Er beteckning S2010/9077/FST

 
Skatteverket har anmodats yttra sig över rubricerat betänkande. Skatteverket begränsar sig till de delar som har koppling till skattereglerna.

1 Sammanfattning

Skatteverket påpekar att verket har tillgång till information om vilka som är godkända som upplagshavare eller skattebefriade förbrukare, men inte till information om vilka som faktiskt tillverkar alkoholdrycker.
 
Skatteverket kommenterar också vissa uttalanden i betänkandet avseende bestämmelser i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.
 
Skatteverket påpekar att förslaget kan leda till ökade kostnader för verket om det medför att antalet ansökningar om godkännande som upplagshavare ökar.

2 Information om upplagshavare och skattebefriade förbrukare

En allmän förutsättning för att kommunen ska meddela tillstånd till gårdsförsäljning för den som tillverkar alkoholdrycker i Sverige torde vara att sökanden har rätt till sådan tillverkning, dvs. är godkänd upplagshavare eller skattebefriad förbrukare. Skatteverket godkänner upplagshavare och skattebefriade förbrukare och kan lämna information om detta till kommunerna.
 
För att godkännas som upplagshavare enligt lagen om alkoholskatt ska företaget bedriva någon eller några av vissa uppräknade verksamheter. Endast en av dessa verksamheter är tillverkning av alkoholvaror. Alla upplagshavare bedriver alltså inte tillverkning, även om de enligt alkohollagen (2010:1622) har rätt till det. Enligt uppgift i betänkandet finns det idag knappt 100 tillverkare av alkoholdrycker i Sverige. Detta kan jämföras med antalet godkända upplagshavare enligt lagen om alkoholskatt som i maj 2011 uppgick till 742.
 
Eftersom ett godkännande som upplagshavare inte begränsas till tillverkning av alkoholdrycker har Skatteverket inte uppgift om en godkänd upplagshavare faktiskt bedriver tillverkning av alkoholdrycker. Om avsikten är att bara den som faktiskt tillverkar alkoholdrycker ska få tillstånd till gårdsförsäljning bör det finnas anvisningar till kommunerna om hur de förvissar sig om detta.
 
Skattebefriade förbrukare får enligt lagen om alkoholskatt ta emot alkoholvaror utan skatt från upplagshavare för att använda för vissa utpekade ändamål. En skattebefriad förbrukare kan alltså som sådan bara ta emot alkoholvaror. Eftersom en skattebefriad förbrukare inte kan tillverka alkoholvaror i denna egenskap finns det antagligen ingen skattebefriad förbrukare som tillverkar alkoholvaror. En sådan tillverkning skulle medföra att skattskyldigheten inträdde vid tillverkningstillfället. Antalet godkända skattebefriade förbrukare enligt lagen om alkoholskatt uppgick i maj 2011 till 1 531.

3 Synpunkter på uttalanden i betänkandet

3.1 Försäljningsställe och skatteupplag ska hållas isär

I avsnitt 7.5.4 uttalas följande. I ett skatteupplag kan inte försäljning av alkoholdrycker ske. Det måste ske i ett särskilt utrymme, som bör omfattas av ett tillstånd till gårdsförsäljning.
 
Skatteverket instämmer i att det är angeläget att skatteupplaget och försäljningsstället tydligt hålls isär. De alkoholvaror som finns i skatteupplaget är obeskattade. Skatteupplaget ska uppfylla vissa krav för att godkännas av Skatteverket och alkoholvarorna som förvaras där omfattas enligt lagen om alkoholskatt av särskilda krav på lagerbokföring.

3.2 Godkännande som upplagshavare kan inte meddelas för detaljhandel

I avsnitt 7.5.3 uttalas att för sökande som inte tillverkar alkoholdrycker i Sverige och som själv avser att i landet föra in alkoholdrycker gäller att den utländske tillverkaren måste bli partihandlare, dvs. vara godkänd upplagshavare enligt lagen om alkoholskatt. I avsnitt 7.5.4 uttalas att även en utländsk tillverkare ska vara godkänd som upplagshavare, om denne själv för in sina egentillverkade alkoholdrycker till Sverige.
 
Skatteverket vill i sammanhanget påpeka att detaljhandel inte är en sådan verksamhet för vilken godkännande som upplagshavare kan meddelas. En utländsk tillverkare som bara bedriver gårdsförsäljning här i landet kan alltså inte godkännas som upplagshavare här.

3.3 Systemet med godkännande av upplagshavare och skattebefriade förbrukare

I avsnitt 7.5.3 uttalas att Skatteverket prövar ansökan om godkännande som upplagshavare respektive skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt. Det är sökandens lämplighet som är avgörande och systemet reglerar hur de tillverkade varorna ska hindras att obeskattade eller annars olagligt komma ut i samhället.
 
Skatteverket instämmer i att systemet med upplagshavare och skattebefriade förbrukare ska säkerställa en korrekt beskattning. Däremot ställer sig verket tveksamt till om systemet reglerar hur varorna ska hindras att annars olagligt komma ut i samhället.

3.4 Alkoholskatten är inte alltid inkluderad i inköpspriset

Eftersom alkoholskatten inte alltid är inkluderad i inköpspriset bör det enligt Skatteverkets uppfattning i 5 a kap. 10 § författningsförslaget förtydligas att priset inte får sättas lägre än inköpspriset med tillägg för gällande skatter.

4 Konsekvenser för Skatteverket

Om förslaget leder till att företag som idag inte är godkända upplagshavare startar tillverkning för att få möjlighet att bedriva gårdsförsäljning kommer dessa även att ansöka om godkännande som upplagshavare hos Skatteverket. Detta skulle leda till ökade kostnader för Skatteverket. Eftersom det inte utretts om förslaget leder till ytterligare ansökningar om godkännande som upplagshavare saknar Skatteverket möjlighet att beräkna sådana eventuella kostnader.

 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Åsa Johansson samt rättsliga experten Anna Johannesson Magnusson, föredragande.