Numreringen sker löpande årsvis, Nr 2/2003 omfattade punkterna 13-25.

Ny lagstiftning

26 Prop. 2003/2004:28: Skatteregler för värdering av lager av finansiella instrument

Förslagen i propositionen är en konsekvens av föreslagna nya redovisningsregler för finansiella instrument i prop. 2002/03:121. Enligt dessa får vanliga företag möjlighet att värdera vissa finansiella instrument till verkligt värde, medan finansiella företag ska värdera dessa instrument till verkligt värde. ÅRL ändras så att med verkligt värde förstås försäljningspris utan avdrag för försäljningskostnader, medan nettoförsäljningsvärde är försäljningspris efter avdrag för försäljningskostnader. I skattepropositionen föreslås regler för företag som innehar finansiella instrument som lager, dvs finansiella företag som banker liksom icke-finansiella företag som börsbolags internbanker och företag som anses bedriva värdepappersrörelse. Förslaget innebär att skattereglerna om värdering av finansiella instrument ska vara frikopplade från bokföringsreglerna. För närvarande finns särskilda skatteregler för finansiella företag, vilka regler inte ansetts lämpligt utformade och därför kommer att ersättas av de föreslagna reglerna.

De föreslagna reglerna innebär att nämnda kategorier av företag varje år får välja mellan att värdera de finansiella instrumenten till det verkliga värdet eller till det samlade anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag och handelsbolag) ska dock tillämpa samma metod. Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument ska dessa tas upp till anskaffningsvärde. Vidare finns vissa regler som är avsedda att hindra oönskad skatteplanering genom överlåtelser till andra företag inom intressegemenskapen. Genom de nya reglerna får företagen, men behöver inte, redovisa orealiserade vinster. Till skillnad mot dagens regler kommer dock alltid orealiserade vinster att avräknas från orealiserade förluster, och avdrag kan således enbart göras med orealiserad nettoförlust. RSV har genom förslaget till stor del fått gehör för den kritik man i remissvar riktat mot föreslagna skatteregler.

Flertalet företag i Sverige berörs inte av de föreslagna reglerna, eftersom de anses inneha de finansiella instrumenten som kapitaltillgångar. Vid beskattningen ska kapitalreglerna tillämpas av dessa företag. Skattereglerna är frikopplade från redovisningen, vilket innebär att företagen under innehavstiden inte får göra avdrag för orealiserade förluster. Enligt rättspraxis har även finansiella instrument som innehas i säkringssyfte betraktats som kapitaltillgångar, vilket medfört vissa problem i periodiseringshänseende. Dessa problem kommer att öka framöver genom att en sådan rättspraxis förhindrar en tillämpning vid beskattningen av de föreslagna nya säkringsreglerna i 4 kap. 14 e § ÅRL med värdering till verkligt värde, utom vad gäller valutasäkring där de särskilda skattereglerna i 14 kap. 8 § IL godtar en skattemässig behandling enligt god redovisningssed. RSV hade därför framfört önskemål om generella skatteregler för säkring som anknöt till redovisningsreglerna, vilket dock inte ansågs kunna tas upp inom ramen för den nu aktuella lagstiftningen.

27 Proposition 2003/04:16: Direktavdrag för reparation och underhåll på näringsfastighet

I propositionen föreslås att i inkomstslaget näringsverksamhet får utgifter för reparation och underhåll av byggnader och markanläggning dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom värdeminskningsavdrag. För byggnad gäller detta även för ändringsarbeten, dvs. för utgifter som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Lagstiftningen har tillkommit efter önskemål från de allmännyttiga bostadsföretagen. Redovisningsmässigt torde dock förutsättningar saknas att aktivera utgifter för reparation och underhåll, däremot kan ändringsarbeten aktiveras till den del byggnadens prestanda eller avkastning därigenom ökar. De föreslagna bestämmelserna blir tillämpliga retroaktivt från och med 2002 års taxering.

28 Proposition 2003/04:26:Faktureringsregler moms m.m.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer fr.o.m. den 1 januari 2004 en hel del nya regler avseende moms, vilka i flera fall direkt eller indirekt påverkar redovisningen. De nya momsreglerna har sin grund i beslutade ändringar av sjätte momsdirektivet, vilka primärt går ut på att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller moms.

