Numreringen sker löpande årsvis, Nr 1/2004 omfattade punkterna 1-11.

Ny lagstiftning

12 Lagrådsremiss 2004-06-17 Internationell redovisning i svenska företag

Lagförslagen behandlar de frågor som togs upp i betänkandet SOU 2003:71 Internationell redovisning i svenska företag. Förslagen i betänkandet utgick dels från EU-förordningen om tillämpning av IAS-standarder och dels från ändringar i redovisningsdirektiven (det s.k. moderniseringsdirektivet). Enligt EG-förordningen måste noterade företag tillämpa IAS-standarder (eller IFRS-standarder som de av IASB utgivna redovisningsrekommendationerna betecknas) i koncernredovisningen från och med år 2005. Därutöver kunde ett medlemsland tillåta eller förbjuda en sådan redovisning dels i koncernredovisningen för övriga företag samt i årsredovisningen för samtliga företag. I betänkandet föreslogs att sådan redovisning skulle tillåtas över hela linjen. RSV:s remissvar på betänkandet kommenterades i Aktuell redovisningsinformation 2003 punkt 43.

Regeringen följer förslaget i betänkandet att tillåta att onoterade företag får tillämpa IAS/IFRS-standarder i koncernredovisningen. När det gäller årsredovisningen avviker regeringen dock från betänkandet och tillåter varken noterade eller onoterade företag att tillämpa IAS/IFRS i årsredovisningen. Regeringens ställningstagande grundas främst på att skattekonsekvenserna inte helt kan överblickas.

Efter det att EG:s redovisningsdirektiv ändrats för att undanröja befintliga hinder för tillämpning av redovisningsprinciper som förekommer i IAS-rekommendationer kan företag nu även värdera materiella och immateriella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar samt förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Dessa regler föreslås nu införda i ÅRL men tillämpningen begränsas dock till de företag, med tillhörande koncernföretag, som obligatoriskt eller frivilligt tillämpar IAS/IFRS i koncernredovisningen samt till andra noterade företag. Vidare senareläggs införandet av reglerna ett år till 2006 jämfört med övriga regler som införs 2005. Även detta beror på att skattekonsekvenserna är i behov av översyn. Andra regler som införs i ÅRL för nämnda krets av företag är möjligheten att dela upp omsättnings- och anläggningstillgångar, skulder och avsättningar i kort- och långfristiga poster liksom möjligheten att kunna redovisa intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i årsredovisningen.

Det behov av att närmare utreda skattekonsekvenserna av ett användande av IAS/IFRS-standarder och de nya redovisningsprinciperna i 4:e EG-direktivet i årsredovisningen gör att regeringen beslutat att snarast möjligt tillsätta en utredning med uppdrag att överväga olika frågor kring sambandet mellan redovisning och beskattning. I samband härmed kan det bli aktuellt att överväga om vissa företag, såsom noterade företag, ska bli skyldiga att tillämpa IAS/IFRS i sina årsredovisningar.

Bland övriga ändringar i ÅRL märks anpassning till IAS 16 vad gäller försiktighetsprincipen i 2 kap. 4 § ÅRL. Hänsyn ska inte längre tas till förutsebara och möjliga förluster utan enbart till ekonomiska förpliktelser. Överensstämmelse uppnås då även med definitionen av avsättningar i 3 kap. 9 § ÅRL. Vidare föreslås ett tillägg till 4 kap. 4 § tredje stycket ÅRL om att avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Enligt tillägget får annan redovisning tillämpas om detta är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. En kommentar som kan framföras är att den föreslagna utformningen, som antyder frivillighet, inte helt överensstämmer med IAS, jfr RR 15 punkt 75, enligt vilken avskrivningar vanligtvis redovisas som kostnad men där de under vissa förhållanden ingår i anskaffningsvärdet för andra tillgångar.

För de finansiella företagen föreslås i stort sett samma ändringar som för de icke-finansiella företagen. För försäkringsbolagen föreslås nu i stort samma regler för finansiella instrument som tidigare genomförts för banker och liknande företag, och följdändring görs därför även i IL i reglerna för finansiella instrument som är lager. Vidare föreslås för försäkringsföretag nya redovisningsregler för försäkringstekniska avsättningar.

Nytt från Skatteverket

13     Förenklingsförslag redovisning och beskattning inom företagssektorn

Små enskilda näringsidkare

Som omnämnts i tidigare nummer av Aktuell redovisningsinformation har Skatteverket i samarbete med BFN och näringslivet under 2003 lagt fram diverse förslag till förenklingar för små enskilda näringsidkare, d.v.s. sådana med begränsad omsättning, inom redovisnings- och skatteområdet.

