1 Sammanfattning

Skatteverket avstyrker bestämt förslaget att underrättelse om anställning av en tredjelandsmedborgare ska göras till Skatteverket.

Om förslaget genomförs delar Skatteverket inte utredningens bedömning att de kostnadsökningar som verket kommer att drabbas av i denna fråga ska klaras inom ramen för nuvarande anslag. Kostnadsökningen initialt kan beräknas uppgå till 6-8 milj. kr och de löpande årliga kostnaderna kan beräknas till 3-5 milj. kr.

Skatteverket avstyrker den föreslagna presumtionsregeln i skattebetalningslagen. EU-direktivet får i denna del anses vara uppfyllt redan med gällande lagstiftning.

Skatteverket föreslår att den tidsperiod som en arbetsgivare ska vara skyldig att bevara handlingar beträffande utländska arbetstagare utsträcks från föreslagna sex månader till tolv månader.

2 Synpunkter på förslaget

2.1 Till vilken myndighet ska en underrättelse lämnas?

Skatteverket avstyrker bestämt förslaget att underrättelse om anställning av en tredjelandsmedborgare ska göras till Skatteverket.

Skatteverket har framfört till utredningen att uppdraget att ta emot underrättelser från arbetsgivare skulle innebära onödig administration för Skatteverket utan någon motsvarande nytta för verkets verksamhet. Skatteverket bedriver överhuvudtaget inte den här typen av verksamhet. När det gäller kopplingen via Månadsuppgiftsutredningen till Skatteverkets övriga verksamhet poängteras att sådant månatligt uppgiftslämnande som tidigast kan antas införas år 2015.

Vidare gäller att de olika sanktionerna, exempelvis företagsbot, förverkande och särskild avgift, som omnämns i betänkandet och som är en följd av överträdelse av förbud hanteras av rättsväsendet, dvs. av andra myndigheter än Skatteverket. Likaså är det Polisen som föreslås få i uppdrag att utföra de inspektioner som ska genomföras för att säkerställa direktivets effektivitet. Enligt Skatteverkets uppfattning är Polisen därför lämplig myndighet för att hantera underrättelserna. Av sekretess- och integritetsskäl är det lämpligt att det är samma myndighet som ska utföra kontrollen som även hanterar registret.

2.2 Arbetsgivares skyldighet att bevara handlingar

Skatteverket föreslår att den tidsperiod som en arbetsgivare ska vara skyldig att bevara handlingar beträffande utländska arbetstagare utsträcks från föreslagna sex månader till tolv månader. Att underlagen är tillgängliga hos arbetsgivaren endast under sex månader efter anställningens upphörande försvårar Skatteverkets möjlighet till kontroll. Om Skatteverket exempelvis utför en skatterevision i december ett år med syfte att kontrollera utbetalda löner under året, kan arbetsgivaren enligt gällande förslag redan ha makulerat de eventuella underlag som kan ha funnits för personer som varit tillfälligt anställda i början av året. Det kan inte heller på något sätt anses betungande för arbetsgivaren att bevara underlagen ytterligare sex månader.

2.3 Förslaget som gäller skattebetalningslagen

Skatteverket avstyrker att den nya paragrafen (11 kap. 19 a § SBL) införs då den får anses obehövlig. Artikel 6 i direktivet är avsett att tillämpas på efterhandsutbetalningar av innestående lön. I den mån en arbetsgivare — i enlighet med presumtionen i direktivet — gör en efterhandsutbetalning av tillkommande lön som avser tre månaders arbete så föreligger redan med gällande lagstiftning skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på detta belopp. Skatteverket har vidare redan idag möjlighet att göra en skönsmässig uppskattning av tidigare utbetald lön, och kan i förekommande fall stödja sig på en sådan bedömning som gjorts enligt 1 a) i Artikel 6 att tre månaders arbete har utförts eller på annan utredning om uppskattad arbetsperiod. Vidare har den föreslagna bestämmelsen en utformning som gör att gränsen mellan straffsanktion och skatt/socialavgifter blir diffus, då de subjektiva rekvisiten uppsåt och oaktsamhet ingår. Skyldighet att betala skatt eller arbetsgivaravgifter får inte uppfattas som ett straff.

Om paragrafen ändå införs föreslår Skatteverket vissa justeringar. Begreppet "utlänning" förekommer inte i övrigt i skattelagstiftningen och det finns risk för att begreppet kan missuppfattas med följande osäkerhet om vilken krets av personer som omfattas. Det bör därför kunna ersättas med lokutionen "arbetstagare som inte är svensk medborgare" för att direkt i lagtexten tydliggöra vilken krets av personer som avses och även knyta an till lagens språkbruk. Vidare bör ett tillägg till 15 kap. 2 § SBL göras eftersom skattetillägg avses kunna tas ut på skönsbeskattning enligt den nya paragrafen, dvs. 2 § kompletteras med en hänvisning till 11 kap. 19 a §. Slutligen bör de subjektiva rekvisiten ersättas med att presumtionen inte ska tillämpas om det föreligger särskilda skäl, som lämpligen exemplifieras i kommande proposition.

3 Kostnader

Skatteverket delar inte utredningens bedömning att de kostnadsökningar som verket kommer att drabbas av om förslaget genomförs ska klaras inom ramen för nuvarande anslag. Den föreslagna tillkommande uppgiften har inte har något samband med Skatteverkets övriga verksamhet utan medför bara en extra administration för verket. Om uppgiften läggs på Skatteverket måste kostnadsökningarna kompenseras genom tillkommande anslag.

Kostnadsökningen kan initialt uppskattas till 3-5 milj. kr för framtagande av ny blankett, informationsmaterial m.m. Den årliga kostnaden kan beräknas till lika stort belopp för hantering av uppgifterna, löpande information och service. Därutöver tillkommer kostnaden för att anpassa datasystemet, vilket uppskattas till 2,5-3 milj. kr. Utredningen har instämt i Skatteverkets bedömningar men ansett att kostnadsökningarna inte är större än att de bör kunna klaras inom ramen för de nuvarande anslagen.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit överdirektören Magdalena Andersson, rättschefen Vilhelm Andersson, enhetschefen Urban Strömberg, sektionschefen Svante Strid och rättslige experten Yngve Gripple, föredragande.