Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Yttrande över promemorian "Komplettering av HUS-avdraget med läxhjälp (Fi2012/3114)

Datum: 2012-09-03

Dnr/målnr/löpnr:
131 573319-12/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Skatteverket avstyrker förslaget i promemorian att läxhjälp uttryckligen ska omfattas av skattereduktion för hushållsarbete. Det är viktigt med stabila regler och det är inte heller klarlagt att de nya reglerna kommer att innebära mindre kontroll- och gränsdragningsproblem.

Om förslaget trots detta genomförs är det viktigt att så långt det är möjligt förebygga nya gränsdragningsproblem. Skatteverket anser därför att det tydligt ska framgå vem som ska kunna utföra tjänsten för att det inte ska handla om en specialisttjänst. I prop. 2006/07:94 Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. sid. 43, anges att anlitande av privatlärare eller liknande inte bör omfattas. Själva grundprincipen med skattereduktion för hushållsarbete är också att det ska avse arbeten som hushållen utför själva. Detta har av Skatteverket tolkats i Skatteverkets meddelande SKV M 2010:2, avsnitt 4.6 genom skrivningen att ”Till sådan barnpassning som inte ger rätt till skattereduktion räknas exempelvis privatlärare, tränare eller annat arbete för barnets räknings som kräver specialistkunskaper och som normalt inte utförs av hushållen själva.” Om skattereduktionen utökas till att avse ren läxhjälp bör det klargöras att det inte ska avse en specialisttjänst. Jämförelsevis kan nämnas att motsvarande gränsdragning finns när det gäller omsorg. Där, har i ovan nämnda proposition sid. 43 f, angetts att skattereduktionen inte bör omfatta sådant arbete som innebär hälso- och sjukvård och som utförs av någon som har legitimation för yrke inom detta området.  

När det gäller lagstiftningen om skattereduktion för hushållsarbete skulle det också vara viktigt att få ett klargörande vad som definieras som arbete. Varken i lagtext eller i förarbeten finns någon vägledning för hur arbetskostnaden ska beräknas. Den enda vägledning som finns är att kostnad för maskiner inte ska ge rätt till skattereduktion.

Vid kontroller har Skatteverket uppmärksammat att det blir allt vanligare att alla kostnader utom kostnad för material och maskiner räknas till arbetstid. Till arbetstid hänförs i dessa fall i stort sett all vinstkostnadspålägg för material och maskiner samt övriga kostnader som utföraren har haft. Det är inte ovanligt att utförare kontaktar Skatteverket och berättar att kunden valt en utförare med ett högre slutpris eftersom den utföraren beräknat kostnaden för arbete och därpå följande skattereduktion till ett mycket högre belopp. Detta snedvrider konkurrensen till nackdel för företag som beräknar arbetskostnaden  på traditionellt sätt.

För att underlätta för köpare och utförare av rot- och rutarbete och för att komma till rätta med den osunda konkurrensen behövs det en justering av reglerna om skattereduktion på så sätt att det av lagtexten framgår hur arbetskostnaden ska beräknas. Problemet har tidigare tagits upp i Skatteverkets rapport ”Uppföljning och utvärdering av fakturamodellen för skattereduktion för husarbete.”

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har även deltagit rättschefen Vilhelm Andersson, rättsliga specialisten Carina Malmkvist, samt skattedirektör Urban Strömberg, föredragande.