1. Inkuranstrappan och liknande vid lagervärderingen

En ofta återkommande fråga vid skatterevisioner är om ett företag har rätt att använda sig av en s.k. inkuranstrappa eller liknande vid lagervärderingen. Ett flertal skatteprocesser pågår eller har avslutats både i länsrätt och kammarrätt. Värdering av omsättningstillgångar i skattesammanhang ska ske efter redovisningsmässiga principer. Enligt årsredovisningslagstiftningen gäller "lägsta värdets princip" (=LVP), dvs. det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Inom ramen för LVP ska inkuransbedömningen ske.

Redovisningsrådet har i punkt 23 i RR 2 Redovisning av varulager beträffande värdering av okuranta varor bl.a. uttalat att "Vid övertalighet föreligger ofta svårigheter att beräkna ett verkligt värde. Inom företaget konsekvent tillämpade schablonberäkningsmetoder kan då av praktiska skäl behöva tillgripas". Bokföringsnämnden har i samband härmed i sin år 2000 utgivna vägledning Redovisning av varulager bl.a. uttalat "kan företaget i undantagsfall efter en bedömning i det enskilda fallet använda väl underbyggda schablonmässiga kollektiva inkuransbedömningar grundade på försäljningsvärden".

I praktiken har företagen ganska stort utrymme att välja vilken schablon man vill ha. En typ av schabloner är de nämnda inkuranstrapporna som ofta används för att beräkna den inkurans i varulagret som beror på övertalighet.

Skatteförvaltningen har initialt (=mitten av 90-talet) av flera skäl ställt sig mycket tveksam till användande av inkuranstrappor och liknande. Med hänsyn till vunna praktiska erfarenheter samt praxis utesluter skatteförvaltningen idag inte att företagen använder sig av nämnda schabloner vid lagervärderingen. Det förutsätts dock

Bokföringsnämnden har nyligen (2001-09-10, dnr 108/00) i en remiss till kammarrätten uttalat sig i ett mål angående inkuranstrappa. I nämnda fall ansågs den aktuella inkuranstrappan inte vila på ett tillräckligt tillförlitligt underlag för att en värdering av varulagret skulle anses vara förenligt med god redovisningssed. Bokföringsnämndens yttrande finns utlagt på dess hemsida (www.bfn.se) Länk till annan webbplats..

2. Redovisningsutbildning i "Sundets Pärla"

Den 21 - 22 augusti genomförde RSV i Helsingborg en utbildning på redovisningsområdet som främst omfattade en genomgång av Redovisningsrådets rekommendationer och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar. Inför utbildningen hade en kursdokumentation skickats ut till deltagarna som kom från landets samtliga skatteregioner.

Utbildningen i Helsingborg får ses som ett första steg inför den fortsatta utbildningen av de cirka 3 000 personer i skatteförvaltningen som i större eller mindre omfattning behöver kunskaper om redovisningsnormeringen och sambandsproblematiken redovisning/beskattning.

Dokumentationen innehåller främst en sammanfattning av Rådets rekommendationer och BFNs allmänna råd och vägledningar. Tanken bakom detta är att dokumentationen ska vara en lättläst produkt för den breda målgruppen. Genom dokumentationen ska läsaren snabbt kunna bilda sig en uppfattning om innehållet i en specifik redovisningsnorm utan att behöva läsa den i sin helhet. Självklart måste vid den praktiska tillämpningen av en norm tillgång alltid finnas till originalet. Avsikten är att dokumentationen ska kompletteras med avsnitt om skattemässiga frågeställningar och problemområden.

Ämnets omfattning innebar att utbildningen i Helsingborg fokuserades på ett urval av rekommendationer, allmänna råd och vägledningar. Merparten av redovisningsnormerna påverkar beskattningsunderlaget såsom exempelvis i frågan när en intäkt ska redovisas i resultaträkningen och därmed ligga till grund för såväl den indirekta som direkta beskattningen. Redovisningsnormerna har även betydelse för skattekontrollen i det avseendet att det anger hur företagens underlag ska se ut och hur det ska bevaras. Vid kursen i Helsingborg följde därför i anslutning till presentationen av en redovisningsnorm en diskussion främst om dess eventuella effekter på beskattningsunderlaget. Utbildningen avslutades med att deltagarna uppmanades att komma med konstruktiva synpunkter på den planerade kompletteringen av dokumentationen med skattemässiga konsekvenser, detta särskilt med tanke på den fortsatta utbildningen.

De synpunkter som lämnats på dokumentationens innehåll m.m. kommer under hösten att hanteras av en arbetsgrupp. Vad som främst ska inarbetas i dokumentationen är, som nämnts, avsnitt om skattemässiga frågeställningar/problemområden men önskemål finns även om att tillföra vissa äldre men fortfarande gällande rekommendationer från BFN.

Avsikten är att deltagarna på Helsingborgskursen kommer att inbjudas till ett seminarium i januari 2002 och då få en särskild genomgång av de skattemässiga konsekvenserna av redovisningsnormerna. Efter denna tidpunkt kan utbildningen inledas för de stora målgrupperna. I huvudsak genomförs utbildningen i regionernas egen regi. Det finns även en möjlighet att via RSV anlita särskilda föreläsare från förvaltningen för en mer omfattande genomgång av en eller flera rekommendationer och allmänna råd med avseende på innehåll och skattemässiga frågeställningar/problemområden.