
Om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan du ansöka om skyddade personuppgifter hos oss. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som man också kan säga: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Här beskriver vi kort vad de innebär och du kan sedan läsa mer i rubrikerna till vänster.
Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet (jfr 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det. Det är alltså ingen absolut sekretess.
Om det finns särskilda skäl kan du enligt 16 § folkbokföringslagen även få bli "kvarskriven" på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket.
Fördelen är då att den nya adressen aldrig registreras i folkbokföringen och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Det medför ändå ett visst besvär eftersom många typer av samhällsservice är knutna till den ort där du är folkbokförd, till exempel sjukvård, dagisplats, skolgång, bostadsbidrag, kommunalskatt och rösträtt.
Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen.
Det är bra att veta att din sekretessmarkering och kvarskrivning automatiskt överförs till de flesta myndigheter, kommuner, landsting och SPAR (som lämnar ut adresser till bland annat banker och försäkringsbolag) via vårt folkbokföringssystem. Det innebär att de ser sekretessmarkeringen och ska alltid göra en noggrann prövning innan dina uppgifter möjligen lämnas ut.
Uppgiften om sekretessmarkering når dessa myndigheter inom en vecka efter det att sekretessmarkeringen registrerats:
Varje myndighet är ansvarig för sina egna personregister. Det innebär att det är myndigheten själv som bestämmer vad som ska presenteras för sina handläggare och utåt. Det finns alltså ingen övergripande policy för hur myndigheter ska behandla uppgifter om till exempel sekretessmarkerade personer.
Du bör därför själv kontakta andra myndigheter och organisationer för att förklara behovet av sekretesskydd och för att komma överens om hur kontakter ska skötas. Det gäller exempelvis Telia, Posten, banker, finansbolag, försäkringsbolag, postorderföretag och föreningar. En del företag kanske inte ens känner till att du har fått sekretess i folkbokföringen.
Tänk på att varje gång du lämnar en adressuppgift till ett företag, bokklubb, bibliotek med mera minskar skyddet.
Kontakta gärna respektive myndighet om du har frågor om hur de hanterar sekretessmarkeringar. SPAR (som skickar uppgifter till bland annat banker och försäkringsbolag) når du på telefon 08-738 50 00.
Skatteverket kan, i stället för att lämna ut din adressuppgift, åta sig att vidarebefordra post till dig.
I samband med att sekretessmarkering införs får du information om hur postförmedlingen ska hanteras. Du kan också läsa mer under rubriken Postförmedling här till vänster.