På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Logotyp, till startsidan

Virtuella valutor

Under senare år har det skapats ett betalningsmedel, som benämns virtuell valuta, kryptovaluta eller digital valuta. Det är en form av digitala ”pengar” som kan användas för att överföra kapital via internet. En sådan virtuell valuta kan köpas och säljas vid olika handelsplatser på internet.

Den i nuläget mest framträdande virtuella valutan är bitcoin. Denna information behandlar därför bitcoin, men gäller även för andra motsvarande virtuella valutor, till exempel litecoin.

Bitcoin, liksom andra virtuella valutor, kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om Andra tillgångar.

Det finns ingen formell utgivare av en virtuell valuta och det finns inte heller någon officiell valutakurs. Priset bestäms enbart med hänsyn till utbud och efterfrågan hos användarna. Det finns också företag som godtar en virtuell valuta som betalning för köp av varor eller tjänster.

Vilken sorts tillgång är bitcoin?

Bitcoin är i grunden en datafil som kan överföras till en annan person. Bitcoin kan säljas på digitala handelsplatser och kan också i vissa sammanhang användas som ett substitut för ett sedvanligt legalt betalningsmedel. Bitcoin har således ett värde för innehavaren och är därmed en tillgång. Avyttring av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt reglerna i 52 kap. IL om andra tillgångar (kapitalplacering) och deklareras på bilaga/blankett K4 avsnitt D.

Försäljning och betalning med bitcoin

Avyttring av tillgångar medför en kapitalvinstbeskattning. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. En renodlad försäljning av bitcoin där man erhåller en ersättning i form av kronor eller utländsk valuta ska således kapitalvinstbeskattas. Betalning med bitcoin vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa) medför att bitcoin har avyttrats mot en ersättning som motsvarar värdet av varan eller tjänsten. Varje sådan betalning med bitcoin medför alltså en separat kapitalvinstberäkning.

Omkostnadsbeloppet vid varje kapitalvinstberäkning ska beräknas enligt den så kallade genomsnittsmetoden. Om bitcoin har anskaffats vid flera olika tillfällen, ska man beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp.

Exempel

Eva genomför ett antal olika köp och försäljningar av bitcoin enligt följande:

Eva köper 10 bitcoin för 10 000 kr och köper sedan ytterligare 10 bitcoin för 50 000 kr. Sammanlagt har hon köpt 20 bitcoin för 60 000 kr och varje bitcoin har därmed ett genomsnittligt omkostnadsbelopp med 3 000 kr (60 000 kr/20).

Eva säljer 15 bitcoin för 60 000 kr och omkostnadsbeloppet är 45 000 (15 x 3 000 kr). Vinsten blir därmed 15 000 kr (60 000 – 45 000). Kvarvarande omkostnadsbelopp för 5 bitcoin är 15 000 kr.

Eva köper ytterligare 5 bitcoin för 25 000 kr. Summa omkostnadsbelopp är nu 40 000 kr för 10 bitcoin, vilket medför ett nytt genomsnittligt omkostnadsbelopp med 4 000 kr för varje bitcoin.

Eva köper varor på internet för 2 000 kr och betalar med 0,345 bitcoin. Eva avyttrar därmed 0,345 bitcoin för 2 000 kr. Omkostnadsbeloppet är 1 380 kr (0,345 x 4 000 kr) och kapitalvinsten är därmed 620 kr (2 000 – 1 380).

Eva säljer 5 bitcoin för 15 000 kr. Genomsnittligt omkostnadsbelopp är fortfarande 4 000 kr per bitcoin. Det leder till en kapitalförlust med 5 000 kr (15 000 – 20 000), som får dras av med 3 500 kr (70 % x 5 000).

Virtuella valutor
Skatteverket

Till toppen