På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Promemorian Statligt stöd vid korttidsarbete (Ds 2012:59)

Datum: 2013-01-28

Dnr/målnr/löpnr:
131 857882-12/112
Fi2012/4689

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget om en ny lag om statligt stöd vid korttidsarbete

Lagen om stöd vid korttidsarbete reglerar en helt ny företeelse i Skatteverkets verksamhet. Det måste därför göras klart vad som gäller i alla olika avseenden. Skatteverket anser därför att det är angeläget att föra fram frågor som promemorian inte ger fullständigt svar på samt ändringsförslag som Skatteverket anser skulle förbättra hanteringen. Skatteverket anser att följande ändringar eller tillägg i lagen bör övervägas.

  • Sökande bör vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket såväl när ansökan görs som under jämförelsemånaden för att vara formellt behörig.
  • Beslut med anledning av anmälan om slutligt stöd bör ske som omprövning av tidigare beslut om preliminärt stöd per stödmånad.
  • En arbetsgivare bör vara skyldig att anmäla kända fel även under en pågående stödperiod.
  • I lagen bör anges en tidsfrist för omprövning av meddelat stöd till nackdel för arbetsgivaren.
  • Enhetliga överklagandetider bör gälla för alla typer av beslut.
  • Det bör uttryckligen regleras att ärenden om korttidsarbete ska omfattas av reglerna om Skatteverkets beskattningsverksamhet.
  • Ärenden om korttidsarbete bör omfattas av skattesekretessen.
  • Lagen bör kompletteras med en bestämmelse om solidariskt ansvar för ett aktiebolags företrädare.
  • Skatteverket bör ha skyldighet att göra brottsanmälan om felaktiga uppgifter lämnats i ansökan.

 

2 Synpunkter på förslaget

2.1 Registrering som arbetsgivare krävs (avsnitt 12.6)



Preliminärt stöd får enligt 10 § lagen om korttidsarbete bara ges om den arbetsgivare som ansöker om stöd är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket när ansökan om sådant stöd prövas. Skatteverket anser att det bör finnas ett krav att arbetsgivaren för att vara formellt behörig ska vara registrerad hos Skatteverket även under jämförelsemånaden. Visserligen anges i 12 § att preliminärt stöd bara får ges för arbetstagare som var anställd hos arbetsgivaren under någon del av jämförelsemånaden. När en ansökan om preliminärt stöd prövas granskas emellertid inte alltid förhållandena på individnivå. Ett krav på registrering även under jämförelsemånaden ger en bättre bild av att sökanden är stödberättigad.

2.1  Återbetalningsskyldighet eller ytterligare stöd beslutas genom omprövning av preliminärt stöd (avsnitt 15.4.3)

Av 34 § kan man få intrycket att beslut om slutligt stöd, vare sig sammanräkningen innebär återbetalningsskyldighet eller att få ytterligare stöd, ska ses som ett grundbeslut vid tidpunkten för beslutet. Om detta är rätt uppfattat vill Skatteverket framhålla att beslutet i stället bör ske genom omprövning av tidigare preliminära stöd där varje stödmånad korrigeras. Skälet är att det leder till en mer rättvis och likformig behandling av de stödberättigade, eftersom ränta (kostnads- eller intäktsränta) då kommer att beräknas för tiden mellan besluten om preliminärt stöd och det slutliga stödet. Om återbetalningsskyldighet däremot påförs som en debitering per dagen för beslutet om slutligt stöd, får de sökande som beräknat det preliminära stödet för högt en skattekredit, medan de som beräknat det preliminära stödet för lågt förlorar på det. Skatteverket föreslår därför att 34 § ändras så att negativa respektive positiva nettobelopp räknas fram och redovisas per stödmånad. En redovisning av slutligt stöd per stödmånad bör inte öka arbetsgivarens administrativa börda eftersom arbetsgivarna ändå behöver göra sådana beräkningar på period- och individnivå vid en sammanräkning enligt nuvarande förslag i 34 §.   

2.2 Förfallodagar (avsnitt 15.5.2)

Skattekontot har även den 26,  i december den 27, som förfallodag för betalningar till skattekontot. Skatteverket föreslår därför att 39 § andra stycket kompletteras med dessa betalningsdagar enligt följande.

Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller den 26 i en månad, i januari den 17 eller den 26, i augusti den 12, 17 eller den 26, och i december den 12 eller den 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet.  

Kreditering på skattekontot ska däremot ske så snart som möjligt månaden efter det att beslut om utbetalning fattats.

2.3 Tidsfrist för beslut om återbetalningsskyldighet (avsnitt 16)

Återkrav på grund av oriktig uppgift kan enligt 37 § göras efter kontroll av Skatteverket. Det framgår inte av lagen eller av promemorian i övrigt hur lång tid efter att stödet beslutats och utbetalats som Skatteverket kan göra en sådan kontroll och kräva tillbaka stödet. Lagen bör kompletteras med en tidsfrist för verket att fatta omprövningsbeslut till nackdel för arbetsgivaren enligt 35 §, och från vilken tidpunkt fristen ska räknas.    

2.4 Begäran om omprövning under pågående stödperiod

Det är angeläget att systemet med stöd vid korttidsarbete blir så enkelt och smidigt som möjligt för arbetsgivarna. När ett fel upptäcks av arbetsgivaren är det naturligt att han kan begära omprövning av beslutet om preliminärt stöd en tidigare stödmånad på samma sätt som han kan begära omprövning av avdragen skatt och avgifter för en tidigare månad. Det är inte rimligt att ett felaktigt utbetalt stöd ska rättas först i samband med att anmälan om slutligt stöd lämnas. Det skulle kunna innebära att det i vissa fall skulle dröja i över två år innan felet rättas till. I lagen bör därför finnas regler om att arbetsgivaren har en möjlighet att begära omprövning av ett preliminärt stöd som blivit för högt eller för lågt även under pågående stödperiod.

En möjlighet att begära omprövning behövs också för den situationen att Skatteverket — under pågående stödperiod — i en offensiv kontrollinsats enligt 44-45 §§ granskar uppgifter som ligger till grund för begärt stöd och då finner att beslut om preliminärt stöd behöver ändras. Om det preliminära stödet i ett visst fall är uppenbart felaktigt och uppgår till betydande belopp bör beslut om återbetalningsskyldighet genom omprövning kunna fattas även under pågående stödperiod.

Slutligen kan det inträffa att Skatteverket gör fel - till sökandens fördel eller nackdel - vid handläggningen av en ansökan om preliminärt stöd. Även i denna situation bör det finnas en möjlighet för Skatteverket att under stödperioden ompröva beslutet om preliminärt stöd. Korrigering bör alltså göras genom omprövning av den stödmånad där det felaktiga stödet krediterats. 

2.5 Överklagande (avsnitt 17.2)

Lagen om stöd vid korttidsarbete innehåller inga bestämmelser om omprövning och överklagandetider. Förvaltningslagens bestämmelser blir därför tillämpliga vad gäller beslut enligt lagen. Av 40 § framgår dock att vissa där uppräknade bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, ska tillämpas. Beslut enligt dessa bestämmelser följer SFL:s omprövningstider och överklagandetider. Enligt Skatteverkets uppfattning kan det uppstå problem då två olika lagars omprövnings- och överklagandebestämmelser ska tillämpas.

2.6 Behandling av personuppgifter (avsnitt 17.3)

För att det på ett tydligt sätt ska framgå att handläggningen av ärendena enligt lagen om korttidsarbete ska omfattas av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL) bör verksamheten anges i 1 kap 1 § SdbL. Bestämmelsen anger i dag Skatteverkets beskattningsverksamhet och handläggningen enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. Ärendena enligt lagen om korttidsarbete får anses vara lite udda i jämförelse med övriga ärenden i beskattningsdatabasen och bör anges särskilt.

I SdbL och förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbF) finns bestämmelser om direktåtkomst och utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. Huruvida uppgifter som ingår i handläggningen av ärenden enligt lagen om korttidsarbete omfattas av dessa regler är inte behandlat i promemorian. Frågeställningen måste därför utredas vidare, framför allt vad gäller de uppgifter som i dag inte finns i beskattningsdatabasen men som kommer att tillföras basen vid handläggningen av stöd vid korttidsarbete. Kommer uppgifterna kunna lämnas ut till andra myndigheter?