De nya momsreglerna reglerar uttömmande under tolv specifika punkter vilka uppgifter en faktura ska innehålla vid försäljning till näringsidkare. Bestämmelserna går utöver vad som regleras i bokföringslagen. I praktiken skulle detta kunna innebära att det kan förekomma två typer av fakturor, nämligen fakturor enligt bokföringslagen eller enligt momslagen. Med hänsyn till rätten till momsavdrag torde dock momslagens bestämmelser bli styrande. Däremot ska bokföringslagens bestämmelser tillämpas vid försäljning till privatpersoner. I motsats till idag behöver fortsättningsvis momslagens bestämmelser beträffande fakturakrav inte tillämpas vid sådan försäljning.

Utan motsvarighet i bokföringslagen finns enligt momslagen i vissa fall även möjlighet att använda sig av en s.k. förenklad faktura där det endast finns fyra obligatoriska uppgifter. De fall som avses är om fakturan uppgår till mindre belopp eller om handelsbruket inom verksamheten, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för fakturering gör det svårt att utfärda en fullständig faktura. Det ankommer på RSV att utfärda allmänna råd i vilka fall det ska vara tillåtet med förenklade fakturor.

En ny regel förs in i momslagen som uttryckligen anger att s.k. självfakturering (self-billing) är tillåten under vissa förutsättningar. Regeln innebär att en faktura som köparen utfärdar i säljarens namn och för hans räkning ska accepteras som en faktura utfärdad av säljaren. Vidare införs en ny regel som anger att faktureringsfunktionen kan utföras av en tredje person i den faktureringsskyldiges namn och för hans räkning (outsourcing). Dessutom införs en ny regel som anger att som faktura även ska accepteras sådana överföringar som sker på elektronisk väg. Sammanfattningsvis innebär de nya reglerna i momslagen att något som i praktiken till stor del redan godkänns i framtiden blir lagfäst.

Bokföringslagen ändras så att maskinläsbara medier, maskinutrustning och system under vissa förutsättningar får hållas tillgängliga i ett annat EU-land eller länder med vilka det finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd. Enligt ändring i sjätte momsdirektivet ska sådan lagring tillåtas för momsbärande fakturor, men i Sverige har regeln utvidgats till att även avse övrig räkenskapsinformation, varför ändring måste ske i bokföringslagen. Om de nya reglerna om arkivering ska kunna tillämpas måste det ske en anmälan beträffande plats för arkivering och varje ändring av förvaringsplats. RSV kommer innan årsskiftet att utfärda allmänna råd beträffande nämnda anmälningsplikt. Vidare måste RSV som en följd av de nya bestämmelserna omarbeta nuvarande rekommendationer (RSV S 2000:22) om tillåtelse i vissa fall för företag att förvara maskinläsbara medier m.m. utomlands.

Nytt från RSV

29   Redovisningslagstiftning

Några frågor om revision

RSV har 2003-09-22 yttrat sig över en av Justitiedepartementet framtagen promemoria med lagförslag i revisorslagen, aktiebolagslagen och flera andra associationsrättsliga lagar, vilka regler föreslås att gälla från den 1 januari 2005. De flesta förslagen har sin grund i nya EG-rättsliga regler och innebär att i revisionsberättelsen ska anges tillämpligt normsystem för revisionen och redovisningen, samt att årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Enligt RSV:s uppfattning innebär förslagen i praktiken att det som idag redan är tillämpad praxis enligt ”god revisionssed” i framtiden blir lagfäst.

Ett nytt förslag i promemorian utan anknytning till EG-bestämmelserna är frågan om revisorsjäv och vissa redovisningstjänster. Nuvarande jävsbestämmelser innebär exempelvis att det är tillåtet för en revisionsbyrå att bistå med redovisningstjänster så länge detta inte avser grundbokföring. I promemorian föreslås nu i aktiebolagslagen en skärpning som innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder vid bokföring (grundbokföring, huvudbokföring samt upprättande av årsredovisningen) inte kan vara revisor i bolaget. Konsekvensen av förslaget innebär ett totalförbud mot s.k. kombiuppdrag.

