Numreringen sker löpande årsvis, Nr 1/2004 omfattade punkterna 1-11.

Nya betänkanden

1 Förtroendekommissionens betänkande SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet samt SOU 2004:46 Svensk kod för bolagsstyrning

Betänkandena innehåller ett antal förslag på olika områden. Förslagen som berör redovisning finns i SOU 2004:47 och kapitel 8 som behandlar Finansiell rapportering och revision. Förslagen omfattar dels att regelverket ses över och dels att tillsynen effektiviseras.

Redovisningslagstiftningen bör ses över i syfte att dels införa en generell underskriftsmening i årsredovisningen som tydliggör styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen, dels tydliggöra finansdirektörens ansvar för rapporteringen. Revisionslagstiftningen ses över för att förtydliga innehållet i den svenska förvaltningsrevisionen.

Tillsynen bör effektiviseras genom att en ny myndighet, Redovisningsinspektionen, inrättas för att samordna redovisnings- och revisionsfrågorna. Bokföringsnämnden och Revisorsnämnden läggs ned. Utgångspunkterna för den framtida organisationen av redovisnings- och revisionsfrågorna bör vara att (1) Finansinspektionens roll bör förbli inriktad mot de finansiella företagen, (2) Områden som har ett nära samband, som redovisning och revision, bör inordnas under samma myndighet, (3) Självreglering bör utnyttjas där det är möjligt, (4) Normgivning och tillsyn bör hållas isär samt (5) Verksamhet som har med tillsyn att göra bör finansieras av tillsynsobjekten.

För den nya Redovisningsinspektionen anges tre huvudområden

- Onoterade företag. Regler för onoterade företag. Remisser. Service till domstolar och myndigheter.

- Noterade företag. Samordning av frågor som rör noterade företag med Finansinspektionen och ev. organ utanför myndigheten. Prospektgranskning.

- Revision. Tillsyn av revisorer. Normgivning.

Nytt från Skatteverket

2 Skrivelser

Under 2004 har fyra skrivelser ( 28 januari, 23 februari, 16 mars och
2 april) publicerats som innehåller SKV:s ställningstaganden på frågor som uppkommit med anledning av de från den 1 januari 2004 gällande nya faktureringsreglerna för moms. De nya reglerna har föranlett ändringar i första hand i momslagen, men även i skattebetalningslagen och bokföringslagen. I nämnda skrivelser har SKV tagit ställning i 38 olika frågor.

3     Handledning i redovisning och beskattning

Den första handledningen i redovisning och beskattning har tagits fram under våren 2004 och kommer ut från trycket i juni månad. Ett utkast till handledning har presenterats och diskuterats med regionernas representanter i redovisningsfrågor vid ett möte 20-21 april.

Det materiella innehållet i redovisningslagarna och i normgivningen på redovisningsområdet får genom bestämmelser i skattelagarna betydelse för beskattningen i de fall det inte finns några särskilda skatteregler som reglerar frågan. Detta betecknas som det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning och man talar om det kopplade området. Det som regleras genom sambandet är beskattningstidpunkten, medan skatteplikt och avdragsrätt avgörs av bestämmelser i skattelagstiftningen.

Handledningen inleds med ett kapitel om sambandet mellan redovisning och beskattning. Därefter följer kapitel om redovisning, redovisningslagar och normgivare. Redovisningskapitlet innehåller allmänna beskrivningar om förhållandet mellan lagar och normgivning, om god redovisningssed, om rättvisande bild, om grundläggande redovisningsprinciper, om IASC:s föreställningsram m.m. Därefter sammanfattas i kap. 5 Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s korresponderande normgivning och i kap. 6 BFN:s övriga normgivning. För varje rekommendation respektive allmänt råd/vägledning redogörs under rubriken Beskattning för de ev. skattekonsekvenserna. I ett avslutande kapitel redovisas övrig normgivning från Redovisningsrådet, FAR och SKV, till stor del genom förteckningar.

