1 Sammanfattning

Om utgifter för korttidsinventarier inte omkostnadsförs direkt under anskaffningsåret, ska inventarierna skrivas av enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.

2 Bakgrund

Ett företag köper löpande in inventarier som har en ekonomisk livslängd som är kortare än tre år till sin verksamhet. Oftast sker ett utbyte efter ca två år. Företaget har möjlighet att göra direktavdrag vid beskattningen i enlighet med 18 kap. 4 § IL (23 § anv. p. 12 KL).

Företaget har i redovisningen periodiserat anskaffningskostnaden (utgiften) över två år. Korttidsinventarierna redovisas i balansräkningen under samma rubrik som övriga inventarier. På grund av den snabba avskrivningen på korttidsinventarierna uppkommer ett bokfört värde på samtliga inventarier som understiger det skattemässigt lägsta tillåtna värdet enligt räkenskapsenlig avskrivningsmetod i 18 kap. 13-14 §§ IL (23 § anv. p. 13 KL). Den överavskrivning som uppstår har företaget i enlighet med 18 kap. 19 § IL (23 § anv. p. 13 st. 9 KL) återfört vid taxeringen och i stället dragit av genom en årlig avskrivning med 20 % fr.o.m. det efterföljande beskattningsåret.

3 Fråga

Finns det något alternativt sätt för företaget att bokföra/periodisera korttidsinventarierna så att de inte påverkar underlaget för räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning?

4 Svar

4.1 Redovisningsmässiga aspekter

Enligt 4 kap. 3 § ÅRL ska anläggningstillgångar tas upp till belopp motsvarande utgifterna för deras förvärv eller tillverkning. Enligt 4 § ska anläggningstillgångar med begränsad livslängd skrivas av systematiskt över denna livslängd. I 5 § finns regler om nedskrivning. Av 5 kap. 3 § ÅRL synes framgå att de övriga bestämmelserna i ÅRL medger att en tillgång dessutom skrivs av uteslutande av skatteskäl.

I ÅRL saknas det skattemässiga begreppet korttidsinventarier. Begreppet förekommer inte heller i FAR 3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar eller RR 12 Materiella anläggningstillgångar. Från Bokföringsnämnden har tidigare på remiss erhållits utkast till allmänna råd och vägledning om materiella anläggningstillgångar. Härav framgår att man av förenklingsskäl i många fall kan acceptera att anskaffningsutgiften för korttidsinventarier kostnadsförs omedelbart i redovisningen. När det är fråga om väsentliga belopp måste emellertid anskaffningsvärdet tas upp som tillgång och skrivas av systematiskt.

4.2 Skattemässiga aspekter

Särskilda regler finns skattemässigt i 18 kap. 1 - 22 §§ IL (23 § anv. p. 12-14 KL) för värdeminskning på maskiner och inventarier.

Enligt regeln om korttidsinventarier i 18 kap. 4 § IL (23 § anv.p. 12 KL) får hela utgiften dras av omedelbart. Regeln är således fakultativ, dvs det är fråga om en regel som inte nödvändigtvis måste tillämpas.

I det aktuella fallet har företaget inte utnyttjat denna möjlighet utan redovisar i sin bokföring utgiften som tillgång och skriver av den på två år. Vilka skattemässiga konsekvenser uppkommer då?

Regeringsrätten (RR) har i en dom 22 maj 2000 (mål nr 6471-1999) behandlat en fråga som rör sambandet mellan redovisning och beskattning. I målet var fråga om avdrag får göras omedelbart för sådana ändringsarbeten på byggnader som enligt 23 § anv.p. 3 KL jämställs med reparation och underhåll, trots att utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. RR fann att avdrag inte fick göras eftersom det inte fanns stöd för att anse att bokföringsmässiga grunder strider mot den aktuella skatteregeln.

I det aktuella fallet är förhållandena något annorlunda. Företaget önskar lägga den redovisningsmässiga behandlingen direkt till grund för beskattningen, dvs. utan att skattereglerna om årliga värdeminskningsavdrag ska tillämpas. Rättsfallet ger då närmast stöd för att man inte kan göra direktavdrag för korttidsinventarier i deklarationen och samtidigt skriva av dem på två år i räkenskaperna.

Avgörande för besvarandet av frågan blir en tolkning av innebörden i skattereglerna, och då närmast hur bestämmelserna i anvisningpunkterna 12-14 i 23 § KL (och motsvarande bestämmelser i IL) är relaterade till varandra.

I anv.p. 12 första stycket första meningen behandlas maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Dessa ska dras av i enlighet med reglerna i anv.p. 13 eller 14 under minst fem år. Enligt andra meningen får, om inventariernas ekonomiska livslängd uppgår till högst tre år, hela utgiften dras av under anskaffningsåret. I texten används i båda fallen ”dras av”, och detta görs antingen genom årliga värdeminskningsavdrag eller genom avdrag under anskaffningsåret. Enligt referensgruppen utgör andra meningen ett undantagsstadgande som medger direktavdrag.

I avsaknad av en särskild reglering att inventarier med en ekonomisk livslängd på högst tre år får skrivas av under sin nyttjandetid även skattemässigt, får lagtexten anses medföra att om avdrag inte görs under anskaffningsåret kommer reglerna i första meningen att bli tillämpliga.