
Skatteverket registrerar ett dödsfall så snart ett dödsbevis har kommit in från läkare eller sjukhus eller när Skatteverket har beslutat om dödförklaring.
Efter registreringen kan olika intyg som behövs i samband med dödsfallet utfärdas. Ett exempel på intyg är "Dödsfallsintyg och släktutredning".
Dödsfallsintyget används för att visa när en person avled och vilka efterlevande den avlidne personen har. Bland annat behöver vissa försäkringsbolag intyget.
Intyget får du om du kontaktar Skatteupplysningen.
Uppgift om att en person har avlidit aviseras ut i samhället via folkbokföringens aviseringsregister. Det innebär att andra myndigheter och många privata företag, banker och försäkringsbolag får uppgiften. Du som efterlevande kan ändå råka ut för att brev och tidningar kommer i den avlidnes namn och måste själv kontakta avsändaren för att till exempel avsluta prenumeration eller medlemskap i en förening.
Kremering eller begravning av den avlidne ska ske inom en månad från dödsfallet. Är det av någon anledning inte möjligt att ordna med begravning inom en månad kan du begära anstånd genom att kontakta Skatteverket.
Skäl för att få anstånd kan vara att:
Ungefär en månad efter dödsfallet skickar Skatteverket ut information om att man som efterlevande ska lämna in en bouppteckning.
Året efter dödsfallet ska deklaration lämnas för den avlidne. Om dödsboet ska ha en annan adress än den som var aktuell vid dödsfallet behöver du som efterlevande meddela den adressen till Skatteverket.
Begravningsbyråer, begravningshuvudmän, banker, försäkringsbolag, pensionsbolag och krematorier kan beställa och skriva ut den här typen av intyg på egen skrivare via vår e-tjänst Dödsfallsintyg.