Investeringsfonder

Har du sålt andelar i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ska du ta upp försäljningen till beskattning i inkomstslaget kapital. Byter du från en fond till en annan, så är detta egentligen en försäljning med efterföljande köp, och du ska ta upp bytet till beskattning i inkomstslaget kapital.

Har en fond lagts samman med en annan fond eller delats enligt lagen om investeringsfonder ska i allmänhet någon vinstbeskattning inte ske. Du får information om detta av din bank eller av fondförvaltaren.

Kontrolluppgifter

Fondbolagen som förvaltar fonderna lämnar kontrolluppgift på vinst eller förlust vid inlösen av andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder. Uppgifterna förtrycks på din inkomstdeklaration. Godtar du fondbolagens vinst- eller förlustberäkning i kontrolluppgiften behöver du inte göra någon egen beräkning.

Om du har sålt andra värdepapper (t.ex. aktier) kan du dock behöva korrigera de förtryckta uppgifterna

Redovisning i din deklaration

Om du endast fått uppgift om erhållen ersättning vid försäljning av andelar i en investeringsfond, eller om du inte godtar fondbolagets uträkning av din vinst eller förlust, måste du göra en egen beräkning.

Vid redovisningen ska du ta upp vad du fick betalt för fondandelarna, dvs. försäljningspriset, vilket framgår av avräkningsnotan.

Från försäljningspriset får du sedan dra av vad du betalat för andelarna, dvs. omkostnadsbeloppet. Till omkostnadsbeloppet räknas även sådan utdelning som automatiskt återinvesterats i nya andelar.

Insättnings- eller uttagsavgifter ingår normalt i den vinstberäkning som du fått i kontrolluppgiften, men om du gör beräkningen själv bör du ta hänsyn till dem.

De förvaltningsutgifter som fondbolaget redovisar till dig i egenskap av andelsägare får du inte dra av, varken i vinstberäkningen eller som förvaltningskostnad. Dessa avgifter är endast avdragsgilla hos fonderna, inte hos dig.

Omkostnadsbeloppet

Omkostnadsbeloppet för en fondandel är normalt det pris man faktiskt har betalat. Om endast en del av innehavet löses in ska genomsnittsmetoden användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet.

Genomsnittsmetoden innebär att du räknar ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga andelar i samma investeringsfond, oavsett hur och när de förvärvats (dock beräknas varje förvaltare för sig). Utgå från anskaffningsutgifterna vid respektive tillfälle och dividera med antalet andelar. Det genomsnittliga värdet ändras efter varje förvärv.

Har du sålt marknadsnoterade fondandelar får du beräkna omkostnadsbeloppet till 20 procent av försäljningspriset (schablonmetoden).

Har du köpt andelar i investeringsfonder (som inte var allemansfonder) före 1995, kan du som omkostnadsbelopp använda marknadsvärdet den 31 december 1992 (s.k. stickvärdet). För andelar i allemansfonder finns en särskild övergångsbestämmelse. Om andelen förvärvats före den 1 januari 1991, får värdet den 31 december 1990 tas upp som omkostnadsbelopp för den andelen. Valfrihet föreligger för dig och är den verkliga anskaffningsutgiften högre får denna dras av i stället. I en genomsnittsberäkning kan sålunda både verklig anskaffningsutgift och värdet vid utgången av 1990 eller 1992 ingå för olika andelar. Observera att regeln om att omkostnadsbeloppet får tas upp till marknadsvärdet vid utgången av 1992 inte gäller för allemansfonder.

Rätten att använda stickvärdet som omkostnadsbelop omfattar inte SICAV-bolag.

Har du fått andelar i en investeringsfond i arv, gåva eller bodelning tar du över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp. Du träder med andra ord in i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Vilket värde investeringsfonden har i bouppteckningen eller bodelningen saknar betydelse.