RSV är positivt till ovannämnda förslag som bl.a. innebär att en tydligare gräns kommer att sättas upp i förhållande till nuvarande bestämmelser. Dessutom tycker RSV att man i sammanhanget bör ta ett vidare grupp om själva jävsfrågan. Föreslagna jävsregler omfattar exempelvis inte de fall om revisorn och bokföraren är verksamma i samma koncern. I sådana fall ska jävsfrågan istället bedömas utifrån bestämmelserna om revisorns opartiskhet och självständighet enligt revisorslagen. Enligt RSV:s uppfattning kan det inte anses tillfredsställande att jävsfrågan kan komma att bedömas olika beroende på val av organisation för revision och bokföring.

30   Svar på redovisningsfrågor

Följande frågor har nu besvarats. För mera information se Ämnesdatabasen Redovisningen eller Hemsidan under Rättsinformation-Redovisning
- Bokföring av elektroniskt inkomna fakturor och avdrag för ingående mervärdesskatt.
Frågan har ställts mot bakgrund av exempel 5 i BFN:s vägledning om löpande bokföring. Enligt RSV bör avdrag för ingående moms medges när affärshändelserna presenteras i registreringsordning och i systematisk ordning efter det att fakturorna attesterats och konterats.

- Tidpunkt för bokföring av utdelning och kursförlust på utdelningsfordran.
Enligt svaret ska utdelning redovisas då aktieägarens rätt att erhålla betalning bedöms som säker och till den valutakurs som då gäller. Valutakursförändring fram till utbetalningsdagen är skattepliktig/avdragsgill.

- Apportemission av musikrättigheter.
Enligt svaret kan utgifterna för de egenproducerade rättigheterna inte aktiveras i efterhand i den enskilda firman. Om betalning av aktierna sker med apportegendom sker beskattning som inkomst av näringsverksamhet (försäljning av inventarier) till belopp som motsvarar marknadsvärdet av rättigherna.

- Går rätten till räkenskapsenlig avskrivning förlorad vid upprepad överavskrivning?
Enligt RSV föreligger inte förutsättning för räkenskapsenlig avskrivning vid ett systematiskt utnyttjande av korrigeringsregeln.

- Djur i jordbruk
Avgörande för vad som avses med djur i jordbruk är enligt förarbetena till aktuell skattelagstiftning om verksamheten bedrivs på fastighet som enligt fastighetssstaxeringslagen taxeras som lantbruksenhet.

31   Kurser/utbildning

A. Planerad nyhetsutbildning i Sambandet redovisning och beskattning

En nyhetsutbildning i sambandet redovisning – beskattning. Utbildningen kommer att äga rum på Marina Plaza Hotell i Helsingborg den 20-21 april 2004, och är en fortsättning och uppdatering av den utbildning som gavs på samma plats i augusti 2001. Varje region får sända 2-4 personer, en av dessa bör vara kontaktpersonen i redovisningsfrågor.

B. Planerad handledning Sambandet redovisning och beskattning

Materialet från nyhetsutbildningen 2001 ska omarbetas och tillsammans med det framtagna utbildningsmaterialet till nyhetsutbildningen 2004 bli en handledning i redovisning. Handledningen ska komma ut i juni 2004.

C. Planerad fördjupningskurs i Sambandet redovisning och beskattning

Fördjupningskursen ska vara framtagen till hösten 2004. Kursen kommer att behandla bland annat intäkter och avsättningar. Målgruppen är erfaren personal som arbetar med företagsbeskattningsfrågor. Utbildningen ska ske i seminarieform och förutsätter ett aktivt deltagande. Kursen ska omfatta 3 dagar, varav 1 dag inläsning.

D. Planerad övrig utbildning på redovisningsområdet

En utbildning kommer att tas fram avseende de nya redovisnings- och skattereglerna för finansiella instrument, som beskrivits i punkt 26 ovan. Utbildningen kommer att ges hösten 2004.

Vidare ska den nuvarande kursen Finansiella instrument omarbetas. Den nya kursen ska vara klar hösten 2005.

En kurs ska också tas fram beträffande skatte- och redovisningsfrågor för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Denna ska vara klar hösten 2004.

32   Arbetsgrupper

Förenklingsprojekt

Som omnämnts i tidigare nummer har en arbetsgrupp med representanter från bl.a. RSV och BFN med flera organisationer lagt fram diverse förslag till förenklingar för enskilda näringsidkare inom redovisning- och skatteområdet. De nya reglerna föreslås att gälla från den 1 januari 2005 och innebär att regelverket för redovisning och beskattning i huvudsak blir gemensamt samt att hänsyn inte behöver tas till småbelopp vid periodiseringar m.m.