För att ovannämnda ändringar ska kunna genomföras krävs ändringar i både den civilrättsliga och skatterättsliga lagstiftningen samt i redovisningsnormgivningen. Sådana lagändringar bereds för närvarande i Justitiedepartementet och Finansdepartementet och förslag kan förväntas under hösten 2004. Beträffande normgivningen har BFN under 2003 utfärdat en principskiss för allmänna råd och vägledning för denna kategori enskilda näringsidkare.

Förenklingsförslagen för enskilda näringsidkare förväntas vara genomförda 1 januari 2006. Om förslagen genomförs torde drygt 90 % av de ca 600 000 personer som idag driver företag såsom enskilda näringsidkare kunna tillämpa de förenklade reglerna.

I förenklingsförslagen föreslås bl.a. att man i bokföringen i huvudsak direkt ska redovisa skattemässiga värden på intäkter och kostnader. Genom att ha skattemässiga värden behöver företagen inte sedan göra några justeringar i sin deklaration. Man ska vidare endast behöva upprätta ett bokslut, som blir giltigt såväl civilrättsligt som skatterättsligt. En annan grundbult i förslagen är att man i bokföringen under löpande år så långt möjligt ska tillåta s.k. kontantredovisning, d.v.s. redovisning av intäkter och kostnader ska ske när kontanta pengar flyter in eller ut. Endast vid bokslutet behöver periodisering ske efter bokföringsmässiga grunder. Förslaget innehåller också enklare skatteregler vid periodisering av inkomster och utgifter och värdering av tillgångar.

För att informera berörd grupp av näringsidkare har BFN och Skatteverket inlett ett samarbete för att ta fram ett gemensamt informationsmaterial som bl.a. ska belysa den integrerade processen från bokföring till deklaration. Nämnda material, som kommer att bestå av två delar, beräknas bli färdigställda i god tid före ikraftträdandet 1 januari 2006 (del I) respektive inför deklarationen 2007 (del II).

Små handelsbolag som ägs av fysiska personer

BFN och Skatteverket redovisade i en gemensam rapport 2004-04-30 en förstudie om möjligheten att åstadkomma förenklingar för små handelsbolag som ägs av fysiska personer. För dessa torde enligt förstudien i huvudsak de för enskilda näringsidkare framlagda förenklingsförslagen även kunna genomföras. Enligt förstudien skulle bortåt 50 000 av totalantalet 65 000 registrerade handelsbolag kunna omfattas av nämnda förenklingsförslag. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de speciella skatteregler som gäller för handelsbolag och dess delägare. Ett framtida starkare samband mellan redovisning och beskattning borde kunna medföra en förenkling av de ytterst komplicerade regler som idag gäller för beräkning av den årliga justeringen av anskaffningsutgiften för andelar i handelsbolag.

De förenklingsförslag som lämnats i förstudien ska enligt direktiv 2004-06-28 utredas vidare i en för BFN och Skatteverket gemensam arbetsgrupp. Gruppens arbete ska vara slutfört senast 31 december 2004 och ett eventuellt genomförande föreslås fr.o.m. den 1 januari 2006. Till arbetsgruppen knyts en referensgrupp med representanter för näringslivet.

Mindre och medelstora aktiebolag och ekonomiska föreningar

I ovannämnda gemensamma rapport 2004-04-30 redovisades också en förstudie om möjliga förenklingsförslag för mindre och medelstora aktiebolag och ekonomiska föreningar. För dessa torde enligt förstudien motsvarande förenklingsteknik som för enskilda näringsidkare kunna gälla. Detta innebär att förenklade regler samlas i ett heltäckande regelverk. I den mån det är möjligt med hänsyn till EG-rätten och lämpligt med hänsyn till företagsformerna bör också samma regler som för enskilda näringsidkare kunna gälla. I övrigt läggs i rapporten fram olika förenklingsförslag inom i första hand områdena materiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Utgångspunkten har varit att så långt möjligt samordna reglerna för redovisning och beskattning inom vanligt förekommande områden och acceptera särskilda redovisnings-/skatteregler på områden som de flesta företagen kommer i kontakt med ytterst sällan.

Som exempel på förslag kan nämnas att det i rapporten diskuteras om inte metoderna för räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning skulle kunna utmönstras och ersättas med en planmässig sådan. Härför krävs visserligen betydligt tydligare och mera handfasta regler än de redovisningsregler som gäller idag. Men fördelarna är uppenbara. En stor fördel finns redan i det förhållandet att två/tre system ersätts av ett. Dagens ofta i den praktiska tillämpningen förekommande problem om hur systemen samverkar skulle exempelvis försvinna. Det är även möjligt att en mer reglerad avskrivningsprocess kommer att bidra till en mer begriplig och därmed bättre redovisning än det stora flertalet företag presterar idag.