4     Organisation/personal

Sedan 1 april 2004 finns inom SKV en särskild Rättsavdelning med fyra enheter och ca 100 anställda. Rättsfrågorna låg tidigare inom Skatteavdelningen, som finns kvar och har hand om de övriga uppgifter som fanns inom avdelningen. Chef för Rättsavdelningen är Vilhelm Andersson, tidigare chef för Skatteavdelningen. Enhetschefer är Stina Ögren, Gunilla Hedwall, Tomas Algotsson och Urban Strömberg. Inom rättsavdelningen tillskapas 18 s.k. expertgrupper som ska arbeta med att ta fram beslutsunderlag i materiella frågor inom skatteområdet för styrning av verksamheten. Inom varje expertgrupp finns en samordnare som bland annat ansvarar för att avstämning sker med andra grupper i de fall en fråga berör mer än ett område. Expertgruppen för redovisning finns i rättsenhet 3 som leds av Tomas Algotsson.

Nytt från BFN

5     Framtida inriktning

Av ett nyhetsmeddelande 2004-04-01 framgick att BFN beslutat att inte gå vidare i nuvarande former med att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer för onoterade företag. Beslutet innebär att BFN istället ska ta fram samlade regelverk för några olika kategorier av företag. I detta arbete kommer de utkast som remitterats avseende nedskrivningar och avsättningar att tas tillvara.

I en information 2004-05-10 lämnar BFN en mer ingående information om hur man tänker sig den nya inriktningen på normgivningsarbetet. Som bakgrund till den nya inriktningen anger nämnden att man gjort bedömningen att den valfrihet som medgetts att på rekommendationsnivå välja mellan BFN:s allmänna råd och Redovisningsrådets rekommendation har medfört att regelverket blivit för omfattande för de mindre företagen. Detta har medfört att den information som lämnats av de onoterade företagen har blivit svår att tolka.

BFN tänker sig fyra kategorier utifrån företagsform och storlek, för vilka skilda regelverk ska tillämpas. Ett företag får välja att tillämpa ett mer avancerat regelverk än det som det tillhör, men ska då tillämpa alla regler som gäller för den kategorin. Samtliga företag inom en koncern ska tillhöra samma kategori. Följande kategorier skissas.

1. Enskilda näringsidkare och handelsbolag (som ägs av fysiska personer) med en omsättning som understiger 3 mkr.

2. Aktiebolag och ekonomiska föreningar under en viss storlek och de enskilda näringsidkare och handelsbolag som inte kan eller vill tillhöra kategori 1.

3. Medelstora och stora företag.

4. Noterade företag.

5. Ev. en kategori för icke-traditionella företag, dvs. företag som primärt inte drivs i vinstsyfte, såsom ideella föreningar, bostadsrättsföreningar, stiftelser samt sådana aktiebolag och ekonomiska föreningar som kan sägas drivas enligt en självkostnadsprincip.

6     Allmänna råd och uttalanden

Följande tre allmänna råd och uttalanden har lämnats under 2004.

- Systemdokumentation och behandlingshistorik för kassaregister (BFNAR 2004:1). Mot bakgrund av kravet i 5 kap. 11 § BFL anges att det i företaget ska finnas en beskrivning av hur kassaregistret fungerar samt en dokumentation som gör det möjligt att förstå hur de enskilda bokföringsposterna hanteras i ett kassaregister.

- Bokföringsskyldighetens upphörande i enskild näringsverksamhet (BFNAR 2004:2). Enligt det allmänna rådet upphör skyldigheten att bokföra affärshändelser enligt BFL när den fysiska personen inte längre bedriver näringsverksamhet. Senast månaden efter det att en fysisk person upphört att bedriva näringsverksamhet ska uttag av kvarvarande tillgångar och skulder bokföras mot eget kapital. En enskild näringsidkare som är skyldig att avsluta räkenskaperna ska göra ett årsbokslut eller en årsredovisning per den sista dag då näringsverksamhet bedrevs, eller om detta inte kan bestämmas, per den 31 december det år som verksamheten avvecklas. Resultaträkningen ska visa årets resultat inklusive resultateffekterna av det sista uttaget av tillgångar och skulder.

- Skyldighet att upprätta årsbokslut vid gemensamt bedriven verksamhet (BFNAR 2004:3). I det allmänna rådet anges att denna skyldighet inträffar när respektive persons andel av nettoomsättningen för den gemensamt bedrivna verksamheten överstiger tjugo prisbasbelopp.

