Numreringen sker löpande årsvis, Nr 1/2003 omfattade punkterna 1-12.

Ny lagstiftning

13 Prop. 2002/03:121 Redovisning och värdering av finansiella instrument

Propositionen innehåller förslag om lagändringar för genomförande av EG-direktivet från maj 2001 om värdering av finansiella instrument till verkligt värde. EG-direktivet utgår från International Accounting Standards Board´s (IASB) internationella redovisningsstandards IAS 39. Direktivet ger medlemsländerna option att tillåta eller föreskriva att reglerna ska gälla för alla eller vissa företag. Propositionen bygger på Ds 2002:42 och Ds 2002:61, som innehöll redovisnings- och skatteregler för icke-finansiella företag respektive för kreditinstitut och värdepappersbolag.Regeringen har valt att göra redovisningsreglerna frivilliga för icke-finansiella företag och obligatoriska för de finansiella företagen. Skatteförslagen innebar att finansiella tillgångar och skulder redovisningsmässigt kunde värderas enligt EG-reglerna men skattemässigt enligt lägsta/högsta värdets princip.

RSV har i Rapporterna 1996:1 Redovisning och beskattning av finansiella instrument inom företagssektorn och 1998:6 Sambandet mellan redovisning och beskattning påvisat att nuvarande redovisningsregler för värdering av omsättningstillgångar, lägsta värdets princip, har en konstruktion som inte avspeglar den värderingssituation som affärsmässigt råder för finansiella instrument. RSV:s uppfattning har därför varit att om de svenska redovisningsreglerna inte anpassas till de som utarbetas internationellt med i huvudsak värdering till marknadsvärde måste särskilda skatteregler införas.

Enligt RSV:s remissvar på departementspromemoriorna borde redovisningsreglerna för finansiella instrument gjorts obligatoriska för alla företag, eftersom acceptabla redovisningsalternativ saknas. När det gäller skattereglerna framförde RSV allvarlig kritik mot förslagen i departementspromemoriorna, vilket beaktats så långt att skattefrågorna nu brutits ut och reglerna ska ses över av Finansdepartementet. Som RSV tidigare och nu i remissvaret påpekat innebar detta att beskattning skedde efter principer som inte alls beaktade instrumentens affärsmässiga förutsättningar och användningssätt, vilket medgav betydande skatteplaneringsmöjligheter. Genom förslaget skulle också som skatteregler införas tillämpningar som skattedomstolarna ansett strida mot lagregeln i 2 kap. 4 § ÅRL om att värderingen ska ske med iaktagande av rimlig försiktighet. Enligt RSV bör skattereglerna lämpligen utformas så att företag som måste tillämpa eller tillämpar de nu föreslagna redovisningsreglerna om värdering av finansiella instrument i 14 a – e §§ i ÅRL också tillämpar dessa vid beskattningen medan de företag som i redovisningen tillämpar lägsta/högsta värdet princip vid beskattningen tillämpar kapitalreglerna. För de sistnämnda innebär detta att varken orealiserade vinster eller oreasliserade förluster beaktas vid beskattningen.

Nytt från RSV

14 Allmänna råd/rekommendationer

RSV har nu publicerat RSV 2003:9, Allmänt råd om inventarier av mindre värde, att tillämpas från och med 2004 års taxering, vilket ersätter RSV Dt 1992:10. Det allmänna rådet omfattar sådana tillgångar som nämns i 18 kap. 1 § första stycket IL, dvs. maskiner och inventarier samt byggnads -och markinventarier. Immateriella rättigheter m.m. omfattas således inte.
Företagen indelas i tre kategorier, små – medelstora – stora. Som belopp av mindre värde räknas för respektive kategori högst 5 000 kr, 10 000 kr och 20 000 kr. Beloppen avser, liksom i den tidigare rekommendationen, det enskilda företaget och inte koncernen. Hänsyn tas vid beloppsbestämningen till inventarier som har ett naturligt samband eller som ingår som ett led i en större inventarieinvestering. Något totalt maximibelopp för beskattningsåret är inte längre utsagt, utan hänvisning görs till att beloppet inte får vara väsentligt enligt god redovisningssed.

15 Svar på redovisningsfrågor

Följande frågor har besvarats sedan föregående nummer av Aktuell redovisningsinformation. Publicering kommer att ske inom en snar framtid.

- Projekteringsutgifter – omedelbar kostnadsföring eller tillgångsredovisning.

Aktivering ska ske om det framstår som sannolikt att anläggningen kommer att uppföras. Riktlinjer för redovisning av projekteringsutgifter för förkastade alternativ har tidigare lämnats i ett uttalande från BFN.

- Avsättning för framtida utgifter för omlokalisering

Om ett företag flyttar en verksamhet från en ort till en eller flera andra orter kan avsättning inte göras för framtida utgifter som föranleds härav, med undantag för sådana utgifter som företaget sannolikt får på nedläggningsorten efter nedläggningen.

