På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Promemoria om ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Datum: 2013-09-16

Dnr/målnr/löpnr:

131 532916-13/112

(Fi2013/3130)

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget vad avser enskilda näringsidkare, men anser att representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § SFL också ska ingå i den krets som omfattas av förslaget.

Skatteverket avstyrker förslaget vad avser juridiska personer.

Om förslaget ändå genomförs vad avser juridiska personer anser Skatteverket att handelsbolag också ska ingå i den krets som omfattas av förslaget.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förslagets omfattning (26 kap. 33 a §)

Syftet med förslaget är att underlätta och förenkla för de företag som redovisar mervärdes­skatt en gång om året. Den föreslagna senarelagda deklarationstidpunkten gör det möjligt för företagen att samordna arbetet med att lämna mervärdesskattedeklaration och inkomst­deklaration. Mot den bakgrunden är Skatteverket positivt till förslaget vad gäller enskilda näringsidkare.

Skatteverket anser emellertid att även representanter för enkla bolag och partrederier ska omfattas av förslaget. Skälet till detta är att delägarna ska lämna inkomstdeklaration och där ta upp sin andel av verksamheten till beskattning. Det innebär att det finns ett behov av att samordna arbetet med att lämna mervärdesskattedeklaration och inkomstdeklaration.

Skatteverket anser att den senarelagda deklarationstidpunkten inte ska omfatta juridiska personer. Detta med anledning av att skenföretag (s.k. missing traders), ofta i form av aktiebolag, kan verka oupptäckta under en mycket lång tid. Det är vanligt att skenföretag uppträder som om de vore småföretagare, trots att verkligheten är en annan. Två områden där skatteundandragande inte är ovanligt är handeln med elektricitet samt fastighetstjänster (t.ex. inom byggsektorn). Mervärdesskattebedrägerier inom energimarknaden är för närvarande en riskfaktor inom EU.

Om förslaget ändå genomförs i sin helhet anser Skatteverket att även handelsbolag ska omfattas av förslaget. När det gäller handelsbolag så lämnar visserligen inte handelsbolaget någon inkomstdeklaration, men delägarna redovisar sin andel av handelsbolagets verksamhet i sina respektive inkomstdeklarationer. Skatteverket anser därför att det finns ett behov av att samordna arbetet med att lämna mervärdesskattedeklaration och inkomstdeklaration även i detta fall.

Mot den bakgrunden anser Skatteverket att ett nytt andra stycke med följande lydelse ska läggas till: ”Första stycket gäller även handelsbolag och representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § SFL”.

2.2 Elektroniska deklarationer (26 kap. 33 a § första stycket)

Skatteverket anser att förslaget om den ytterligare senareläggningen av deklarations­tidpunkten för mervärdesskatten inte ska vara beroende av sättet som inkomstdeklarationen lämnas på.

Som förslaget är utformat innebär det att Skatteverket måste presumera att båda deklarationerna (mervärdesskattedeklarationen och inkomstdeklarationen) kommer att lämnas elektroniskt. Den presumerade deklarationstidpunkten innebär att arbetet med förseningsavgift och skönsbeskattning kommer att fördröjas för samtliga, vilket är negativt ur ett uppbördsperspektiv. Presumtionen påverkar också ränteberäkningen så att ett företag kan få antingen för låg intäktsränta eller för låg kostnadsränta. Att så blir fallet beror på att ränteberäkningen utgår från tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklarationen. För att rätta den felaktigt beräknade räntan krävs ett omfattande manuellt arbete. Rättelsen kan inte utföras av den enskilde handläggaren på Skatteverket utan kräver manuell korrigering i IT-systemet.

Problemet med ränteberäkningen uppstår eftersom förslaget inte bara tar hänsyn till på vilket medium mervärdesskattedeklarationen lämnas utan också mediet för inkomst­deklarationen. En senareläggning av tidpunkten för att lämna inkomstdeklarationen är inte beroende av att också mervärdesskattedeklarationen lämnas elektroniskt. Skatteverket anser att motsvarande regler ska gälla för mervärdesskattedeklarationen i förhållande till inkomstdeklarationen.

2.3 Materiella synpunkter

Skatteverket lämnar också följande synpunkter på förslaget.

2.3.1 Anstånd till eller till och med (36 kap. 5 § andra stycket)

Skatteverket anser att prepositionen ”till” i andra stycket ska ändras till ”till och med”.

