På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Ändringar i fusions- och delningsdirektiven – förslag till genomförandeåtgärder

Datum: 2011-01-17

Dnr/målnr/löpnr:
131 691806-10/112
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm

(Ds 2010:32)
(Ju2010/7836/L1)

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker i huvudsak förslagen i promemorian. I syfte att öka borgenärernas skydd avstyrker Skatteverket vissa delar av förslagen. Skatteverket lämnar även vissa synpunkter i övrigt.

Väsentliga förändringar efter fusionsplanens upprättande (avsnitt 3.4)

Rent allmänt är det bra att information om väsentliga ändringar efter fusionsplanens upprättande även kommer revisorerna och borgenärerna till del. I promemorian föreslås att det införs en skyldighet för styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen att underrätta styrelsen i de övriga bolag som deltar i fusionen om det inträffat väsentliga förändringar i bolagets tillgångar och skulder efter att fusionsplanen upprättas men innan bolagsstämmans beslut (23 kap. 9 § ABL). Denna skyldighet ska enligt förslaget inte gälla om samtliga aktieägare är överens därom. Det kan ifrågasättas om det är så klokt att helt överlåta till aktieägarna att bestämma om sådan information ska ges eller inte. En borgenär har ju också intresse av att få del av väsentliga ändringar efter det att fusionsplanen upprättats. Sådan information blir lättare att få om styrelsernas skyldighet att ge information enligt ovan blir obligatorisk.

Fusionsplan upprättas mer än sex månader efter utgången av räkenskapsåret (avsnitt 3.5)

När en fusionsplan upprättas mer än sex månader efter utgången av räkenskapsåret ska det till fusionsplanen lämnas en särskild redogörelse för bl.a. verksamheten och resultatutvecklingen i bolagen (23 kap. 10 § ABL). I promemorian föreslås det två undantag härifrån. Det första undantaget är om det finns en tillgänglig delårsrapport, vilket verkar vara rimligt. Det andra undantaget gäller om alla aktieägare är överens. Detta är en försämring för borgenärerna. Den särskilda redogörelsen får betydelse för revisorernas yttranden om risken för borgenärerna enligt 23 kap. 11 § ABL och för borgenärernas ställningstagande om att eventuellt motsätta sig verkställandet av planen. Av ändringsdirektivet framgår att det inte är obligatoriskt att införa detta undantag. Skatteverket avstyrker förslaget i denna del.

Delningsplan upprättas mer än sex månader efter utgången av räkenskapsåret (avsnitt 4.4)

Av samma anledning som anges under rubriken ovan avstyrker Skatteverket förslaget i den del som gäller aktieägarnas möjlighet att göra undantag om de är överens.

Förenklat delningsförfarande (avsnitt 4.5)

I promemorian föreslås att det bör införas en bestämmelse om att en delning kan genomföras utan beslut av bolagsstämman i  det överlåtande bolaget om de  övertagande bolagen tillsammans äger alla aktierna i det överlåtande bolaget. Eftersom hela förfarandet för delning i övrigt ska tillämpas påverkas inte borgenärerna av detta förslag och Skatteverket tillstyrker förslaget.

Däremot påverkas borgenärerna av föreslagna ändringar i 24 kap. 15 a § ABL om förenklad delning. Vid sådan delning ska enligt förslaget bestämmelserna i 24 kap. 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inte tillämpas.

Det innebär att delningsplanen inte behöver innehålla någon sådan redogörelse för omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av delningens lämplighet för bolagen m.m. som åsyftas i 11 § första stycket, att någon sådan redogörelse eller delårsrapport som åsyftas i 12 § inte behövs även om delningsplanen upprättas senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har lämnats och att någon revisorsgranskning enligt 13 § av delningsplanen inte behöver ske. Därmed blir inte heller de kompletterande bestämmelserna om revisorsgranskning i 14 och 15 §§ tillämpliga.

Ändringsdirektivet föranleder att vissa ändringar måste göras. Ändringarna bör dock inte gå utöver de krav som ändringsdirektivet föranleder. Nuvarande bestämmelse i 24 kap. 12 § första stycket ABL om att till delningsplanen ska fogas kopior av bolagens årsredovisningar krävs det t.ex. ingen ändring av. Däremot krävs det ändring så att revisorsgranskning av delningsplanen inte behöver ske (utan denna ändring ska revisorn bl.a. bedöma fara för borgenärerna).

Enligt artikel 12.1 i delningsdirektivet ska lagstiftningen i medlemsstaterna på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de bolag som deltar i delningen vilkas fordringar har uppkommit före offentliggörandet av delningsplanen och inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet. I direktivet har införts ett tillägg i artikel 12.2 som inte berörs i promemorian. Medlemsstaterna ska enligt detta tillägg fastställa villkor för det skydd som avses i 12.1 och i det första stycket i punkten 12.2. Medlemsstaterna ska vidare under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa och rättsliga myndigheter om betryggande säkerhet, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att delningen gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att ingen betryggande säkerhet ställts av bolaget.

Enligt 24 kap. 25-26 §§ ABL ska Bolagsverket om någon borgenär motsätter sig delningsplanen överlämna ärendet till tingsrätt som ska ge tillstånd om det visas att de borgenärer som motsatt sig delning har fått full betalning eller betryggande säkerhet. På det sättet är ovannämnda minimikrav i delningsdirektivet uppfyllt. För Skatteverket är det dock ett stort problem att verket kan ha fordringar som vid en delning varken är fastställda eller ens deklarerade. Om inget är publicerat - när det gäller privata bolag krävs inte registrering av delningsplanen, se 24 kap. 16 § ABL - får Skatteverket kännedom om delningen först när det kommer meddelande om kallelsen på borgenärer enligt 24 kap. 24 § ABL. Det är då svårt att hinna med att utreda om det finns skatteskulder. Om deklarationstidpunkten inte inträtt är det omöjligt.

Om det inte läggs ett ansvar på ledningsorganen att redogöra för annat än i balansräkningen upptagna skulder och tillgångar finns en risk att latenta skatteskulder lämnas utanför delningsplanen. Eftersom ingen revisorsgranskning ska ske, finns det ingen som ansvarar för att kontrollera att borgenärer inte utsätts för risker. Det kan bli svårt att utreda och lägga ett skadeståndsansvar på någon av det upplösta bolagets företrädare eller aktieägare. Skulderna ska när de förfaller betalas av ett annat bolag. Det kan ifrågasättas om inte borgenärsskyddet, i vart fall vid förenklad delning, borde utökas genom ett särskilt medansvar för det upplösta bolagets företrädare och aktieägare för sådana skulder som uppkommit i det upplösta bolaget.

Revisorsgranskning vid bolagsbildning respektive apportemission (avsnitt 5)

Grundprincipen för promemorians förslag i denna del är att revisorsgranskning enligt 2 kap. 19 § och 13 kap. 8 § ABL inte behöver ske om motsvarande granskning sker på grund av bestämmelserna om fusion respektive delning i 23 respektive 24 kap. ABL. Denna grundprincip upprätthålls inte såvitt avser de nya förslagen om förenklad delning, eftersom revisorsgranskning inte ska ske i dessa fall. Den grundläggande principen i promemorians förslag bör genomföras så att föreslagna ändringarna i 2 kap. 19 § och 13 kap. 8 § ABL inte genomförs såvitt avser förenklad delning.

Skatteverket tillstyrker i övrigt promemorians lagförslag.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit, rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Tomas Algotsson, sektionschefen Mats Nilsson och rättslige experten Per Danielsson, föredragande.