpunkt för ikraftträdande

Reglerna om inkomstuppgifter per person och månad har föreslagits börja gälla den 1 januari 2013. Skatteverket bedömer att tiden som krävs för utformning, utveckling och införande av den informationstekniska och administrativa lösningen för hantering av månadsuppgifter uppgår till 24 månader.

En av de viktigaste aspekterna som tagits hänsyn till i tidplanen är att lösningen medför genomgripande förändringar för arbetsgivarna och andra utbetalare, redovisnings- och bokföringsbyråer samt programföretagen för lönesystem. De programändringar som krävs fordrar enligt tidigare utredning åtminstone ett halvårs framförhållning. Detta ställer i sin tur krav på att Skatteverket ca sex månader före de nya reglerna börjar gälla måste kunna tillhandahålla en färdigutvecklad miljö för testmottagande för berörda intressenter. Genom att ha en miljö för testmottagning på plats finns det skäl att anta att de problem som uppkom vid införandet av motsvarande lösningar i Danmark och Nederländerna kan undvikas.

Om reglerna om inkomstuppgifter per individ och månad ska börja gälla den 1 januari 2013 blir en konsekvens att Skatteverket inte kommer att kunna ge arbetsgivarna och andra berörda ett halvårs framförhållning för test av mottagningsuppgifter vilket leder till att arbetsgivarna inte kommer att kunna säkerställa sina nya rutiner och lösningar med god kvalité med ökad administrativ börda som följd.

13 Kostnadsberäkning

Skatteverket uppskattar den grundläggande investeringskostnaden för IT-stöd samt förankring och information till externa uppgiftslämnare och användare till 95 miljoner kronor för åren 2012 - 2014. I denna kostnad ingår infrastrukturkostnader på 7 miljoner kronor. Det utökade infrastrukturbehovet är nödvändigt till följd av stora ökade datavolymer och transaktionsintensiva frågor.
 
Därtill uppkommer kostnaden för ökat personalbehov omfattande 15 årsarbetare under åren 2014 och 2015. Bakgrunden till denna bedömning är att i ett inledande skede medför de nya reglerna en ökad arbetsbelastning för Skatteverket i form av förstärkt stöd till uppgiftslämnarna.
 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör i närvaro av överdirektören Magdalena Andersson rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg samt den rättsliga experten Pia Blank Thörnroos, föredragande.