Valutahandel

Likvidkonto i utländsk valuta

Handlar du t.ex. med värdepapper via en utländsk depå så har du ett likvidkonto knutet till depån. Där sätter du in pengar för att kunna köpa värdepapper och där sätts även avkastningar (t.ex. räntor och utdelningar) på värdepapperen in. Varje gång du säljer något värdepapper i depån sätts försäljningsersättningen in på likvidkontot.

Varje insättning du gör på likvidkontot innebär att du köper den aktuella valutan, och varje gång du gör ett uttag från likvidkontot t.ex. för att köpa något värdepapper säljer du valutan på kontot.

Valutapar

Det kallas för Forex-trading när du handlar med valutapar. Det innebär att du köper den ena valutan i paret och säljer den andra valutan. Det kallas att du är "lång" i den valuta som du köper och "kort" i den valuta som du säljer. Vill du stänga positionen genomför du en motsatt transaktion i samma valutapar.

Det valutapar där det förekommer störst omsättning är EUR/USD. Den första valutan i paret kallas basvaluta och den andra motvaluta. Det är basvalutan som är grunden för transaktionen. I valutaparet EUR/USD är det alltså euron som är basvalutan. Om du tror att euron kommer att stiga i förhållande till den amerikanska dollarn ska du välja att köpa (gå lång) valutaparet EUR/USD. Tror du istället att dollarn kommer att stiga i förhållande till euron ska du välja att sälja (gå kort) valutaparet EUR/USD. Det finns två priser för varje valutapar. Skillnaden mellan priserna kallas ofta spread och utgör kostnaden för transaktionen.

Kontrolluppgifter

Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av bl.a. delägarrätter och fordringsrätter, utfärdande av optioner, samt slutförande av options- och terminsaffärer med kontantavräkning. Handel i utländsk valuta ses som en utländsk fordringsrätt och man har samma skyldighet att lämna kontrolluppgifter på en utländsk fordringsrätt som på en svenska fordringsrätt. Detsamma gäller termins- eller optionsaffärer där den underliggande egendomen är valuta.

Kontrolluppgift ska lämnas av bl.a. värdepappersinstitut och kreditmarknadsinstitut som medverkat vid avyttringen eller vid options- eller terminsaffären. Med värdepappersinstitut avses enligt lagen om värdepappersmarknaden (2007:528), värdepappersbolag, svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Ett utländskt företag som har ett fast driftsställe i Sverige ska alltså lämna kontrolluppgifter på dessa affärer.

Det är dock vanligt att man handlar med valuta via ett utländsk värdepappersinstitut som inte driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Dessa företag är inte skyldiga att lämna kontrolluppgifter i Sverige.

Redovisning i din deklaration

Beskattning av valutatransaktioner sker vid avyttringen som t.ex. är försäljning av utländsk valuta, växling av valuta och uttag från bankkonto i utländsk valuta. Vid handel med valutapar sker beskattning under det beskattningsår då man gått ut och stängt transaktionen med valutaparet. Skatteverket anser att de avgifter som tas ut för transaktionerna ska räknas in i kapitalvinstberäkningen även en ev. särdebiterad Rollover-avgift. Vinsten eller förlusten räknas om till svenska kronor. Varje avyttring av en tillgång beskattas för sig. Både köpeskillingen och försäljningsersättningen ska räknas om till svenska kronor. Detta gäller även om man inte var bosatt i Sverige vid förvärvet av tillgången.

Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden om samma sorts egendom t.ex. en viss valuta, har förvärvats vid olika tillfällen.

Skatteverket anser att förlust på en marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska vara avdragsgill till 100 %.

Om växling har skett används den faktiska växlingskursen vid kapitalvinstberäkningen. Har växling inte skett så bör man använda den s.k. mittkurs som NASDAQ OMX fastställer varje förmiddag genom att beräkna ett medelvärde av affärsbankernas fixkurser. Fixkursen fastställs av finansmarknadens parter varje bankdag och är köpkurs + säljkurs / 2.

Uppgifter om fixkurserna lämnas av marknadens informationssystem (PMI-systemet). Man kan få dem hos bankkontor eller via Text-TV. Uppgifter om dagens mittkurs finns på Nasdaq OMX Nordics webbplats samt på Riksbankens webbplats där även historiska mittkurser från 1993 finns samlade. Saknas fixkurser för en viss valuta kan man ta en genomsnittskurs mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt officiell kurslista.