De förenklingsförslag som lämnats i rapporten ska enligt direktiv 2004-06-28 utredas vidare i en för BFN och Skatteverket gemensam arbetsgrupp. Gruppens arbete ska vara slutfört senast 30 juni 2005 och ett eventuellt genomförande föreslås fr.o.m. den 1 januari 2007. Till arbetsgruppen knyts en referensgrupp med representanter för näringslivet. Avrapportering i form av lägesrapport ska ske i slutet av november månad 2004 samt mars månad 2005.

14    Skrivelse om Retroaktiv företagsombildning

I skrivelse 2004-06-16 (dnr. 421124-04/113) har Skatteverket redogjort för gällande rätt och praxis för retroaktiv företagsombildning inom områdena inkomstskatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och redovisning samt hur man praktiskt förfar vid sådana ombildningar. Skatteverket har hemställt om lagändring så att retroaktiva överlåtelser inte längre blir tillåtna vid inkomstbeskattningen. På sätt som framgår av skrivelsen anser Skatteverket att övergångsvis bör sådana kunna godkännas förutsatt att det inte uppstår någon otillbörlig skatteförmån.

15     Handledning för sambandet mellan redovisning och            beskattning

Handledningen har i mitten av juni månad distribuerats ut till regionerna. Den ingår i Fritzes offentliga publikationer och finns att tillgå i handeln.

Handledningen är i första hand avsedd att användas som referenslitteratur inom skatteförvaltningen men är också tänkt att kunna användes för utbildning. För närvarande pågår också framtagande av en fördjupningskurs i sambandet mellan redovisning och beskattning med särskild inriktning på intäkter och avsättningar. Utbildningen består av fyra delar, (1) Allmänt om sambandet, (2) Intäkter, (3) Avsättningar och (4) Händelser efter balansdagen. Utbildningen, som sker i seminarieform med max 20 deltagare, kan genomföras antingen i sin helhet eller delvis. Genomförs hela utbildningen beräknas tidsåtgången till 3 dagar + 1 dag för inläsning.

16    Organisation

Inom Rättsavdelningen har från och med 1 juli i år inrättats 18 expertgrupper som ska arbeta med att ta fram beslutsunderlag för ledningen i materiella frågor inom skatteområdet för styrning av verksamheten. För näringsverksamhet finns ett antal expertgrupper, varav en som ansvarar för Redovisning och som omfattar dels löpande bokföring och dels frågor hänförliga till det kopplade området (sambandet mellan redovisning och beskattning). Expertgruppen för Redovisning kommer således att i huvudsak ha hand om de frågor som tidigare legat på Referensgruppen för redovisningsfrågor. I expertgruppen för Redovisning ingår Tommy Andersson (samordnare), Urban Bjergert, Eskil Henriksson, Lars Möller, Leif Saxén och Mats Schröder.

Samordnaren fungerar som ordförande i expertgruppen och fördelar i samråd med enhetschefen arbetsuppgifterna samt bevakar svarstiderna. Samordnaren samverkar också med andra samordnare och med huvudkontorets övriga avdelningar. Sådan samverkan kan bli aktuell när det är svårt att avgöra till vilken grupp en viss fråga ska hänföras eller när en fråga berör mer än en expertgrupp.

Nytt från Redovisningsrådet

17    Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden från          Redovisningsrådets akutgrupp fr.o.m. år 2005

Redovisningsrådet har i en skrivelse 2004-05-24 redogjort för den inverkan som IAS-förordningen får på den framtida verksamheten. Enligt förordningen ska noterade företag upprätta koncernredovisning enligt av EG godkända och översatta IAS/IFRS-standarder samt därutöver tillämpa vissa bestämmelser i årsredovisningslagarna. Redovisningsrådet har därför beslutat att ge ut en ny rekommendation som ska innehålla de avsnitt i tidigare rekommendationer (RR1- RR29) som baseras på nämnda lagbestämmelser.

Redovisningsrådet rekommendationer RR1-RR 29 är dock även fortsättningsvis tillämpliga vid upprättande av redovisning i juridisk person. Redovisningsrådet har emellertid beslutat att ge ut en ny rekommendation för redovisning i juridisk person med tillämpning fr.o.m. 1 jan. 2005. För att redovisningen i juridisk person ska hålla samma höga kvalité som i koncernen bör redovisningen så långt som möjligt utformas enligt de IAS/IFRS som gäller för koncernredovisningen. Från denna regel görs vissa undantag och tillägg, beroende på lagbestämmelser, främst i ÅRL, samt på sambandet mellan redovisning och beskattning. Redovisningsrådet kommer att avvakta regeringens proposition innan ett förslag till rekommendation skickas ut på remiss.

EG-förordningen får även konsekvenser för gällande uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Detta innebär att endast de av akutgruppens uttalanden som kan sägas beröra "särsvenska" företeelser kommer att vara fortsatt tillämpliga efter den 1 jan. 2005. Information kommer att lämnas om vilka uttalanden som omfattas.