På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda vår webbplats godkänner du detta. Vad är cookies?

Jag förstår
Meny

Just nu är det svårt att ringa in sin deklaration på telefon 020-56100. Vi jobbar på att lösa problemet så snart som möjligt. 

Just nu kan det vara svårt att komma fram till Skatteverkets växel, på grund av tekniska problem.

Logotyp, till startsidan

Avdragslexikon för privatpersoner - Inkomstår 2013 och 2014

A  B  C  D  E  F  G  H  IJ  K  L  M  NOP  Q  R  S  T  U  V  W X Y Z  ÅÄÖ

Dagbarnvårdare

Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun är skattefri till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Detsamma gäller för anställda hos sådana privata utförare som tar emot kommunal barnomsorgspeng och för vilka kostnadsersättningen är beräknad på samma sätt som för kommunalt anställda.

Enligt rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting avser kostnadsersättning som betalas ut av en kommun att täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt smärre förbrukningsartiklar som disk-, tvätt- och skurmedel, toalett- och hushållspapper, tvål. Enligt en dom från Regeringsrätten täcks även kostnader för el och vatten av ersättningen (RÅ 2001 ref. 78).

Enligt  Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2012:25) bör dagbarnvårdare anses ha kostnader motsvarande erhållen kostnadsersättning, dock högst med:

Inkomstår 2013

  • För hel dag (åtta timmar) 60 kronor per barn.
  • Per timme 7,50 kronor per barn.

Inget avdrag medges för:

  • Utgifter som täcks av den skattefria kostnadsersättningen.

Mer information finns i Skatteverkets ställningstagande 2012-03-08, Skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare, och i Skatteverkets SKV M 2012:20 (inkomstår 2013).

Dator och surfplatta

Se Arbetsredskap.

Deklarationshjälp

Inget avdrag medges för:

  • Kostnader för hjälp med att upprätta en inkomstdeklaration.
  • Kostnader för rådfrågning i skatteärenden.

Depåavgift

Se Förvaltningsutgift.

Dubbel bosättning

Beloppen gäller inkomståren 2013 och 2014.

Krav för avdrag:

Du har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning om

  • du på grund av ditt arbete har flyttat till en ny bostadsort och
  • du har behållit en bostad för dig, din make, sambo eller familj på den tidigare bostadsorten. (Med "make" avses även registrerad partner.)

För avdrag krävs också att du har övernattat på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Tidsbegränsning:

  • Du får bara göra avdrag för utgifter för måltider och småutgifter för den första månaden av vistelsen på arbetsorten.
  • Du får göra avdrag för dina utgifter för boende under längst två år. Gifta och sambor får göra avdrag även efter denna tid om den dubbla bosättningen beror på makens eller sambons förvärvsverksamhet. I sådana fall kan du få avdrag under sammanlagt längst fem år.

Avdrag medges för:

  • Utgifter för måltider och småutgifter för den första månaden med schablonbeloppet 66 kronor eller med den faktiska utgiftsökningen.
  • Den faktiska utgiften för ditt boende på den nya orten. Om familjebostaden har flyttats till arbetsorten får du i stället göra avdrag för bostaden på den gamla bostadsorten.

För hyreslägenheter är den faktiska utgiften för boendet den hyra du har betalat. Om du enligt hyresavtalet själv ska svara för utgiften för el är också den utgiften avdragsgill. För egna fastigheter är driftskostnaderna (t.ex. värme, el, vatten) avdragsgilla.

Avdrag med inte för:

  • För egna fastigheter och bostadsrättslägenheter kan du inte ta med ränteutgifter i avdraget för dubbel bosättning. Ränteutgifter drar du i stället av under inkomst av kapital.

Rättsfall:
RÅ 2002 ref. 102 (Ränteutgifter för lån på villafastighet har inte räknats in i utgifterna för boende på arbetsorten.)

Mer information finns i Skatteverkets ställningstagande 2011-08-10, dnr 131 94075‑11/111.

Avdragslexikon för privatpersoner - D
Skatteverket

Till toppen