Exempel: Likvidkonto

Carl öppnar en aktiedepå hos en tysk fondkommissionär och sätter in 5 000 EUR (euro) på det likvidkonto som han också har. Han får betala 9,50 SEK (svenska kronor) för en euro vid insättningen. Efter ett tag köper han 1 000 aktier i Motorola för 4,50 EUR per aktie. Vid aktieköpet har kursen på euro stigit till 9,80 i förhållande till SEK. Senare säljer han sina aktier i Motorola, då är aktiekursen uppe i 6 EUR per aktie (= 6 000 EUR) och försäljningsersättningen sätts in på likvidkontot. Kursen för en euro är då 9,75 SEK.

Carl köper valuta (EUR) när han sätter in pengar på likvidkontot. Hans anskaffningsvärde för 5 000 EUR är 47 500 SEK eller 9,50 SEK per euro. När han köper aktierna säljer han samtidigt 4 500 EUR för totalt 44 100 SEK (4 500 x 9,80). Han ska då redovisa en valutakursvinst på 44 100 — 42 750 (4 500 x 9,5) = 1 350 SEK.

När Carl säljer aktierna och sätter in pengarna på likvidkontot köper han 6 000 EUR för 9,75 SEK. Totalt har han då 6 500 EUR på likvidkontot som han har köpt för totalt 63 250 SEK. Hans genomsnittliga omkostnadsbelopp uppgår till 9,731 SEK per EUR.

Dessutom ska Carl redovisa en kapitalvinst på aktierna i Motorola på
14 400 SEK.

Försäljningsintäkt Motorola : 1 000 x 6 EUR x 9,75 = 58 500 SEK.
Omkostnadsbelopp Motorola: 1 000 x 4,50 x 9,80 = 44 100 SEK.

Exempel: Valutapar - gå lång

George bestämmer sig för att gå lång i euro mot dollar. Kvoteringen är 1,3453/1,3454 och han köper 5 kontrakt (motsvarande 500 000 EUR) till 1,3454. Hans positions underliggande värde är 500 000 EUR x 1,3454 = 672 700 USD. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på 0,5 % av positionens värde vilket blir 0,5 % x 672 700 USD = 3 363,50 USD.

Tre veckor senare har EUR/USD stigit till 1,3796/1,3797 och George tar ut sin vinst genom att sälja 5 kontrakt till 1,3796. Hans bruttovinst beräknas enligt följande:

Vinst
Öppningstransaktion: 500 000 EUR (5 kontrakt) x 1,3454 = 672 700 USD
Stängningstransaktion: 500 000 EUR (5 kontrakt) x 1,3796 = 689 800 USD
Bruttovinst 17 100 USD

Denna vinst ska George räkna om till SEK för att sedan redovisa i sin deklaration. Eftersom kursen på USD är 7,345 SEK blir hans vinst att redovisa 125 600 kr (i exemplet bortses från transaktionsavgifter och Rollover-avgifter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen).

Exempel: Valutapar - gå kort

Warren bestämmer sig för att gå kort i euro mot SEK. Kvotering för EUR/SEK är 10,7756/10,7796 och han säljer 1 kontrakt (motsvarande 100 000 EUR) till 10,7756.

Hans positions underliggande värde är 100 000 EUR x 10,7756 = 1 077 560 SEK. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på 2 % av positionens värde vilket blir 2 % x 1 077 560 SEK = 21 551 SEK.

Några dagar senare har EUR/SEK stigit till 10,8576/10,8616. Warren bestämmer sig för att inte riskera större förluster och stänger därför sin position genom att köpa 1 kontrakt till 10,8616. Hans bruttoförlust beräknas enligt följande:

Förlust
Öppningstransaktion: 100 000 EUR (1 kontrakt) x 10,7756 = 1 077 560 SEK
Stängningstransaktion: 100 000 EUR (1 kontrakt) x 10,8616 = 1 086 160 SEK
Bruttoförlust 8 600 SEK

Warren redovisar en förlust på 8 600 kr i sin deklaration (i exemplet bortses från transaktionsavgifter och Rollover-intäkter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen).