Rabatter och lån

Rabatt, bonus eller annan liknande förmån är skattepliktig. Personalrabatter är under vissa förutsättningar skattefria. När det gäller räntefria lån eller lån med lägre ränta som en arbetsgivare lämnar till en anställd, då ska den anställde beskattas för förmånen som inkomst av tjänst. Under rubrikerna nedan får du mer information om respektive förmåner.

Kundtrohetsrabatter

Rabatter som lämnas för visad kundtrohet inom bland annat flyg- och hotellbranschen är skattepliktiga om de nyttjas för privat bruk. En grundläggande förutsättning för beskattning är att mottagarens arbets- eller uppdragsgivare betalat de varor eller tjänster som ger rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten.

Detta gäller till exempel om den anställde samlar bonuspoäng på grund av tjänsteresor som betalas av arbetsgivaren.

Det är den som nyttjar trohetsrabatten som ska lämna uppgift om detta till sin arbets- eller uppdragsgivare. Uppgiften ska omfatta förmånens art, omfattning och vilken månad den har nyttjats. Den ska lämnas senast månaden efter nyttjandet.

Du kan läsa mer om kundtrohetsrabatter under Skatteverkets meddelande om vissa förmåner (avsnitt 4.10 och 6.1-3) via länkar från sidan om Förmåner till vänster.

Personalrabatter

Personalrabatt vid inköp av vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag inom samma koncern kan vara skattefri under vissa förutsättningar. För att vara skattefri ska rabatten

• rikta sig till hela personalen,
• avse vara eller tjänst som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud,
• inte överstiga den rabatt en konsument kan få på affärsmässiga grunder eller uppenbart överstiga sedvanlig personalrabatt i branschen.

En anställd ska inte heller kunna välja en högre bruttolön mot att han avstår från möjligheten att få rabatt. Däremot går det bra att kontant betala ut erhållen rabatt i efterhand. Observera att personalrabatt normalt är skattepliktig om rabattsatsen överstiger den högsta rabatt som en vanlig konsument kan få hos arbetsgivaren eller på marknaden. Rabattsatserna varierar mellan olika branscher och orter.

Ränteförmån

En skattepliktig ränteförmån uppkommer om arbetsgivaren lämnar ett räntefritt lån eller ett lån där räntan är lägre än marknadsräntan till en anställd. Den anställde ska då beskattas för förmånen som inkomst av tjänst.

Samtidigt får den anställde dra av ett belopp motsvarande förmånen som ränteutgift i inkomstslaget kapital på samma sätt som om räntan hade betalats kontant.

Lån och låneavtal

Med lån menas i detta sammanhang en penningtransaktion som grundar sig på ett kreditavtal. Förskott på lön eller annan ersättning, normala kreditköp hos arbetsgivaren och liknande ses därför inte som lån. Både kortfristiga lån och lån av mindre belopp omfattas dock av förmånsreglerna.

En förutsättning för beskattning är att låneavtalet innebär en förmån och att förmånen erhållits på grund av tjänsten eller uppdraget. En förmån uppkommer om lånet lämnats på villkor som är mer förmånliga än de marknadsmässiga.

När det gäller banker och andra kreditinstitut som erbjuder lån till allmänheten uppstår en skattepliktig förmån om de anställda erbjuds lån till mer fördelaktiga villkor än de som allmänheten erbjuds. För övriga arbetsgivare ska jämförelse göras med de marknadsmässiga villkor för kreditgivning som gäller vid tiden för låneavtalet. Reglerna gäller även lån som arbetsgivaren förmedlat eller förhandlat fram, lån som har samband med tidigare anställning och lån från uppdragsgivare.

Beräkning av förmånsvärdet

En förutsättning för ränteförmån är att den avtalade räntan understiger marknadsräntan vid lånetillfället. Förmånen beräknas sedan schablonmässigt med utgångspunkt i statslåneräntan (SLR), som fastställs av Riksgälden.

För räntefria lån, lån med fast ränta och lån där räntan utgår i fast förhållande till marknadsräntan är förmånens värde skillnaden mellan SLR vid lånetillfället + 1 procent och den avtalade räntesatsen för den anställde.

För lån med rörlig ränta är förmånens värde skillnaden mellan SLR vid utgången av november året före inkomståret + 1 procent och den avtalade räntesatsen.

Exempel

Vid utgången av november 2011 var SLR 1,65 procent . För inkomståret 2012 ska då förmånens värde beräknas till skillnaden mellan (1,65 + 1 =) 2,65 procent och den avtalade räntan.

Observera att det inte alltid uppkommer en skattepliktig förmån även om den avtalade räntan understiger marknadsräntan. Om marknadsräntan för ett visst lån med fast ränta är till exempel 9 procent och SLR 5 procent räcker det att den anställde betalar (5 + 1 =) 6 procent i ränta för att någon skattepliktig förmån inte ska uppkomma.

Lån i utländsk valuta

I Skatteverkets meddelande om vissa förmåner avsnitt 4.13.3, se länkar till höger på denna sida, finns information om vad som gäller vid lån i utländsk valuta.

Arbetsgivarens redovisning

Arbetsgivaren ska redovisa ränteförmånen månad för månad i arbetsgivardeklarationerna. Detta gäller även om den anställde t.ex. bara betalar ränta för lånet var tredje månad. Förmånsvärdet ska redovisas på lönekontrolluppgiften (KU10). Värdet av förmånen anges i ruta 12 och kryssmarkering görs i ruta 44 på KU10. Förmånsvärdet och eventuellt betald ränta redovisas i ruta 540 på kontrolluppgiften för ränteutgift (KU25).

Exempel

Den 1 januari 2012 lånade Anna 50 000 kronor av arbetsgivaren till en fast ränta på 1 procent. Räntan som betalas till arbetsgivaren under året uppgår till 50 000 kronor x 1 procent =500 kronor. Statslåneräntan uppgick vid lånetillfället till 1,58 procent. Ränteförmånens procentsats beräknas till (1,58 + 1 - 1 =)1,58 procent. Skattepliktig förmån för 2012 blir därför (50 000 kronor x 1,58 procent =) 790 kronor.

Arbetsgivaren redovisar ränteförmån med (790 kronor/12 =) 65 kronor i arbetsgivardeklarationen varje månad, och samma belopp läggs till Annas månadslön innan skatteavdraget görs.

På lönekontrolluppgiften (KU10) redovisar arbetsgivaren790 kronor vid kod 12 och kryssmarkering görs vid kod 44. Vid kod 540 på KU25 redovisas förmånsvärdet och den ränta som Anna betalat kontant (790 + 500 =) 1 290 kronor. Beloppet vid kod 540 är avdragsgillt för Anna i inkomstslaget kapital.