Det har nu ifrågasatts om inte ovannämnda förslag även kan appliceras på övriga företagskategorier och då i första hand handelsbolag och aktiebolag. Med anledning härav ska RSV tillsammans med BFN göra en förstudie som ska vara avslutad den siste februari 2004. I förstudien ska bl.a. lämnas förslag
-- på lämpliga företagskategorier samt en närmare beskrivning av dessa och analys av för- och nackdelar med de valda kategorierna
-- på möjliga/tänkbara förenklingar inom redovisnings- och beskattningsområdet samt om dessa kan genomföras inom gällande lagstiftning eller kräver lagändring
-- på eventuellt skatteutfall vid olika förslag.

Nytt från BFN

33   Allmänna råd/Uttalande

BFN har utfärdat BFNAR 2003:4 om medel reserverade för framtida underhåll i bostadsrättsföreningar. Enligt BFN ska reserverade medel redovisas som egen post i balansräkningen under rubriken Bundet eget kapital. Reserveringen sker genom omföring mellan fritt och bundet eget kapital och påverkar inte resultaträkningen. Det allmänna rådet skall tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 31/12 2003 men får tillämpas på räkenskapsår som inletts tidigare.

34   Pågående projekt

För tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden pågår följande projekt:
•  Avsättningar
•  Immateriella tillgångar
•  Byte av redovisningsprincip
•  Valutakurser

Utkast till allmänna råd och vägledningar är för de tre förstnämnda planerade att sändas ut på remiss under 2003.

Nyheter från BAS

35   Produkter, BAS-dagen

En bok (BAS 2003, Kontoplan med instruktioner) har ersatt det tidigare pärmsystemet med lösblad. Boken ska komma årligen i en ny upplaga. Det kan nämnas att Industrilitteratur, som tidigare gav ut BAS, har gett ut en ny bok på redovisningsområdet, Redovisningens A till Ö.

Arbete som är på gång:
•  Principer för ny kontoplan för enskilda näringsidkare. En enkel kontoplan ska tas fram som bygger på BAS-planen.
•  Normer och kontoplaner ska tas fram för ett antal olika branscher.

Nyheter i BAS 2004:
•  Funktionsindelad resultaträkning
•  Komplettering av BAS avseende ideella föreningar och registrerade trossamfund samt tjänsteföretag
•  Allmän uppdatering

Den traditionella BAS-dagen kommer att hållas den 3 (Göteborg) och 5 (Stockholm) december. RSV ska svara för en punkt.

Nytt från Finansinspektionen (FI)

I förslaget till föreskrifter och allmänna råd har FI anpassat dessa enligt de i prop. 2002/03:121 föreslagna nya redovisningsreglerna för finansiella instrument. Dessa regler är tvingande för de finansiella företagen. Eftersom dessa regler har sin utgångspunkt i IAS 32 om Upplysningar och IAS 39 om Redovisning och värdering av finansiella instrument ställdes FI inför valet mellan att beskriva reglerna eller direkt hänvisa till dem. I förslaget har FI valt det senare alternativet och har som bilagor översättningar av IAS 32 och IAS 39. Dessa översättningar får formen av allmänna råd som gäller om inget annat föreskrivs. Föreskrifterna ska gälla från 1 jan 2004 men behöver inte tillämpas förrän från 1 jan 2005. Eftersom omfattande ändringar är föreslagna i IAS 32 och IAS 39 och kommer att beslutas av IASB under 2004 kommer nya föreskrifter att arbetas fram under 2004.

Nytt från Revisorsnämnden (RN)

