- Startsida
- > Privat
- > Folkbokföring
- > Att få barn
Att få barn
Här hittar du information om sådant som är viktigt när du fått barn, t.ex. om barnets personnummer, namn, vårdnad och medborgarskap. Kom ihåg! Inom tre månader behöver vi veta barnets förnamn och i vissa fall efternamn.
Födelse
När ett barn föds fyller barnmorskan i en födelseanmälan och skickar den till Skatteverket. En folkbokförare registrerar barnets födelse i folkbokföringsregistret, och barnet får ett personnummer. Personnumret består av tio siffror. Först kommer år, månad och dag — alltså sex siffror. Sedan följer tre slumpmässigt valda siffror och en kontrollsiffra. Den sista av de slumpmässigt valda siffrorna (näst sista siffran i personnumret) talar om vilket kön barnet har. Pojkar får udda siffror och flickor jämna.
När barnet har blivit registrerat och fått ett personnummer får ni som föräldrar en bekräftelse på det med posten. Ni får också en blankett för att anmäla barnets förnamn och eventuellt efternamn. Slutligen får ni information om vilka regler som gäller när ni väljer barnets namn.
Få barn utomlands
Om du är svensk medborgare blir dina barn i de flesta fall det också, även om du får dem utomlands. Anmäl på närmaste svenska ambassad eller konsulat att du fått barn. Där kan du också anmäla barnets namn och ansöka om pass för barnet. Ta med barnets födelsebevis och gärna en handling som styrker ditt civilstånd, om ni som föräldrar har gift er utomlands.
Vårdnad
Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om ett barn bestämmer i frågor som rör barnet. Vårdnad ska inte förväxlas med daglig omvårdnad.
Ett barn står under någons vårdnad tills det fyller 18 år.
Gemensam eller ensam vårdnad
Om ni som föräldrar är gifta med varandra har ni automatiskt gemensam vårdnad om ert barn. Om ni inte är gifta får mamman automatiskt ensam vårdnad när barnet föds. I samband med att faderskapet fastställs hos socialnämnden kan ni dock anmäla att ni vill ha gemensam vårdnad.
Ni kan också anmäla gemensam vårdnad senare, men då direkt till Skatteverket. För det krävs att både ni och barnet är svenska medborgare. Dessutom får inget annat tidigare ha beslutats om vårdnaden.
Vårdnad genom avtal
Om en av er föräldrar har ensam vårdnad om barnet kan ni skriva ett avtal om att ni ska ha gemensam vårdnad eller att den andre föräldern ska ha vårdnaden. Avtalet måste godkännas av socialnämnden, som sedan underrättar Skatteverket. Ni behöver inte vara svenska medborgare för att skriva ett sådant här avtal.
Faderskap
Om ni är gifta när barnet föds antas mannen vara far till barnet. Om ni inte är gifta måste faderskapet fastställas särskilt. Normalt sker det genom att ni som föräldrar skriver under en bekräftelse av faderskapet hos socialnämnden. I samband med det kan ni också anmäla att ni vill ha gemensam vårdnad.
Barns förnamn
Anmäl vad barnet ska heta i förnamn till Skatteverket senast tre månader efter barnets födelse. Anmälan ska vara underskriven av barnets vårdnadshavare.
Barns efternamn
Så här får ditt barn sitt efternamn:
- Om ni som föräldrar är gifta och har samma efternamn får även barnet automatiskt detta efternamn.
- Om ni som föräldrar har olika efternamn och dessutom tidigare ett eller flera gemensamma barn som ni båda har vårdnaden om, får barnet samma efternamn som det senast födda syskonet.
I alla andra fall ska ni som föräldrar anmäla barnets efternamn till Skatteverket inom tre månader från barnets födelse. Den som är vårdnadshavare ska skriva under anmälan. Om ni är två vårdnadshavare ska bägge skriva under.
Om ni inte gör någon anmälan får barnet mammans efternamn.
Det efternamn ni kan anmäla för barnet är
- något av era nuvarande efternamn
- något av de efternamn som ni haft som ogifta.
Om ni som föräldrar har olika efternamn och vill att barnet ska använda bådas, kan ni anmäla ett av efternamnen som mellannamn för barnet. Det andra blir då det formella efternamnet.
Barns medborgarskap
När ert barn registreras i folkbokföringen bedömer Skatteverket barnets medborgarskap enligt följande regler:
- Ett barn till en svensk mamma blir svensk medborgare, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands.
- Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa som är gifta med varandra blir svensk medborgare, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands.
- Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa som inte är gifta med varandra blir svensk medborgare om det föds i Sverige.
- Ett barn till en utländsk mamma och en utländsk pappa får sitt medborgarskap enligt föräldrarnas hemländers lagar.
Barns folkbokföring
Barn ska liksom alla andra vara folkbokförda där de bor, dvs. tillbringar sin dygnsvila. Liksom alla andra kan barn ibland bo på två ställen, s.k. dubbel bosättning. Det är t.ex. vanligt när föräldrarna har varsin bostad. Läs mer om det nedan.
Barn som flyttar
När ett barn som inte har fyllt 16 år flyttar, är det föräldrarna som ska fylla i flyttanmälan till Skatteverket. Vårdnadshavaren ska skriva under anmälan. Om barnet har två vårdnadshavare ska bägge skriva under.
Om barnet har fyllt 16 får det antingen själv fylla i flyttanmälan eller så får föräldrarna göra det (till dess att barnet fyller 18 år).
Barn som studerar på annan ort
Barn och ungdomar ska vara folkbokförda hos sina föräldrar även om de bor på annan ort pga. studier på grundskola, gymnasieskola eller motsvarande. Ett villkor är att de påbörjade studierna innan de fyllde 18 år.
Den som är över 18 år och studerar på högskola ska folkbokföras där hon eller han "regelmässigt tillbringar sin dygnsvila" enligt de regler som gäller för flyttning.
Barn som bor på två ställen (dubbel bosättning)
Ett barn kan bo på två ställen därför att ni som föräldrar inte bor tillsammans. Barnet folkbokförs då på samma sätt som en vuxen. Det betyder att det är den faktiska bostaden som avgör var barnet ska folkbokföras, inte vad ni som föräldrar kommer överens om eller vad tingsrätten bestämmer om hur barnet ska bo. Var barnet är folkbokfört påverkar inte vårdnad, umgängesrätt eller avtal om boende.
Grundregeln är att barnet ska vara folkbokfört hos den förälder där det tillbringar flest nätter. Folkbokföringen behöver dock inte ändras så länge en förälder bor kvar i den ursprungliga bostaden och barnet enbart tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern.
Reglerna för var en person ska vara folkbokförd finns i folkbokföringslagen (SFS 1991:481) som riksdagen beslutat om.