Skatteverkets kontroller av skatteparadis och holdingbolag i utlandet

Globaliseringen av ekonomin och allt snabbare pengaflöden över gränserna gör internationell skatteflykt till ett växande problem. Men detta är inget unikt svenskt problem utan ett växande problem för de flesta länder.

Vad gäller skatteparadisproblematiken så pågår inom OECD ett samarbete som bland annat innebär att länderna utbyter erfarenheter och gemensamt utvecklar metoder för att komma tillrätta med problematiken. Detta arbete, som Sverige är mycket aktivt i, har intensifierats på senare år. Genom nära samarbete och via informationsutbyte med flera länder kan Skatteverket få in uppgifter och även spåra tillgångar som har flyttats utomlands men som ska beskattas i Sverige.

Sverige förhandlar tillsammans med de andra nordiska länderna om att träffa informations-utbytesavtal med länder som hittills har betraktats som skatteparadis. I mars 2010 hade 18 sådana avtal träffats med bland annat. Isle of Man, Jersey, Guernsey, Caymanöarna, Bermudas, Nederländska Antillerna och Brittiska Jungfruöarna .

För att hitta och kontrollera transaktioner som har gått till skatteparadis så har flera olika typer av informationskällor använts. Mest omfattande och mest uppmärksammat är uppgifter om kontokort knutna till bankkonton i skatteparadis och penningöverföringar till utlandet. En relativt liten, men mycket uppmärksammad informationskälla, är de uppgifter om tillgångar förvaltade av en bank i Liechtenstein som skattemyndigheterna i en rad OECD-länder har fått tillgång till.

Det har på senare år blivit vanligare att ägare till små och medelstora företag av skatteskäl flyttar företagets tillgångar och vinster till holdingbolag utomlands för att undvika beskattning i Sverige. De utländska holdingbolagen kontrolleras av de svenska ägarna. Särskilt ägandet från Cypern och Luxemburg har ökat kraftigt de senaste åren men även Malta har marknadsfört hårt som attraktivt att etablera holdingbolag i.

Inför en försäljning av ett rörelsedrivande svenskt fåmansaktiebolag kan detta till exempel säljas för underpris till det utländska holdingbolaget strax innan det överlåts till extern köpare för marknadspris. Det är även vanligt att stora utdelningar överförs till nybildade utländska holdingbolag.

Medlen som ackumuleras i holdingbolagen har tidigare i många fall disponeras av de svenska ägarna genom "lån" från dessa. För att göra det svårare att skatteplanera via utländska holdingbolag har därför genom en så kallad stopplagstiftning gällande från och med den 13 februari 2009, införts regler om beskattning av lån från utländska juridiska personer. Dessutom har avdragsrätten för räntor på sådana lån slopats.

Under 2009 har det kommit flera domar från kammarrätterna avseende så kallade "lånefall" där "lånen" beskattats som utdelning, antingen från det svenska bolaget eller från det utländska holdingbolaget. Även om "lånemöjligheten" från egna bolag genom stopplagstiftningen nu försvunnit finns alltså anledning att genomföra kontroller av "lånetransaktioner" genomförda innan stopplagstiftningen trädde i kraft och även hur den nya lagstiftningen efterlevs.

I en del fall har ägarna i samband med avyttring av sitt svenska fåmansbolag via det utländska holdingbolaget utvandrat till ett annat land som till exempel Österrike, Danmark, Thailand eller Cypern. Därefter fanns möjlighet att till låg eller ingen beskattning tillgodogöra sig vinsterna i samband med försäljningen.

Även en rad andra kringgåenden för att skattefritt tillgodogöra sig vinsterna har uppmärksammats. Eftersom holdingbolagen finns i länder med sträng banksekretess finns det betydande kontrollsvårigheter för Skatteverket att erhålla uppgifter om hur vinsterna disponeras.

Eftersom problematik och utredningsmetodik avseende skatteparadistransaktioner och utländska holdingbolag till stora delar är gemensamma har kontrollerna av dessa från och med 2010 sammanförts i ett projekt — Riksprojektet Utlandstransaktioner.

Fakta om projektet:

• Ungefär 100 årsarbetskrafter på Skatteverket arbetar med projektet. Det gör det till ett av Skatteverkets största kontrollprojekt.
• Kontrollerna leds från utlandsskattekontoret i Stockholm med deltagande från fem av   Skatteverkets sju regioner. Riksprojektledare är Katrina Björk.
• Kontrollerna av skatteparadistransaktioner har under perioden 2006-2009 resulterat i att sammanlagt 1 098 personer och företag påförts ytterligare skatt att betala med totalt ca 2 611 miljoner kronor (inklusive skattetillägg).
• Kontrollerna av skatteupplägg med utländska holdingbolag har under perioden 2006 — 2009 resulterat i att sammanlagt 269 personer och företag påförts ytterligare skatt med ca 904 miljoner kronor (inklusive skattetillägg)

Några exempel på skatteflykt som har hittats:

• Kapitalförsäkringsupplägg där arbetsinkomster omvandlas till skattefria medel i kapitalförsäkringar i skatteparadis. Ett uppmärksammat fall har rört företag och personer inom dentalbranschen.
• Skenutvandrade personer som skriver sig utomlands men som faktiskt bor och ska betala skatt i Sverige.
• Företag där vinster eller löner betalas ut via skatteparadis utan att mottagaren betalar skatt på utdelningen eller lönen.
• Företag som skickar pengar till skatteparadis genom luftfakturor utställda av "blufföretag" i syfte att undgå bolagsskatt och/eller arbetsgivaravgifter.
• Konton och depåer i skatteparadis för att undgå löpande beskattning alternativt reavinstbeskattning vid aktieförsäljningar.
• Pengar som slussats ut som utdelning till holdingbolag utomlands har omedelbart skattefritt tagits hem som "lån" av ägarna för privat konsumtion — uppenbarligen utan någon som helst avsikt att "lånen" ska återbetalas