Folkbokföring - historik/bakgrund
Historik
Folkbokföringen i Sverige har gamla anor. Den sköttes från början av kyrkan. Första gången man nämner förandet av kyrkoböcker är 1571. Våra äldsta bevarade kyrkoböcker är från början av 1600-talet.
Den första riksomfattande bestämmelsen om kyrkobokföring kom 1686. Prästerna fick då skyldighet att föra husförhörslängder över hela befolkningen.
Genom 1946 års folkbokföringsreform klarlades att folkbokföringens huvudsakliga syfte var att för samhällets behov hålla register över medborgarna. Folkbokföringen blev därmed ett instrument för att effektivisera skatteindrivning, deklarationskontroll, föra socialstatistik och reglera arbetsmarknaden.
Under 1960-talet infördes ADB i folkbokföringen och vi fick våra nuvarande personnummer. Den 1 juli 1991 fördes folkbokföringen över från Svenska kyrkans pastorsexpeditioner till skatteförvaltningen. Numera sker registrering av folkbokföringsuppgifter i lokala folkbokföringsregister vid skattekontoren inom Skatteverket.
Vilka uppgifter registreras?
De uppgifter som registreras i folkbokföringen är
- namn
- personnummer
- adress
- fastighet, församling och kommun där man är folkbokförd
- make, registrerad partner, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption
- födelsehemort eller födelseort
- medborgarskap
- civilstånd
- flyttning till Sverige
- avregistrering från folkbokföringen på grund av
- a) dödsfall eller dödförklaring
- b) flyttning från Sverige
- c) obefintlighet
- anmälan om upptagande i röstlängd
- gravort
När en uppgift ändras sparas den gamla uppgiften i registren. Uppgift om vilket namn man burit tidigare finns t ex bevarat.
Hur kommer uppgifterna in?
De flesta uppgifter samlas in genom att Skatteverket får ett meddelande från andra myndigheter. Endast i ett fåtal fall måste du själv göra anmälan. Det gäller huvudsakligen namn för nyfödda barn, vissa namnändringar, flyttning samt in- och utvandring. Totalt sker ca två miljoner ändringar i registren årligen.
Hur ska anmälan göras?
Anmälan ska vara skriftlig. Anmälan görs i de flesta fall på särskild blankett. Blanketterna finns hos skattekontoren. Vissa blanketter kan beställas via Servicetelefonen. Flyttningsanmälan kan dessutom göras till posten i samband med att du begär eftersändning av post.
Hur sprids folkbokföringsuppgifterna?
Folkbokföringsuppgifterna sprids genom personbevis och andra registerutdrag (ca två miljoner per år), maskinella aviseringar (ca 35 miljoner per år) till andra myndigheter, bl.a. Riksförsäkringsverket, polisen, centrala studiestödsnämnden och Vägverket. Genom att dessa myndigheter automatiskt får reda på ändringarna behöver du själv inte meddela dessa. Företag och organisationer (t ex banker och försäkringsbolag) får sitt behov av folkbokföringsuppgifter tillgodosett genom SPAR-registret (ca 162 miljoner aviseringar om året). Inte heller dessa behöver du meddela.
