På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Förhandsbesked från Skatterättsnämnden

Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn, montering av köksinredning

Beslutande instans: Skatterättsnämnden

Datum: 2008-04-22

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
-
Montering av köksinredning har ansetts som en sådan byggtjänst som kan omfattas av reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn.
 
Redovisningsperioder under tiden den 1 augusti 2007 — den 31 juli 2010.
 
Nedanstående text har hämtats från Skatterättsnämndens hemsida (www.skatterattsnamnden.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster).
 
"Förhandsbesked
 
Under den i sista stycket i motiveringen till förhandsbeskedet angivna förutsättningen rörande Y AB:s verksamhet är X AB inte skattskyldigt till mervärdesskatt för de monteringsarbeten som avses med ansökan.

Motivering
 
Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. X AB:s nu aktuella verksamhet består i montering av köksinredning som tillverkas av Z AB. Y AB säljer kök i Z AB:s namn och för det företagets räkning, i förekommande fall med av X AB utförd montering. X AB fakturerar Y AB ... milj. kr per år för monteringsarbeten. I de fall Y AB har köpt monteringstjänster av X AB tillhandahåller Y AB i sin tur dessa tjänster till Z AB.
 
X AB frågar som nämnden uppfattar ansökan om bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt för tillhandahållandet av monteringstjänster till Y AB.
 
Skatteverket anser att de med ansökan avsedda monteringstjänsterna utgör sådana tjänster avseende fastighet m.m. som kan hänföras till 1 kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Med hänsyn till att Y AB vidaresäljer de från X AB inköpta monteringstjänsterna till Z AB anser Skatteverket vidare att Y AB är en sådan näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster som omfattas av uppräkningen i 1 kap. 2 § andra stycket ML. Omvänd skattskyldighet ska enligt Skatteverket därför gälla för mervärdesskatten på X AB:s tillhandahållanden till Y AB.Den 1 juli 2007 infördes regler om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML är, såvitt nu är ifråga, den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket i samma bestämmelse skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) om denne är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster eller en annan näringsidkare som tillhandahåller en sådan näringsidkare som nyss nämnts sådana tjänster.
 
Enligt andra stycket i samma paragraf gäller, i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007, bestämmelserna i 4 b sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som enligt gällande koder för Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI-koder) kan hänföras till sådana tjänster som anges i punkterna 1-3 i nämnda stycke. I punkt 1 anges slutbehandling av byggnader och fyra andra grupper inom avdelningen Byggverksamhet i den vid bestämmelsens tillkomst gällande SNI; SNI 2002. Genom SFS 2007:1376 har bestämmelsen, med verkan från och med ingången av 2008, ändrats på så sätt att den direkta kopplingen till SNI har tagits bort. De i punkt 1 angivna olika grupperna av byggtjänster kvarstår dock oförändrade.
 
Av förarbetena till den nyssnämnda lagändringen, prop. 2007/08:25, framgår på s.215 f . bl.a. följande. Skälet till lagändringen var att SNI 2002 skulle ersättas av en ny standard, SNI 2007, varvid den verksamhet som omfattas av kategorin byggverksamhet i SNI 2007 inte helt och hållet skulle komma att stämma överens med den i SNI 2002. Detta innebar att vissa tolkningsproblem skulle kunna uppkomma. Anknytningen i lagtexten till SNI borde därför tas bort. Vid tillämpningen fick de aktuella i lagtexten angivna grupperna av tjänster i stället i princip bestämmas utifrån begreppens allmänna innebörd. Eftersom uppräkningen motsvarar kategorierna under byggverksamhet i SNI 2002 tydliggjordes att avsikten inte var någon mer omfattande förändring i sak, utan att det endast var fråga om en mindre modifiering av gällande lag. Därmed kunde enligt vad som angavs SNI 2002 också tjäna som vägledning vid bestämmande av om en tjänst ska omfattas av den omvända skattskyldigheten.
 
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
 
Nämnden utgår från att monteringsarbetena utförs på fastigheter som är belägna i Sverige och att tillhandahållandet av monteringstjänsterna därför kan beskattas här i landet (jfr 5 kap. 4 § ML).
 
Inom grupp 45.4 i SNI 2002, Slutbehandling av byggnader, återfinns bl.a. detaljgruppen 45.420 Byggnadssnickeriarbeten vilken bl.a. omfattar inmontering och installation av icke egentillverkade byggnadsdelar såsom t.ex. köksinredning o.d. av trä eller andra material. Nämnden delar Skatteverkets uppfattning att X AB:s monteringsarbeten är av ett sådant slag som kan hänföras till denna detaljgrupp. Denna bedömning medför att arbetena utgör sådana byggtjänster som omfattas av 1 kap. 2 § andra stycket 1 i bestämmelsens lydelse t.o.m. den 31 december 2007.
 
Som framgått av de tidigare återgivna förarbetsuttalandena till den numera gällande lagstiftningen får de aktuella grupperna av byggtjänster i princip bestämmas utifrån begreppens allmänna innebörd varvid SNI 2002 kan tjäna till ledning. Mot bakgrund bl.a. av dessa uttalanden saknas det enligt nämndens mening skäl för att göra en annan bedömning av karaktären på X AB:s monteringsarbeten vid tillämpningen av den fr.o.m. den 1 januari 2008 gällande lagstiftningen.
 
I enlighet med det anförda utgör därför X AB:s tjänster i form av montering av kök för Y AB:s räkning sådana byggtjänster avseende slutbehandling av byggnader som avses i 1 kap. 2 § andra stycket 1 ML. Detta innebär, under förutsättning att Y AB är en sådan näringsidkare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML, att X AB inte är skattskyldigt till mervärdesskatt för sina ifrågavarande tillhandahållanden till Y AB."
 
Kommentar: Förhandsbeskedet, som inte har överklagats, överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.