Arkiv för Rättslig vägledning

Bakgrund

Hos en grossist i handel med vilda bär verifieras inköpen bl.a. med s.k. bärlistor. Dessa innehåller ett antal rader med inköp från olika säljare, privatpersoner får man förmoda. På varje rad finns angivet bärtyp, antal kg, à pris och belopp. Dessutom finns kolumner för namn, adress, personnummer och kvittens (betalningssättet är kontant). Bärlistorna innehåller härutöver uppgift om datum, uppköparens namn, verifikationsnummer och kontering.

Vissa bärlistor saknar helt namn men innehåller de första sex siffrorna i ett personnummer, andra innehåller oläsliga namn jämte de sex första siffrorna i ett personnummer, en tredje variant innehåller tiosiffriga personnummer och (läsliga) namn. Kolumnen för kvittens av erhållen betalning är med något enstaka undantag inte alls ifylld.

Frågan

Är dessa bärlistor godtagbara som inköpsverifikationer enligt BFL och god redovisningssed? Vad gäller generellt och vad gäller med det utseende bärlistorna har i detta speciella fall?

Svar

Inledningsvis konstateras att de sk bärlistorna i en och samma handling utgör såväl underlag för själva inköpet som underlag för att betalning skett.

Varje enskild persons införsäljning och erhållen likvid utgör en affärshändelse. Av praktiska skäl och sannolikt även för att säljaren inte erfordrar ett eget underlag för införsäljningen sammanställs dock ett flertal affärshändelser på s.k. bärlistor. Varje rad på en sådan bärlista utgör således en separat affärshändelse.

Enligt 5 § 2 st. BFL skall verifikationen bl.a. innehålla uppgift om vilken motpart den avser.
Det innebär att motparten, säljaren, på den s.k. bärlistan anges på så sätt att denne ska kunna identifieras, t.ex. genom en kombination av namn och/eller adress och/eller personnummer.

Av förarbetena framgår också att aktuellt lagrum skall tillgodose såväl civilrättsliga kontrollbehov som fiskala intressen. Förekomst av en kvittens av likviden är av stor betydelse för bevisvärderingen av att ett inköp ägt rum med angivet pris och mängd.