37   Underrättelser till RN och beslut i nämnden

Enligt 31 § i revisorslagen (2001:528) ska SKM och RSV underrätta RN om man ifråga om revisor eller registrerat revisionsbolag uppmärksammar någon omständighet som kan vara av betydelse för nämndens verksamhet. RN har under 2002 tagit fram en promemoria som är avsedd att fungera som hjälpmedel för när en sådan underrättelse ska göras. Promemorian finns i Ämnesdatabasen Redovisning. Generellt kan sägas att underrättelseskyldigheten aktualiseras när det kan ifrågasättas om revisorn/revisionsbolaget iaktagit gällande jävs- eller underrättelseregler enligt civillagstiftningen, om god revisionssed tillämpats vid revisionen och om revisorn/revisionsbolaget tillsett att företaget följt god redovisningssed. I revisorslagen har i 21 § omnämnts ett antal förhållanden där revisorns opartiskhet eller självständighet kan sättas ifråga, och vid vilka en revisor bör avböja eller avsäga sig ett uppdrag. Ledning vid denna prövning kan bland annat hämtas från en av Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) upprättat en promemoria rubricerad Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet samt en skrivelse 2002-07-05 från RN till samliga godkända och auktoriserade revisorer om analysmodellen. Vidare måste en revisor se till att den egna verksamheten drivs under ordnade former och med sunda ekonomiska förhållanden, och att lagstadgade skyldigheter uppfylls.

Under år 2002 har RN öppnat 138 disciplinärenden varav 34 är egeninitierade medan 40 kommer från SKM, 35 från klient samt 29 från olika myndigheter som KFM, ekonbrottsmyndigheten m.fl. Antalet öppnade disciplinärenden har under senare år legat omkring 150 per år.

Under 2002 har totalt 147 disciplinärenden avgjorts. Av dessa har 49 lett till disciplinära åtgärder, varav 29 avser godkända revisorer, 19 avser auktoriserade revisorer och 1 fall avser ett revisionsbolag. Åtgärderna fördelar sig på 9 fall med upphävande av godkännandet/auktorisationen, 31 fall med varning och 9 fall med erinran.

Redovisning

NRF har den 8 oktober hållit ett seminarium i Linköping om rättsliga konsekvenser av IAS-utredningen, SOU 2003:71 Internationell redovisning i svenska företag. IAS-utredningen föreslår att alla företag, såväl noterade som icke-noterade, ska ha möjlighet (men inte skyldighet) att upprätta sin årsredovisning i enlighet med IAS. Det blir bara för de noterade företagens koncernredovisningar som det blir en tvingande regel att fullt ut följa IAS.
Utredningen föreslår vidare att möjligheterna att tillämpa IAS´ redovisningsprinciper inom ramen för ÅRL ska förbättras väsentligt. Det ska gå till på så sätt att ÅRL:s ramar vidgas och alla hinder mot en direkt tillämpning av IAS undanröjs.

Moderator vid seminariet, som var välbesökt, var professor Robert Påhlsson. Doktorand Jan Bjuvberg lämnade en bakgrundsbeskrivning av EG-förordningen (1602/2002) varefter anföranden hölls av professorerna Per Thorell, Jan Andersson och Claes Norberg.

Per Thorell uppehöll sig framförallt vid utdelningsreglerna i ABL och de problem som uppkommer i samband med en övergång från en transaktionsbaserad till en värdebaserad redovisning, d.v.s. en redovisning som i allt högre grad utgår från verkliga värden. Som bekant pågår f.n. i Justitiedepartementet ett arbete med en omarbetning av utdelningsreglerna i ABL, baserat på aktiebolagskommitténs förslag samt en promemoria av Per Thorell.
Thorell menade att det knappast i praktiken kommer att uppstå några problem med anledning av IASB:s redovisningsregler, eftersom mycket få företag kommer att välja dessa för årsredovisningen, och han ifrågasatte också om en sådan redovisning överhuvudtaget var möjlig för närvarande.

Jan Andersson ägnade sig också och utdelningsreglerna och menade att utvecklingen gick mot att dessa, som har karaktär av borgenärsskydds regler, lyfts ut ur ABL. I USA har exempelvis de flesta delstater slopat kravet på ett minikapital för aktiebolagen. Frågor kring borgenärsskydd bör istället lämpligen regleras i Konkurslagen. Detta skulle förenkla förhållandet till en redovisning med allt större inslag av verkliga värden.

Claes Norberg behandlade de komplikationer som föranleds av sambandet mellan redovisning och beskattning. Dessa gäller framförallt bokslutsdispositioner/obeskattade reserver och det skatterättsliga vinstbegreppet. En förutsättning för avveckling av de obeskattade reserverna är att det i skattelagstiftningen upprätthållna kravet på ett formellt samband, exempelvis avseende räkenskapsenlig avskrivning och avsättningar till periodiseringsfond, avskaffas. RSV har sin Rapport 1998:6 om Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning föreslaget detta, om nödvändigt i kombination med skatteregler om utdelningsspärr. Någon helt enhetlig syn på det skatterättsliga vinstbegreppet finns inte enligt Norberg. Utgångspunkten är det bokförda resultatet enligt god redovisningssed, med speciella skattemässiga särregler i höjande eller sänkande riktning. Så gäller exempelvis enligt 14:8 IL att orealiserade valutavinster skall beskattas, medan det i propositionen avseende finansiella instrument som är lager (se punkt 26) föreslås att orealiserade vinster får men inte behöver beskattas. I det sistnämnda men inte i det förstnämnda fallet är skatteregeln försedd med utdelningsspärr.