16 IAS-utredningen

Den i föregående nummer redovisade IAS-utredningen har numera avslutat sitt arbete. Ett betänkande kommer på remiss under augusti månad. I betänkandet kommer det att föreslås en hel del ändringar i ÅRL så att det bl.a. möjliggörs för företagen att tillämpa IAS-regler i sin redovisning.

17 Sammankomster, hearings m.m.

Erfarenhetmöte i Redovisning hölls i Falun 6-7 maj. Minnesanteckningar finns publicerade i Ämnesdatabasen Redovisning. Under dag 1 lämnades information om läget i pågående utredningar, i arbetsgrupper samt i det av RSV påbörjade arbetet med ett allmänt råd om förtida makulering av räkenskaper. Vidare informerade Peter Nilsson, BFN och LRF-Konsult, om det projekt som initierats av BFN och som syftar till långtgående förenklingar för enskilda näringsidkare avseende såväl redovisning som beskattning. Dag 2 inleddes med att Göran Gäfvert och Kent Björkdahl presenterade sin framlagda licenciatavhandling Klassificering av internationell redovisning – en kritisk granskning utifrån ett svenskt perspektiv. Dagen avslutades med en genomgång av Redovisningsrådets rekommendation nr 26 Händelser efter balansdagen samt en diskussion kring ett antal insända praktikfall.

18 Alkohollagen, krav på kassaregister och föreskrifter från Statens Folhälsoinstitut

I alkohollagen (8 kap. 5a §) har, med ikraftträdande den 1 juli 2003, införts ett krav för innehavare av serveringstillstånd att registrera all försäljning i ett kassaregister och erbjuda kunden ett av registret framställt kvitto. Kassaregistret ska på ett tillförlitligt sätt visa alla transaktioner som gjorts och vidare anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för kassaregister. Statens Folkhälsoinstitut har bemyndigats att utfärda nämnda föreskrifter.

För arbetet med att ta fram föreskrifterna har Folkhälsoinstitutet bildat en samarbetsgrupp bestående av representanter för Ekobrottsmyndigheten, BFN, RSV, Länsstyrelsen i Stockholm och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Gruppen har varit Folkhälsoinstituets bollplank i detta arbete.

Föreskrifterna, som även dessa gäller från 1 juli 2003, innehåller definitioner av ett antal i sammanhanget välkända begrepp: löpnummer, kontrollremsa, journalminne m.fl. Vidare beskrivs konkret vilka krav som ställs på kassaregistrets funktionalitet och slutligen tas frågan upp om möjligheten till dispens från föreskrifterna. I en särskild kommentar till föreskrifterna har Folkhälsoinstitutet lämnat en bakgrund till tillkomsten av föreskrifterna, när kvitto ska ges och hur det bör vara utformat, samt en hänvisning till bokföringslagens allmänna bestämmelser om att alla affärshändelser ska bokföras, om vilka underlag som ska finnas och om arkiveringsreglerna.

Nytt från BFN

19 Allmänna råd/Vägledningar, publicerade

BFN har publicerat BFNAR 2003:3, BFNs Vägledning Redovisning av intäkter. Det allmänna rådet bygger på Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter. I det allmänna rådet behandlas tidpunkten för intäktsredovisning vid (a) försäljning av varor, (b) utförande av tjänsteuppdrag och (c) ränta, royalty och utdelning. Det allmänna rådet, som finns tillgängligt på BFN:s hemsida och även givits ut i ett särtryck på 46 A4-sidor, har haft en lång tillkomsttid med två utkast utsända på remiss. Det är också i ett visst avseende kontroversiellt. Enligt RSV:s uppfattning kan det ifrågasättas om den s k alternativregeln för redovisning av tjänsteuppdrag på löpande räkning är i överensstämmelse med lagregeln i 4 kap. 9 § ÅRL, dvs. att omsättningstillgångar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Det är också på gång några skatteprocesser som gäller alternativregelns förenlighet med ÅRL. Möjligen är det så att frågan inte får sin slutgiltiga lösning förrän Regeringsrätten sagt sitt.

20 Allmänna råd/Vägledningar, utkast på remiss

BFN har vid sammanträdet 2003-06-17 beslutat att sända följande utkast på remiss.

Nedskrivningar

Utkastet till allmänt råd bygger på RR 17 Nedskrivningar men innehåller en rad förenklingar i förhållande till förlagan. Samma regler föreslås gälla för små, medelstora och stora företag. En nedskrivningsprövning behöver bara omfatta väsentliga tillgångar. Det redovisade värdet på en tillgång behöver endast jämföras med nettoförsäljningsvärdet. Jämförelse får dock göras med vad som betecknas som ett brukarvärde, som är nuvärdet på företagets beräknade framtida avkastningsöverskott på tillgången. Brukarvärdet skiljer sig från det i RR 17 använda nyttjandevärdet bland annat genom att avkastningsöverskottet beräknas på ett mer schablonmässigt sätt samt att diskonteringsfaktorn fastställs utifrån företagets räntekostnader viktade i förhållande till totalt kapital. Det innebär att avkastningskravet på eget kapital sätts till noll kronor. Kan brukarvärde inte beräknas för en enskild tillgång så ska det beräknas för hela företaget. De föreslagna redovisningsreglerna kan påverka beskattningen om det sammanlagda värdet av maskiner och inventarier understiger det skattemässiga värdet.

