På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Harmoniserat inkomstbegrepp - Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna, SOU 2012:47

Datum: 2012-12-03

Dnr/målnr/löpnr:
131-563692-12/112
Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Skatteverket avgränsar yttrandet till att avse frågeställningar som berör
Skatteverkets verksamhet.

Skatteverket avstyrker förslaget att månadskontrolluppgiften även ska utvidgas till att innehålla detaljerade uppgifter om till vilken månad det utbetalade beloppet hänförs till (periodisering) samt att Skatteverket ska ansvara för summering av de periodiserade uppgifterna. Skatteverket avstyrker förslaget att månadskontrolluppgiften ska lämnas vid ett annat (tidigare) datum än arbetsgivardeklarationen.

Allmänt om förslaget

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (kommittén) har fått i uppdrag att överväga förändringar som ger mer hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Utgångspunkten är att inkomstunderlaget ska baseras på historiska (faktiska) inkomster till skillnad från dagens framåtblickande inkomstunderlag som bygger på ett antagande om framtida inkomst. Som ett led i detta arbete har kommittén föreslagit konkretiseringar av vilka uppgifter som ska lämnas i månadskontrolluppgifterna och hur denna insamling av uppgifter ska ske.

Kommitténs förslag innebär att månadskontrolluppgiften anpassas så att de uppgifter som lämnas där ska kunna användas i administrationen av välfärdssystemen. För att uppgifterna ska kunna användas i välfärdssystemen krävs att de är periodiserade dvs. redovisas för den kalendermånad då inkomsten har intjänats. Kommittén anser även att Skatteverket bör svara för summeringen av de periodiserade uppgifterna så att andra myndigheter och arbetslöshetskassor har tillgång till den totala inkomsten för respektive intjänandemånad.

Periodiseringsunderlag

En effektiv kontrolluppgiftshantering med få fel i de lämnade uppgifterna är en förutsättning för att Skatteverket ska kunna bedriva en kostnadseffektiv beskattningsverksamhet där beloppen som förtrycks i inkomstdeklarationen är korrekta. En viktig del i detta arbete är att kontrolluppgifterna ska innehålla så få uppgifter som möjligt och att de ska vara enkla att förstå och fylla i även för den som inte har möjlighet att hämta uppgifterna direkt ur ett lönesystem.

I utredningen avsnitt 3.4.2, exempel 5, illustrerar kommittén på ett schematiskt sätt hur det är tänkt att arbetsgivarna ska redovisa intjänandemånad i månadskontrolluppgiften. Av exemplet framgår att all ersättning som betalats ut en viss månad i förkommande fall ska fördelas på intjänandemånad. Även minusposter ska periodiseras. I exemplet anges följande:

"Den 25 december får Fatima en lön som är lägre än grundlönen.
De 17 000 kronor som då utbetalas redovisas enligt kontantprincipen
för december. I oktober vårdade hon sjukt barn och
löneavdraget för detta, 4 000 kronor, görs på decemberlönen
(eftersom hon dröjde något med att fylla i blanketten). Då det var i
oktober hon var frånvarande från jobbet är det för denna månad
som avdraget redovisas när inkomsten periodiseras."

Av exemplet framgår att det kommer att bli mycket komplicerat för arbetsgivarna att fylla i de periodiserade uppgifterna. För de arbetsgivare som saknar lönesystem och därför måste fylla i kontrolluppgifterna manuellt innebär förslaget om periodisering ett betydande merarbete. Men även för arbetsgivare med lönesystem är det oklart om det i dagsläget går att periodisera inkomsterna på det sätt som utredningen föreslår. Det finns också en stor risk att antalet fel i kontrolluppgifterna ökar, både vad gäller redovisning enligt kontantprincipen och redovisning enligt intjänandeprincipen, eftersom det kan vara svårt för en arbetsgivare att hålla isär begrepp som utbetalningsmånad och intjänandemånad.

