På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Räkenskapsfel; skattetillägg

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2008-02-26

Område: Mervärdesskatt, Skattetillägg och förseningsavgift

Dnr/målnr/löpnr:
482-07

Hel befrielse från skattetillägg ska medges vid oriktig uppgift i en skattedeklaration som beror på ett enstaka räkenskapsfel i en inte avslutad bokföring


 

Redovisningsperiod augusti 2004

AB X redovisade i skattedeklarationen för redovisningsperioden augusti 2004 ingående mervärdesskatt med ett 663 202 kr för högt belopp. Anledningen härtill var att bolaget felaktigt bokfört betald mervärdesskatt för redovisningsperioden juni 2004 på kontot för ingående mervärdesskatt för redovisningsperioden augusti 2004. Skatteverket påförde bolaget skattetillägg med 20 % av 663 202 kr, dvs. med 132 640 kr.
 
Länsrätten ändrade inte Skatteverkets beslut.
 
Kammarrätten satte ned skattetillägget till hälften och motiverade sitt ställningstagande med bl.a. följande.
 
"Såvitt framkommit i målet är det fråga om en enstaka felaktighet i bolagets redovisning. Bolaget har anfört att felaktigheten skulle ha upptäckts och rättats senast vid bokslutstillfället. Skatteverket har anfört att det är fråga om ett redovisningsfel av den art att det sannolikt uppmärksammats vid bokslutet, om angivna rutiner följts. Nu nämnda förhållanden talar i viss mån för att bolaget bör befrias från skattetillägget. Mot en befrielse talar å andra sidan att bolaget inte har gjort någon rimlighetskontroll avseende skattedeklarationen för den aktuella perioden. Bolaget har redovisat skatt att återfå med ett betydande belopp, trots att bolaget enligt vad som uppgetts normalt har skatt att betala. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna finner kammarrätten att det får anses oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp."
 
Bolaget yrkade i Regeringsrätten i första hand hel befrielse från skattetillägget och i andra hand att skattetillägget skulle sättas ned till en fjärdedel.
 
Skatteverket medgav bolagets yrkanden i Regeringsrätten.
 
Regeringsrätten konstaterade att det inte satts ifråga att den oriktiga uppgiften orsakats av en enstaka felaktighet i bokföringen och att felet var av den arten att det normalt skulle ha upptäckts senast vid bokslutet. Regeringsrätten anförde vidare följande.
 
"Tidigare fanns vad gäller mervärdesskatt särskilda regler om s.k. räkenskapsfel i 64 f § andra stycket lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Om skattetillägg avsåg oriktig uppgift som berodde på felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende i ej avslutad bokföring fick tillägget helt efterges om det framstod som uppenbart obilligt att ta ut det. I motiven till bestämmelsen uttalades att den var tillämplig endast i fråga om sådana oriktiga uppgifter som berodde på felaktigheter i den skattskyldiges löpande bokföring, s.k. räkenskapsfel. Det skulle vara fråga om fel av sådant slag att de kunde uppstå även i en välordnad bokföring. De borde vidare karakteriseras av att de med stor sannolikhet skulle ha upptäckts av den skattskyldige senast i samband med bokslutet. Härvid borde en bedömning göras av säkerheten i den skattskyldiges bokföringssystem och interna kontrollrutiner. I det särskilda fallet ankom det på den skattskyldige att visa att denna säkerhet var tillfredsställande. Som exempel på räkenskapsfel nämndes konteringsfel (prop. 1977/78:136 s.222 f .). I samband med att särregleringen i 64 f § andra stycket lagen om mervärdeskatt avskaffades uttalades i prop. 1991/92:43 s. 88 att bestämmelsen slopades eftersom de situationer som avsågs därmed i fortsättningen skulle komma att omfattas av den i lagstiftningsärendet införda generella befrielsegrunden, nämligen att det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget.
 
I lagstiftningsärendet avseende bl.a. den i detta mål aktuella regeln i 15 kap. 10 § tredje stycket 1 SBL uttalas följande (prop. 2002/03:106 s. 145).
 
´--- De situationer som avses är de där det visserligen inte är fråga om ett ursäktligt agerande av den skattskyldige men det ändå framstår som oskäligt att ta ut en avgift (jfr prop. 1991/92:43 s. 87 och 88). Avsikten är att förutsebarheten skall öka och att tillämpningen skall bli mer generös än hittills.--- Vid mervärdesskatt och andra skatter som skall betalas med korta intervall kan det anses inte stå i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten att ta ut skattetillägg vid enstaka felaktigheter i redovisningen.---´
 
Det finns således ingenting i de nu nämnda förarbetena som tyder på att avsikten med de nya reglerna varit att ändra på vad som tidigare gällt beträffande vilka situationer som i sammanhanget bör föranleda befrielse från skattetillägg. Uttalandena ger tvärtom stöd för att det ska anses oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp vid enstaka räkenskapsfel.
 
Enligt äldre regler befriades den skattskyldige helt från skattetillägget vid räkenskapsfel. Nu gällande regler i 15 kap. 10 § SBL ger möjlighet till hel eller delvis befrielse. Någon anledning att tillämpa de nya reglerna på ett sätt som medför att befrielse från skattetillägg ska medges i mindre omfattning än tidigare föreligger inte. Avsikten med 2003 års lagstiftning var som framgår av det redovisade motivuttalandet att tillämpningen i fortsättningen skulle blir mer generös. Regeringsrätten finner att bolaget ska medges hel befrielse från skattetillägget."
 
Kommentar:
Av Regeringsrättens dom framgår att den skattskyldige ska medges hel befrielse från skattetillägg vid oriktig uppgift i en skattedeklaration om den oriktiga uppgiften beror på felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende i en inte avslutad bokföring, s.k. räkenskapsfel. Vidare framgår av domen att det för hel befrielse ska vara fråga om enstaka räkenskapsfel och att den skattskyldige kan visa att felet normalt skulle ha upptäckts senast i samband med bokslutet. Slutligen kan utläsas av domen att det för hel befrielse inte uppställs något krav på att den skattskyldige gjort någon rimlighetskontroll av skattedeklarationen när den oriktiga uppgiften beror på ett enstaka räkenskapsfel.