På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Konsekvensutredning med remiss

Datum: 2012-10-16

Dnr/målnr/löpnr:
49-642/2012
Ekonomistyrningsverket

Skatteverket har tagit del av de förändringar som föreslagits i konsekvensutredningen av föreskrifter och allmänna råd inför 2013.

I huvudsak har Skatteverket inga invändningar mot de föreslagna förändringarna.

Föreslagna förändringar om myndigheters bokföring tar sikte på tidigareläggning av inrapportering av eventuella justeringar av ingående balanser från andra vardagen i maj till 17 april. Skatteverket ser inte att detta skulle vara något problem.

Vi har noterat att avstämningen av motparter kommer att omfatta även premier till SPV.

Noter för avvikande anslagsutfall är tydligt kopplat till när detta behöver ske.

När det sedan gäller internrevisionsförordningen så finns en övergripande frågeställning kring ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Frågeställningen är vilken detaljeringsgrad som ska gälla. För vissa delar är detaljeringsnivån hög, ex föreskriften till 4§, medan andra föreskrifter har en lägre nivå. Föreskrifterna och allmänna råden bör vara utformade på ett enhetligt sätt.

En ökad detaljeringsgrad kräver en löpande bevakning av hur praxis utvecklas inom området, dvs. tolkning av internationella standards, IIA:s International Professional Practice Framework (IPPF).

4§ - föreskriften

Riskanalysarbetet är av stor vikt i anslutning till fastställandet av revisionsplanen. Det är också grundläggande delar i god internrevisionssed. Vad gäller ändringen i 4§ så är bedömningen att ESV förtydligat redan befintlig praxis. Frågan är om detta tillför något ytterligare i sak.

Så som förslaget är skrivet är utgångspunkten konstaterade risker. Frågan är vad ESV avser med begreppet konstaterad risk och vilket arbete internrevisionen förväntas utföra för att kunna konstatera en risk. Vad är skillnaden mellan en konstaterad och en tänkbar risk?

7§ - föreskriften

ESV tar i föreskrifterna inte ställning till om hur den externa kvalietetssäkringen kan gå till, genom en fullständigt extern kvalitetssäkring, eller genom en s.k. egenutvärdering men där extern part validerar resultaten. Återigen kan det diskuteras vilken specificeringsnivå föreskrifterna ska ha. Jämför detaljeringsgraden i 4§.

Vi ställer oss frågande till om det är relevant att föreskriva om att extern kvalitetssäkring ska ske av såväl Internrevisionsförordningen som IIA:s standards. Ett alternativ är att inkludera denna skrivning i allmänna råden men det känns också tveksamt.

Av vilken anledning ESV har föreskrivit om att kvalitetssäkraren ska ha erfarenhet av statlig internrevision. Detta anser vi är en fråga som myndigheten bör ta hand om i samband med upphandling.