Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot förslagen i departementspromemorian. Verket vill dock peka på att förslaget att utvidga möjligheten till skuldsanering för aktiva näringsidkare kan leda till ökat utredningsarbete och därmed merkostnader för Skatteverket för vilka verket behöver kompenseras.  

Vidare anser Skatteverket att utredningens förslag om konkursförvaltarens medverkan i skuldsaneringsförfarandet bör genomföras.

Skatteverket anser slutligen att övergångsbestämmelser bör införas.
 
Skatteverket har inga invändningar mot regeringens förslag till ändringar i skuldsaneringslagen (2006:548) och kreditupplysningslagen (1973:1173). Verket vill dock föra fram följande synpunkter.

Utvidgad möjlighet till skuldsanering för aktiva näringsidkare

Skatteverket har inte några invändningar mot förslaget att vidga möjligheterna för aktiva näringsidkare med näringsverksamhet av enkel beskaffenhet ett erhålla skuldsanering. Verket vill dock peka på att förslaget kan leda till ökat utredningsarbete och därmed merkostnader för Skatteverket.  

En förutsättning för skuldsanering är att näringsidkaren uppfyller det allmänna skälighetsrekvisitet. Det är endast seriösa näringsidkare som ska få möjlighet till skuldsanering. Bristande bokföring och bristande redovisning av skatt utesluter enligt Skatteverket möjlighet till skuldsanering. Förslaget medför att vid ansökan om skuldsanering måste Kronofogdemyndigheten (KFM) göra en mer omfattande utredning av näringsverksamheten, bl.a. utreda de ekonomiska förhållandena, orsaken till betalningsproblemen och eventuella illojala förfaranden.

Då underlaget vid ansökan ofta är bristfällig kommer KFM i större utsträckning än i dag behöva inhämta upplysningar från bl.a. Skatteverket. Då syftet med förslaget är att jämställa enskilda näringsidkare med löntagare är det viktigt att den utökade möjligheten till skuldsanering endast träffar de fall där näringsverksamheten är av enkelt slag. Det förutsätter att rörelsens ekonomiska förhållanden är lätta att bedöma samt att överskuldsättningen inte beror på näringsverksamhetens olönsamhet utan på privata orsaker. Detta leder till att Skatteverket bör göra djupare utredningar i samband med inledande av skuldsanering avseende aktiva näringsidkare.

Det är Skatteverkets uppfattning att även efter att skuldsanering har beviljats bör bevakning ske av hur näringsverksamheten bedrivs. Det innebär att Skatteverket vid behov måste företa fördjupade kontroller av näringsverksamheten, t.ex. kontroll av kassaregister. Det kan i sin tur medföra att förutsättningarna för omprövningar av skuldsanering ökar.

Som framgår av promemorian räknar KFM med en fördubbling av antalet ärenden, framförallt under första året. Detta innebär en betydligt större hantering även för Skatteverket som tillfrågas i alla skuldsaneringsärenden där både Skatteverket och övriga debiterande myndigheter har eller kan tänkas ha fordringar. För detta uppskattas Skatteverkets kostnader för utökade resurser enligt förslaget till ca 6 miljoner kronor. Om förslaget genomförs vill verket ha ett tillskott motsvarande dessa ökade kostnader.

Konkursförvaltarens medverkan

Förslaget i promemorian om att skuldernas ålder inte längre ska beaktas särskilt kommer att medföra att ett större antal gäldenärer har möjlighet att gå direkt från konkursförfarandet till skuldsanering.

I betänkandet (SOU 2008:92) föreslås bl.a. att konkursförvaltaren ska redogöra för sådana omständigheter som kan ha betydelse för den allmänna skälighetsbedömningen. Gäldenärens medverkan under handläggningen av konkursärendet föreslås vara en omständighet som ska beaktas särskilt vid den allmänna skälighetsprövningen.

I departementspromemorian finns ingen motivering till varför utredningens förslag i denna del inte bör genomföras. Enligt Skatteverkets uppfattning bör förslaget underlätta för gäldenären att direkt efter konkursens avslut komma in i ett skuldsaneringsförfarande och därmed kunna starta om näringsverksamheten.

Konkursförvaltaren har mycket information om gäldenären som kan ha betydelse för bedömningen av om skuldsanering ska beviljas eller inte, bl.a. om gäldenären kan anses vara en seriös näringsidkare. Detta bör kunna medföra att utredningarna i skuldsaneringsförfarandet blir mindre tids- och arbetskrävande. Utredningens förslag innebär inte enligt Skatteverket någon ytterligare arbetsuppgift för konkursförvaltaren och därmed uppkommer inga extra konkurskostnader. Skatteverket anser att utredningens förslag i denna del bör genomföras.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 utan övergångsbestämmelser. De nya reglerna ska då gälla alla beslut som tas efter ikraftträdandet oavsett när ansökan kommer in till KFM. Det innebär att KFM:s handläggningstid kommer att avgöra vilka regler som ska tillämpas. Mot bakgrund av att gäldenären bör kunna förutse vilka regler som ska tillämpas vid ansökan om skuldsanering anser Skatteverket att övergångsbestämmelser behövs och förordar således utredningens förslag, vilket skulle innebära att äldre bestämmelser gäller för skuldsaneringsansökningar som gjorts före ikraftträdandet.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit rättschefen Vilhelm Andersson, enhetschefen Stina Ögren, sektionschefen Jonas Grönkvist samt rättslige experten Camilla Larsson, föredragande.