På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Kommissionens förslag till förordning om ändring av Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) och meddelande

Datum: 2013-02-25

Dnr/målnr/löpnr:

131-45500-13/112

Justitiedepartementet
103 33 STOCKHOLM

Dnr Ju2013/304/L2

Skatteverket tillstyrker kommissionens förslag till ändringar i insolvensförordningen.

Skatteverket föreslår dock att det i svensk lagstiftning tas in en bestämmelse om att en svensk domstol, som handlägger ett insolvensförfarande mot en utländsk juridisk person, ska underrätta registreringsmyndigheten i gäldenärsbolagets hemland när förfarandet inleds och avslutas.

Verket tillstyrker även de av kommissionen aviserade åtgärderna för det fortsatta EU-arbetet.

Verket utvecklar i det följande sin uppfattning i vissa frågor.

Inledningsvis kan verket nämna att verket har erfarenhet av att som borgenär tillämpa insolvensförordningen såväl i Sverige som i andra medlemsstater.

Skatteverkets erfarenheter i Sverige gäller både bolag registrerade i andra stater och fysiska personer med adress i andra stater.

Bland bolagen utmärker sig särskilt de engelska s.k. pundbolagen. Ett antal av dessa bolag har bildats i England uteslutande i syfte att med ett begränsat aktiekapital bedriva verksamhet i Sverige. När dessa bolag dragit på sig skatteskulder har verket i flera fall vid svensk tingsrätt ansökt om att sätta bolaget i konkurs. Med hänsyn till nuvarande presumtionsregel i insolvensförordningen (artikel 3.1) har det då ålegat verket att visa att bolaget haft antingen sina huvudsakliga intressen (COMI) eller i vart fall ett driftställe i Sverige. Verkets erfarenheter är i huvudsak goda. Det är därför enligt verkets mening  angeläget att presumtionsregeln kompletteras i enlighet med kommissionens förslag (artikel 3.1 första och andra styckena).

Skatteverket har tagit del av ett antal hovrätts- och tingsrättsavgöranden enligt vilka även andra borgenärer, bl.a. arbetstagare, vid svenska domstolar ansökt om att utländska bolag skulle sättas i konkurs.

Skatteverkets erfarenheter av fysiska personer med adress i annan stat gäller både personer som faktiskt bor i en annan stat och personer som uppgett en fiktiv adress i syfte att komma undan sina borgenärer. För närvarande finns ingen presumtionsregel i insolvensförordningen som reglerar var fysiska personer anses ha sitt COMI. Med ledning av Virgos – Schmits Förklarande rapport (p.75) har utvecklats en praxis både av EU-domstolen(Susanne Staubitz-Schreiber, 2006-01-17, C-1/04) och av Högsta domstolen (NJA 2009 s.383). Den föreslagna presumtionsregeln stämmer väl överens med praxis som domstolarna utvecklat och får anses mycket lämplig. En annan sak är att begreppet hemvist för en fysisk person kan vara olika i de olika medlemsstaterna.

Skatteverket har i ungefär 30 fall som borgenär deltagit i insolvensförfaranden i andra EU-stater. Förfarandena har avsett både juridiska och fysiska personer. Förfarandena har innefattat både motsvarande svenska konkurser, företagsrekonstruktioner och skuldsaneringar. Verket har erfarenheter från England, Luxemburg, Tyskland och Österrike. På det hela taget har det slagit väl ut. I något fall har dock domstolen eller förvaltaren på för verket oklara grunder vägrat godta verkets fordran. Skatteverket kan inte heller utesluta att det finns och har funnits insolvensförfaranden i andra stater med svenska skattefordringar som verket inte fått kännedom om. Verket ser därför med stor tillförsikt fram emot ett EU-gemensamt insolvensregister. Likaså tillstyrker verket att det införs enhetliga, gärna datorbaserade, formulär för fordringsanmälningar. Motsvarande tillämpas redan när det gäller handräckning för indrivning av skatter mm (indrivningsdirektivet, 2010/24/EU). Här kan den behöriga myndigheten i Sverige på svenska fylla i en ansökan som maskinellt sänds till mottagarlandet och där kommer fram på mottagarlandets språk.

Skatteverket har relativt stor erfarenhet av utländska bolag som bedriver verksamhet i Sverige. I den mån skatter och avgifter inte betalats har verket i svensk domstol ansökt om att få bolaget försatt i konkurs. Ett syfte från verkets sida har varit att förhindra att bolaget drar på sig ytterligare skulder. Så länge konkursen pågår torde bolaget inte kunna bedriva verksamhet i Sverige. När konkursen avslutats är det för närvarande möjligt för bolaget att starta på nytt. Detta är möjligt eftersom den engelska registreringsmyndigheten kan vara ovetande om insolvensförfarandet då ingen domstol eller myndighet har skyldighet att underrätta den sistnämnda myndigheten. När det gäller konkurser för svenska juridiska personer ska tingsrätten underrätta registreringsmyndigheten(12 och 34 §§ konkursförordningen 1987:916). Enligt verkets mening bör tingsrätten sända underrättelser om konkursen även när gäldenären är juridisk person registrerad i en annan medlemsstat. Sådan skyldighet kan lämpligen införas genom ändring i konkursförordningen.

Skatteverket tillstyrker att kommissionen vidtar åtgärder i syfte att harmonisera insolvenslagstiftningen inom EU. De nuvarande skillnaderna medför forum shopping. Forum shopping förekommer i det i och för sig vällovliga syftet att underlätta rekonstruktion av bärkraftiga företag med betalningsproblem. Det förekommer dock även s.k. skuldsaneringsturism, dvs. en gäldenär flyttar mer eller mindre tillfälligt sitt COMI i syfte att få skuldsanering. En harmoniserad lagstiftning skulle minska motiven för forum shopping i de sistnämnda fallen.