7     Hemställan om lagändringar

BFN har i en skrivelse hemställt att regeringen ska ta initiativ till att BFL kompletteras med bestämmelser som anger vilka språk som får användas i bokföringen och/eller vem som ska svara för översättningskostnaden vid granskning. I redovisningslagstiftningen finns bestämmelser om språk endast för årsredovisningen och årsbokslutet. Enligt BFN kan en tolkning av BFL leda till slutsatsen att antingen alla språk utom svenska är förbjudna eller att samtliga främmande språk är tillåtna, och att ingendera av dessa tolkningar leder till något bra resultat.

Nytt från Redovisningsrådet

8     Övervakningspanelens verksamhet

Följande beslut har fattats av Övervakningspanelen.

- 2003:2 Telelogic AB. Kritik riktas mot bolaget för att det i resultaträkningen förekommer ett resultatbegrepp som anger rörelseresultat före omstruktureringskostnad.

- 2004:1 Atlas Copco AB. Kritik riktas mot att bolaget i årsredovisningen för år 2002 inte i tillräcklig mån har beskrivit de faktorer som haft väsentlig betydelse för bedömningen av att viss goodwill skall skrivas av enligt en nyttjandeperiod om 40 år.

- 2004:2 Electrolux AB. Samma kritik som i beslut 2004:1.

- 2004:3 Klövern AB. Kritik riktas mot att dotterföretaget Adcore AB inte medtagits i koncernredovisningen. Bolagets redovisning av fastigheter som lagertillgångar samt dess redovisning av konvertibelt förlagslån godtas.

- 2004:4 FastPartner AB. Bolaget kritiseras för att i årsredovisningen 2002 inte ha redovisat vissa intresseföretag i koncernredovisningen samt för att det inte i moderbolagets årsredovisning lämnats tillräckliga tilläggsupplysningar härom.

- 2004:5 Gambro AB. Bolaget kritiseras för att i årsredovisningen 2002 ha redovisat en orealiserad förlust på aktieswapar som ansvarsförbindelse och inte som avsättning. Aktieswaparna innehas som säkring mot kursuppgång på aktien med anledning av utestående personaloptionsprogram inklusive sociala kostnader.

Aktuella rättsfall

9 Regeringsrättens domar 2004-01-29 i mål nr 2385-01 och 3206-1 Retroaktiv företagsombildning

Regeringsrätten har godtagit retroaktiv företagsombildning från enskild firma respektive handelsbolag till enskild firma till AB. Aktiebolaget redovisar i ett av fallen den enskilda firmans verksamhet för tid innan det registrerats. I inget av fallen har dock aktiebolaget beskattats för tid överstigande 18 månader. Regeringsrätten godtog med hänvisning till gällande praxis på området retroaktivitet, trots att BFN i ett infordrat yttrande ansett en retroaktiv redovisning av ett företags verksamhet hos ett annat företag inte var möjligt enligt bokföringslagen.

Med anledning av utgången i rättsfallen har SKV i en skrivelse 2004-05-24 (dnr 130 370542-04/113) hemställt om lagändring för att få tillstånd enhetliga regler för hela skatteområdet, dvs. för inkomstskatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, samt för att förhindra ej avsedd skattekredit och även visst skatteundandragande.

10 Regeringsrättens dom 2004-03-08 (mål nr 6794-01) Reservering av avgångsvederlag

Regeringsrätten ändrade KR:s dom enligt vilken avsättning inte medgavs eftersom den inte ansågs förenlig med under räkenskapsåret gällande redovisningspraxis, men väl med vid tidpunkten för domen gällande redovisningspraxis (RR 16). Enligt yttrande från BFN ansågs dock en avsättning förenlig med god redovisningssed, och Regeringsrätten följde BFN:s synsätt.

11 Kammarrättens i Stockholm dom 2004-02-24 (mål nr 4170-01) angående Reservering för framtida intäkter (fråga var om intäkterna avsåg förlängda/utökade garantier eller försäkringsliknande tjänsteuppdrag)

Ett företag tillhandahöll ett servicepaket omfattande 3 år inkluderande den vanliga 1-årsgarantin. Servicepaketet kunde köpas endast i samband med köpet av en maskin eller senast 30 dagar efter inköpet. Enligt KR skulle paketen med hänsyn till bland annat det sätt som de marknadsförts på och till avtalsvillkoren anses som kopplade till inköpen av produkterna. De hade därför karaktär av garantiåtaganden. Jfr svar från RSV:s referensgrupp för redovisningsfrågor 2000:4.