Efter anförandena följde en livlig diskussion med frågor om lämpligheten av ett samband mellan redovisning och beskattning, om problem som uppkommer vid användande av olika redovisningsprinciper inom en koncern för koncernredovisning och årsredovisning, vad ett krav på IAS-principer i årsredovisningen i praktiken medför eftersom det noterade företaget ofta är ett holdingbolag med den operativa verksamheten förlagd till olika dotterbolag, om lämpligheten av IAS-principer för mindre och medelstora företag m.m.

Tidskrifter

I svarsartikeln kommenterar Göran Olsson och Mats Schröder från SKM i Linköping respektive Stockholm den artikel i vilken BFN:s kanslichef Anders Bengtsson i efterhand har försökt motivera att den s.k. alternativregeln för redovisning av tjänsteuppdrag på löpande räkning i BFN:s allmänna råd 2003:3 Intäker är förenlig med 4 kap. 9 § ÅRL. Enligt denna paragraf skall omsättningstillgångar, om inte annat följer av 10 eller 12 §§, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Författarnas ståndpunkt är att lagregeln i 4 kap. 9 § är klart utformad och inte lämnar något utrymme för att behandlas som ”ramlagstiftning”. En lagregel i ÅRL kan inte frångås ens med hänvisning till god redovisningssed eller rättvisande bild, vilket däremot enligt 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL är möjligt vad gäller grundläggande redovisningsprinciper. Den av BFN beslutade redovisningsmetoden enligt vilken nedlagda kostnader på ej fakturerat arbete inte behöver redovisas som tillgång, blir därför per definition olaglig och kan enligt författarna inte läggas till grund för redovisning eller beskattning.

40   Aktuella rättsfall

Fordran avseende skadestånd

I ämnesdatabasen redovisning finns refererat en dom från Kammarrätten i Göteborg avseende frågan när skadestånd ska tas upp som intäkt. (KRNG, 2003-09-09, mål nr 5847-01). Domstolen, som inhämtat yttrande från BFN, följde detta och beskattade företaget för ett i Hovrätten tilldömt skadestånd, eftersom detta bedömdes vara en säker fordran.

Inkuranstrappa

Regeringsrättens dom 16/10 2003 i mål nr 6439-2000. Lagervärdering vid inkomsttaxering 1995; fråga om värdering av reservdelslager kan ske enligt schablonmetod och vilka krav som i sådant fall bör ställas på metodens tillförlitlighet.

Vid värderingen av bilreservdelslagret hade bolaget använt sig av en s.k. inkuranstrappa där artiklar som inte efterfrågats de tre senaste åren antogs ha ett verkligt värde om noll kronor (grupp 4-7). Övriga reservdelar (grupp 1-3) hade värderats till anskaffningsvärdet. Regeringsrätten anser, med stöd av yttrande från Bokföringsnämnden (BFN), att den schablonmässiga värdering som bolaget gjort inte är förenlig med god redovisningssed. Avdrag för nedskrivning i enlighet med denna värdering kan därför inte medges.

BFN konstaterade sammanfattningsvis att bolaget inte lagt fram någon utredning som styrker riktigheten i antagandena i schablonmetoden, dvs. att reservdelarna i grupp 1-3 har ett värde motsvarande 100 procent av anskaffningsvärdet och att reservdelarna i grupp 4-7 saknar värde. Eftersom det inte går att bekräfta antagandena beträffande reservdelarna i de olika grupperna finns det inte något tillförlitligt underlag för inkuransbedömningen i bolaget. Det kan därför inte heller bedömas om bolagets schablonmetod ger ungefär samma värde som en motsvarande individuell bedömning. Samtliga krav för att en schablonmetod ska anses redovisningsmässigt godtagbar är därmed inte uppfyllda.