1 Sammanfattning

2 Synpunkter

Kapitel 3 punkt 3.2 Gåvor

De gåvor som avses i 5 kap. 1 § st. 2 BFL behöver inte bokföras i den löpande bokföringen. En förening som erhåller sådana gåvor och som bedriver secondhandförsäljning kan vara skattskyldig för denna verksamhet. Vid beräkning av det skattemässiga resultatet får föreningen göra avdrag för värdet på de gåvor som sålts vidare. Enligt förslaget behöver gåvorna inte bokföras löpande. Det betyder att om gåvorna säljs under löpande år och inte finns kvar vid bokslutstillfället saknas underlag i bokföringen för att beräkna värdet på de gåvor som föreningen får justera för vid den skattemässiga beräkningen. Föreningen måste därför på annat sätt hålla reda på värdet på de erhållna gåvorna. Det medför merarbete för föreningen och Skatteverket är därför av den uppfattningen att förslaget bör innehålla rekommendationen att åtminstone föreningar som driver skattepliktig verksamhet löpande ska bokföra erhållna gåvor, dvs. följa BFNAR 2002:10.

Kapitel 4 punkt 4.8 Kontanta betalningar

I punkten föreslås att i små, icke näringsdrivande verksamheter kan kravet på omedelbar bokföring av kontanta in- och utbetalningar frångås under förutsättning att det i verksamheten endast förekommer ett fåtal kontanttransaktioner som sammanlagt inte uppgår till större belopp. Av BFL följer att små, icke näringsdrivande verksamheter i regel inte är bokföringsskyldiga. Visserligen kan en sådan verksamhet i sina stadgar ställa krav på bokföringsskyldighet, men den är i så fall frivillig. Dessutom tillförs begreppet "under förutsättning att det i verksamheten endast förekommer ett fåtal kontanttransaktioner som sammanlagt inte uppgår till större belopp". Begreppet leder till frågor vad som menas med "fåtal kontanttransaktioner" och "inte uppgår till större belopp" och någon vägledning ges inte i förslaget. Skatteverket ifrågasätter därför behovet av en sådan reglering. 

Gränsvärdet 5 000 kr

Gränsvärdet 5 000 kr finns redovisat i ett flertal kapitel i förslaget, bl.a. inventarier, varulager, räntor och förskott. Värdet fungerar bra som en förenkling i icke skattepliktiga föreningsverksamheter men kan inte tillämpas skattemässigt eftersom motsvarande regler inte finns i inkomstskattelagen (IL). I IL finns endast motsvarande bestämmelser för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Skattepliktig/ej skattepliktig verksamhet

Föreningar som bedriver skattepliktig verksamhet har nästan alltid även verksamhet som inte är skattepliktig. Den skattepliktiga verksamheten måste skiljas ut från den övriga verksamheten när skattemässigt underskott/överskott ska beräknas i samband med ifyllandet av inkomstdeklarationen. Skatteverket föreslår därför att förslaget kompletteras med en skrivning om att det är lämpligt att redan i den löpande bokföringen skilja på inkomster och utgifter som belöper på skatteplikt respektive inte skattepliktig verksamhet. I sammanhanget kan det vara värt att överväga om det av resultaträkningen bör framgå vilka intäkter och kostnader som är hänförlig till skattepliktig verksamhet. En sådan uppdelning kan leda till en förenkling av inkomstdeklarationens räkenskapsschema, vilket i sin tur underlättar för de föreningar som ska redovisa en skattepliktig verksamhet.  

Beskattningsinträde

Om en förening övergår från att vara inskränkt skattskyldig till oinskränkt skattskyldig sker ett beskattningsinträde. Motsvarande är fallet om skattskyldighet inträder för en del av en förenings verksamhet som inte tidigare har beskattats. Enligt skatterättsligt praxis ska tillgångar som omfattas av ett sådant beskattningsinträde anses anskaffade till marknadsvärdet vid tidpunkten för beskattningsinträdet. En effekt härav är att tillgångarna får olika värden i redovisningen och för beskattningsändamål. Detta leder i sin tur till att räkenskapsenligt avskrivning inte kan tillämpas på inventarier. Föreningen är i stället hänvisad till restvärdesavskrivning. Även för andra tillgångar exempelvis varulager medför skillnader i värdering problem för föreningen. Skatteverket anser det som väsentligt att problematiken uppmärksammas i förslaget antingen i form av kompletterande text eller som ett eller flera exempel i den kommande exempelsamlingen.   

3 Svar på särskilda frågor

Tidpunkten för bokföring av kontanta betalningar (kapitel 4)

Det är väsentlig att se påföljande arbetsdag ur den enskilda föreningens perspektiv, men det får inte innebära att bokföring av kontanta betalningar kan dröja orimligt lång tid. Rimlig hänsyn måste dock tas till den enskilda föreningens situation. Det kan t.ex. medföra att bokföringen av kontanta betalningar knyts till tidpunkter när föreningskansliet är öppet.

Avskrivningsregler för maskiner och inventarier (kapitel 6)

Regler om finansiella placeringar (kapitel 6)

Förslaget riktar sig till mindre föreningar och det kan inte vara någon stor  skara av dessa som redovisar finansiella placeringar. Det är en rimlig avvägning och förenklar för föreningen att redovisa samtliga finansiella placeringar i en post.

Regler för skattepliktig verksamhet (kapitel 6)

Skatteverket förordar att regler för skattepliktig verksamhet redovisas i ett eget kapitel. Skälen är framförallt att nuvarande förslag med skattereglerna insprängda i respektive kapital ger en svåröverskådlig bild och att övervägande delen av föreningarna till vilka förslagets riktas inte har någon skattepliktig verksamhet. Det är till fördel att den enskilda föreningen i första hand tar del av redovisningsreglerna och först därefter vid behov sätter sig in i skattekapitlet.

Uppställningsformen för resultaträkningen (Bilaga 2)

Det är en fördel om posten Verksamhetskostnader finns med, men då krävs en förklaring till vad som ska ingå i posterna Verksamhetskostnader respektive Övriga externa kostnader. Det finns inget att erinra mot att resultaträkningen avslutas med Årets över-/underskott istället för Årets resultat.
 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rättschef. Vid den slutliga handläggningen har även deltagit enhetschef Tomas Algotsson, sektionschef Mats Nilsson och rättslige experten Tommy Andersson, föredragande.