2.7 Sekretessfrågor (avsnitt 17.4)

Enligt förslaget ska ärendena om korttidsarbete hänföras till 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, som handlar om sekretess hos arbetsförmedling m.m. Förslaget innebär inte en naturlig lösning för en ärendegrupp som ska omfattas av bestämmelserna i SdbL.
 
Om ärenden om korttidsarbete ska omfattas av reglerna i SdbL och tillhöra beskattningsverksamheten är det mest naturligt och ändamålsenligt att också hänföra ärendena till skattesekretessen i 27 kap OSL. Lagen om korttidsarbete bör därför läggas till som en ny punkt under 27 kap 2 § OSL. Ärendena kommer då att omfattas av absolut sekretess på samma sätt som övriga ärenden inom beskattningsverksamheten. Det bör noteras att hanteringen av vissa borgenärsuppgifter enligt andra stycket i samma bestämmelse har vållat en hel del praktiska problem eftersom den har en sekretess med omvänt skaderekvisit. Det blir alltid svårhanterligt med olika styrkor på sekretessen inom ett och samma verksamhetsområde.

Enligt förslaget gäller 28 kap. 11 och 12 § OSL i fråga om ärenden om korttidsarbete. Beslut enligt 11 § är undantagna från sekretess och är därför offentliga. Beslut enligt 12 § är inte undantagna från sekretess. Vad ska gälla för ett beslut som omfattar både ärende enligt 28 kap 11 § som 12 § OSL?  Är det beslutet undantaget från sekretess? 

Uppgifterna i ärendena kommer att omfattas av meddelarfrihet vilket inte gäller för de flesta uppgifter som omfattas av skattesekretessen i 27 kap OSL. Det kan således bli frågan om att en uppgift som i dag inte omfattas av meddelarfrihet inom beskattningsverksamheten kommer kunna bli föremål för meddelarfrihet i och med att den hamnar i ett ärende om korttidsarbete.

Inom beskattningsverksamheten är det möjligt att använda sig av uppgifter som behövs i ett ärende. I och med införandet av lagen om korttidsarbete kommer beskattningsverksamheten att utökas med "nya" uppgifter som då kommer att kunna användas i andra ärenden inom verksamhetsområdet. Den frågan bör belysas lite närmare.

2.8 Solidariskt ansvar för företrädare i AB

Lagen om korttidsarbete omfattar dels fysiska personer som bedriver näringsverksamhet, dels juridiska personer. När det gäller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet finns det alltid en person som är betalningsansvarig för eventuella återkrav som inte betalas. När det gäller handels- och kommanditbolag, är bolagsmännen solidariskt betalningsansvariga med handelsbolaget fullt ut genom 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. När det gäller juridiska personer finns det däremot ingen regel i lagen om stöd vid korttidsarbete som kan göra bolagets företrädare betalningssansvariga för eventuella återkrav.

Skatteverket anser utifrån likabehandlingsperspektiv att det är önskvärt att lagen kompletteras med en regel om solidariskt ansvar för bolagets företrädare. Det är också viktigt med en sådan reglering i allmänpreventivt syfte.

2.9 Brottsanmälan

Skatteverket har enligt 17 § skattebrottslagen respektive 6 § bidragsbrottslagen en skyldighet att anmäla så snart det finns anledning att anta att brott enligt dessa lagar har begåtts. Stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete avser varken skatt eller avgift enligt skattebrottslagen eller bidrag enligt bidragsbrottslagen.

Skatteverket anser därför att det kan finnas anledning att överväga ett tillägg i skattebrottslagen eller bidragsbrottslagen för att missbruk och fusk enligt lagen om stöd vid korttidsarbete ska omfattas.

 

3 Konsekvenser för Skatteverket

Förslaget innebär att Skatteverket ska administrera det statliga stödet vid korttidsarbete och att verket ska utöva uppföljning, tillsyn och kontroll över systemet. Förslaget ger upphov till ökade kostnader för Skatteverket i form av kostnader för anpassning av IT-system, informationskostnader och kostnader för handläggning och tillsyn under de perioder då systemet är aktivt. Skatteverket bedömer att engångskostnaderna för systemanpassning m.m. kommer att uppgå till 0,6 miljoner kronor. Vidare beräknar myndigheten att de löpande handläggningskostnaderna kommer att uppgå till totalt 3,2 miljoner kronor för en aktiveringsperiod om tolv månader.