Förslaget har sin förebild i 36 kap. 2 § andra stycket, där prepositionen ”till och med” används. I skatteförfarandelagen (och även dess föregångare skattebetalningslagen) används genomgående prepositionerna ”från och med” och ”till och med” för att undvika risk för missförstånd. Om prepositionen ”till” används är det oklart om ett anstånd till och med den 12 juni kräver synnerliga skäl eller om det är tillräckligt med särskilda skäl.

Skatteverket uppfattar den föreslagna lydelsen (prepositionen till) som att anstånd till och med den 12 juni kräver synnerliga skäl, eftersom ”till den 12 juni” ska förstås som fram till men inte till och med. Verket vill också framhålla att den 11 i en månad inte är en förfallo­dag enligt skatteförfarandelagen.

2.3.2 Registreringsdatum i augusti (61 kap. 4 §)

Skatteverket anser att en redovisning som inkommer i augusti också ska registreras den 17. Skatteverket föreslår därför att bestämmelsen justeras enligt följande: ”… i januari och augusti den 17…”.

Registreringsdatum för en mervärdesskattedeklaration med överskjutande ingående mer­värdesskatt ska följa de i 26 kap. 12 § angivna datumen. Av den bestämmelsen framgår att det normalt är den 12 i respektive månad som gäller, med undantag för januari och augusti då mervärdesskattedeklarationen ska ha kommit in den 17. Det innebär att överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisas i augusti ska registreras den 17 i likhet med redovisning som kommer in i januari.

2.3.3 Anstånd med betalning vid byråanstånd (63 kap. 3 §)

Förslaget i 36 kap. 6 § om s.k. byråanstånd är kombinerat med betalningsanstånd, vilket Skatteverket är positivt till. Skatteverket vill dock upplysningsvis nämna att en konsekvens av betalningsanstånd är att anståndsränta kommer att påföras för tid från och med dagen efter den ursprungliga deklarationstidpunkten för mervärdesskatt fram till och med den dag då anståndet upphör. Anståndsräntans storlek för vart och ett av företagen som omfattas av byråanståndet blir beroende av när deklarationshjälpen har avslutat sitt arbete och mervärdesskattedeklarationen därför kan lämnas och betalning ske. Det enskilda företaget kommer alltså att drabbas av en kostnad som till sitt belopp inte är förutsägbar.

2.3.4 Förfallotidpunkt för omprövningsbeslut (62 kap. 8 §)

Skatteverket anser att det i 62 kap. 8 § ska införas en bestämmelse som innebär att ett omprövningsbeslut inte kan förfalla till betalning före den tidpunkt då mervärdesskatte­deklarationen för den aktuella perioden senast ska lämnas. Skatteverket föreslår ett nytt avslutande stycke med följande lydelse: ”Mervärdesskatt enligt andra stycket 1 samt förseningsavgift och skattetillägg enligt andra stycket 2 behöver dock inte betalas före den förfallodag som anges i 3 §.”

Enligt 62 kap. 8 § SFL har ett omprövningsbeslut en förfallodag om 30 dagar. Det innebär att belopp att betala enligt beslutet ska finnas på kontot den 12 eller 26 som närmast följer efter de 30 dagarna. Den långa tidfristen innan en mervärdesskattedeklaration ska lämnas enligt 26 kap. 33 a § SFL kan därför innebära att ett omprövningsbeslut förfaller till betalning innan mervärdesskattedeklarationen senast ska lämnas. I 62 kap. 8 § sista stycket anges att ett omprövningsbeslut avseende inkomstskatt inte ska förfalla till betalning innan den tidpunkt då inkomstdeklarationen ska lämnas. Någon bestämmelse som motsvarar denna finns inte när det gäller mervärdesskatt.

3 Skatteverkets kostnader

Förslaget kommer att medföra ökade kostnader för Skatteverket. Ändringar måste göras i verkets IT-system och nya utbildnings- och informationsmaterial samt broschyrer måste tas fram. Vidare ökar antalet ärenden som måste handläggas manuellt.

Engångskostnader

  • IT-utveckling                                      2 000 000 kr
  • Utbildning och information                   900 000 kr

Summa                                                      2 900 000 kr

Löpande kostnader

  • Handläggning                                      9 600 000 kr
  • Drift och underhåll, IT-system                750 000 kr

Summa årligen                                          10 350 000 kr