Kommittén föreslår även att Skatteverket ansvarar för summering av de periodiserade uppgifterna. Av förslaget framgår inte vilket ansvar Skatteverket ska ha för riktigheten i de periodiserade uppgifterna som ska summeras och det framgår inte heller hur eventuella rättelser av det periodiserade underlaget ska göras. För att summering av de periodiserade uppgifterna ska kunna göras krävs det att uppgifterna stämmer överens med uppgifterna om utbetalad ersättning.

Förslaget innebär starkt ökad administrativ börda för arbetsgivarna. Med utredningens förslag kommer mängden av uppgifter som ska lämnas i månadskontrolluppgiften öka betydligt. Det ökade antalet uppgifter som ska lämnas och som inte behövs i Skatteverkets beskattningsverksamhet, kan komma att medföra att kvaliteten på lämnade månadskontrolluppgifter försämras med stora risker för fel i de förtryckta deklarationerna och därmed ökade kostnader för såväl Skatteverket som för arbetsgivarna.

Stor oklarhet råder också om i vilken omfattning Skatteverket är skyldiga att utreda riktigheten i de periodiserade uppgifterna i samband med att dessa ska summeras. Av naturliga skäl kommer de uppgifter som avser intjänandemånad att ändras i betydligt större omfattning än uppgifter som lämnats enligt kontantprincipen eftersom varje utbetalning som är hänförlig till annan månad än utbetalningsmånaden kommer att påverka tidigare redovisade perioder.
 

Kostnadsberäkning

IT-relaterade kostnader

Möjlighet att lämna uppgifter om belopp periodiserat på intjänandemånad och krav på summering kommer att tas med i den månatliga kontrolluppgiften enligt SOU 2011:40. och därför uppkommer inga IT-relaterade merkostnader pga. förslaget i SOU 2012:47. Detta förutsätter dock att utvecklingsarbetet sker i samband med utvecklingen av det tekniska stödet för månadskontrolluppgiften.

 

Personalkostnader (löpande ärendehantering)

Då stor andel av utbetalda belopp avser annan intjänandemånad än utbetalningsmånaden kommer de flesta arbetsgivarna behöva periodisera utbetalda belopp per intjänandemånad. De nya reglerna kommer att innebära att arbetsgivarna i större omfattning kontaktar Skatteverket, framförallt Skatteupplysningen. Detta innebär en kostnad för Skatteverket, men det är inte möjligt att uppskatta dess storlek.

Eftersom Skatteverket föreslås bli ansvariga för summeringen av de periodiserade beloppen bör totalt utbetalt belopp per månad överrensstämma med summan av beloppen periodiserade per intjänandeperiod. För de som lämnar kontrolluppgifter elektroniskt kan stöd byggas in i e-tjänsten som gör det omöjligt att beloppen misstämmer. För de som lämnar kontrolluppgifter på papper måste avstämning av de periodiserade uppgifterna göras. Idag lämnar ca 73 000 uppgiftslämnare kontrolluppgifter på papper och tillsammans lämnar de ca 400 000 kontrolluppgifter. Alla lämnar inte kontrolluppgifter varje månad. Ett rimligt antagande är att ca 60 000 av uppgiftslämnarna lämnar kontrolluppgift varje månad. Om 30 procent av dessa har en eller flera kontrolluppgifter som ska periodiseras på intjänandemånad ger detta 18 000 uppgiftslämnare. Om 10 procent av dessa redovisar belopp per utbetalningsmånad och intjänandemånad som inte överrensstämmer måste dessa utredas för att Skatteverket ska kunna summera uppgifterna korrekt.

Kostnaden för att utreda 1 800 avstämningsdifferenser per månad mellan utbetalat belopp per månad och belopp hänförligt till intjänandemånad kan beräknas till ca 7 776 000 kr årligen (10 ärenden per dag och handläggare som kostar  3 600 kr per dag).

Framtagande av arbetssätt och arbetsbeskrivningar

Kostnaden för framtagning av

  • arbetssätt,
  • arbetsbeskrivningar och
  • föreskrifter
beräknas till ca 30 000 kr.
 

Informationskostnader

Kostnaden för

  • information på intranätet,
  • information på www.skatteverket.selänk till annan webbplats och
  • ändring i broschyrer/blanketter
beräknas till ca 30 000 kr.