Förenklingsprojektet

Förenklingsprojektet för enskilda näringsidkare (se föregående nummer) har numera lagt förslag till BFN om i första hand förenklade redovisningsregler, men även vissa förslag för ändringar i skattelagstiftningen.

I det av BFN på remiss översända förslaget till vägledning med allmänt råd är i stort sett samtliga redovisningsregler för enskilda näringsidkare samlade. Reglerna är starkt förenklade i förhållande till de regler som gäller för övriga företag. Som exempel kan nämnas att hänsyn inte behöver tas till reglerna om avsättningar, nedskrivningar och leasing. Ett återkommande tema i reglerna är vidare att hänsyn inte behöver tas till småbelopp. Generellt anses belopp som understiger 5.000 kr vara oväsentliga. Detta innebär exempelvis att om värdet på varulagret understiger 5.000 kr behöver aktivering inte ske utan kan beloppet istället redovisas som kostnad. Vidare kan periodisering av inkomster och utgifter underlåtas om beloppet understiger 5.000 kr.

Remisstiden till BFN går ut den 3 november 2003. BFNs förslag till nya redovisningsregler är en del i ett större projekt. Målet är att det ska finnas ett system med kontoplan, redovisningsregler och deklaration som är harmoniserat. Vidare förutsätter det allmänna rådet lagändringar både inom skatterätten och redovisningsrätten. Med anledning härav kan de nya reglerna inte komma i tillämpning förrän först den 1 januari 2005. Om förslagen går igenom kommer de att få stor betydelse för skatteförvaltningens framtida arbete.

21 Yttranden

På BFN:s hemsida finns under Aktuellt/nyheter och rubriken Övrigt ett yttrande till Kammarrätten i Göteborg om vid vilken tidpunkt en fordran avseende ett krävt skadestånd i en pågående rättstvist ska redovisas och därmed beskattas. Yttrandet är av principiellt intresse.

22 Pågående projekt

I BFN pågår för närvarande arbete med att anpassa följande rekommendationer från Redovisningsrådet för tillämpning hos de onoterde företagen: RR 16 Avsättningar, RR 8 Valutakurser, RR 15 Immateriella tillgångar och RR 5 Byte av redovisningsprincip.

Nyheter från BAS

23 BAS-intressenternas förening

Föreningen har träffat avtal med ny förlagspart vad gäller utgivning av föreningens publikationer. Ny förlagspart är Norstedts Juridik och BAS-kontoplanen ges numera ut i bokform (i samma format som Skatte- och taxeringsförfattningarna). BAS-kontoplanen ska ges ut i en årlig version och nyheter i BAS-kontoplan 2003 är bl.a. ett avsnitt om tjänsteföretagens redovisning och att mini-BAS infogats i sin helhet. Bland pågående projekt i övrigt kan nämnas:
- Framtagande av kontoplan med koppling till projektet förenklade redovisningsregler för enskilda näringsidkare, se punkt 20.
- BAS-kontoplan för ideella föreningar.

Nytt från Finansinspektionen

24 Framtida finansiell tillsyn

I mars 2003 framlades betänkandet Framtida finansiell tillsyn (SOU 2003:22). Betänkandet finns på Finansdepartementets hemsida och remissvaren finns på Finansinspektionens hemsida.
I betänkandet analyseras inspektionens framtida roll och resurser med utgångspunkt från de förändringar som den finansiella sektorn undergått under de senaste 10-15 åren vad gäller produkter, aktörer, dess roll i samhällsekonomin mm. Strukturförändringen, som inte bara gäller Sverige, har bidragit till att driva fram nya internationella regelverk, inte minst genom EU och dess åtgärder för att skapa en integrerad finansiell marknad. Detta ställer nya och ökade krav på en aktivare finansiell tillsyn. I betänkandet tas också upp samarbetet med andra myndigheter och lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan inspektionen och BFN, Revisorsnämnden (RN) och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Således föreslås att BFN får ansvaret för tillsyn av de kommande internationella redovisningsreglerna (IAS), se punkt 16 ovan. Vidare anses att utrednings- och förundersökningsverksamheten bör sammanföras till en myndighet och utredningen föreslår EBM. Vidare föreslås att tillsynen över redovisning och revision ses över i ett sammanhang, vilket berör BFN och RN.

Nytt från Revisorsnämnden

25 Ny ledning

Regeringen har utsett domaren vid Europadomstolen Elisabeth Palm till ny ordförande i Revisorsnämnden. Hon efterträder f. d. kammarrättspresidenten och överdirektören hos RSV Lennart Grufberg, som den 1 juli tillträder befattningen som riksrevisor.

Regeringen har vidare anställt departementsrådet och internationelle chefsförhandlaren i Justitiedepartementet Peter Strömberg som direktör och chef för RN. Han efterträder den nuvarande chefen Christer Lefrell, som går i pension.

Redaktionen önskar alla en GLAD MIDSOMMAR och en SKÖN SOMMAR!