Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Yttrande över promemorian Beskattning av flygbränsle och fartygsbränsle

Datum: 2014-08-18

Dnr/målnr/löpnr:

131-359141-14/112

Finansdepartementet
103 33 Stockholm


(Finansdepartementet Fi2014/2294)

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget att införa en definition av begreppet ”användning för privat ändamål” i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE.

Skatteverket har dock synpunkter på innehållet i den föreslagna bestämmelsen och anser även att det i övrigt behövs klargöranden i vissa delar. Skatteverket föreslår följande:

  • Förslag om ändring avseende uttrycket ”fartyg”
  • Komplettering avseende offentliga myndigheters egen förbrukning
  • Förtydligande avseende yrkesmässigt fiske
  • Förtydligande av vad som avses med transport mot ersättning

Förslaget innebär kostnader av engångskaraktär för Skatteverket som uppgår till ca 2 700 000 kr.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Synpunkter på författningsförslaget

2.1.1 Användning av fartyg för privat ändamål

I den föreslagna bestämmelsen används ”fartyg”.  I de bestämmelser i LSE där privat ändamål är aktuellt används begreppen skepp respektive båt. Skepp respektive båt är, till skillnad från uttrycket fartyg, definierade i 1 kap. 6 § LSE. Skatteverket anser därför att det är lämpligt att man i den nu föreslagna definitionen i stället använder de definierade begreppen. Ett förslag till lydelse kan vara:

Med användning av luftfartyg, skepp och båt för privat ändamål avses annan användning än…

2.1.2 Offentliga myndigheters egen användning

Av övervägandena i promemorian framgår att offentliga myndigheters förbrukning av bränsle vid användning av luftfartyg eller fartyg fortfarande är skattebefriat. Skatteverkets bedömning är att detta inte framgår av den föreslagna lydelsen i bestämmelsen. För att även de offentliga myndigheternas egen förbrukning ska omfattas av skattebefrielse föreslår Skatteverket att bestämmelsen i punkten 3 ändras till följande lydelse:

3. offentlig myndighets användning eller vid utförande av uppdrag för offentliga myndigheters räkning, eller…

2.2 Övriga synpunkter

2.2.1 Yrkesmässigt fiske

Av författningskommentaren framgår att när det gäller tolkningen av begreppet yrkesmässigt fiske bör ledning kunna tas från fiskelagens (1993:787) regler om förutsättningarna för beviljande av fiskelicens samt regeln i 1 kap 4 § LSE. Det bör framgå klart vilken lagstiftning som ska användas till ledning för bedömningen, dvs. fiskelagen eller LSE.  Skatteverket saknar dock en analys av om förutsättningarna för beviljande av fiskelicens enligt fiskelagen motsvarar det avsedda tillämpningsområdet för bestämmelsen i LSE.  Om bedömningen av vad som avser yrkesmässig fiskeverksamhet ska ske utifrån fiskelagens regler bör det uttryckligen framgå av lydelsen i bestämmelsen. I annat fall bör författningskommentaren ändras till att enbart hänvisa till 1 kap 4 § LSE, som definierar när en verksamhet är yrkesmässig enligt LSE.

2.2.2 Transport mot ersättning

Av övervägandena i promemorian anges att endast bränsle som förbrukas vid transport av passagerare eller gods eller utförande av tjänster som sker direkt mot ersättning ska skattebefrias. Vidare anges att i de fall ersättningen bara är symbolisk eller avsedd att täcka kostnaderna kan transporten inte anses ske mot ersättning.

Av övervägandena i promemorian framgår dock inte vilka kostnader som ska täckas av ersättningen. För att undvika tillämpningsproblem för såväl Skatteverket som de enskilda anser Skatteverket att det bör förtydligas vad som avses med transport mot ersättning, t.ex. hur kundrabatter och lockpriser ska bedömas vid tillämpningen. Ett förtydligande om detta bör tas in i t.ex. författningskommentaren.

3 Skatteverkets kostnader

Skatteverket bedömer att förslaget medför engångskostnader uppgående till ca 2 700 000 kr för olika kontroller som bedöms behöva göras för att säkerställa att tillämpningen är i enlighet med den nya lagstiftningen. Kostnaderna omfattar även ändring av broschyrer och blanketter samt IT-system.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Ingemar Hansson. Vid den slutliga handläggningen har följande också deltagit: överdirektören Helena Dyrssen, rättschefen Inga-Lill Askersjö, enhetschefen Gunilla Hedwall och rättsliga experten Agneta Rapp, föredragande.

Ingemar Hansson

Agneta Rapp