På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Logotyp, till startsidan

Skatteverkets kontroller av dolda inkomster i utlandet

Enligt Skatteverkets bedömning försvinner varje år minst 46 miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner. Det är en tredjedel av det totala skattefelet på 133 miljarder kronor. En stor del av pengarna placeras i skatteparadis.  

En stor del av det internationella skattefelet beror på transaktioner med nuvarande och tidigare skatteparadis samt på skatteupplägg med användning av utländska bolag.

Globaliseringen av ekonomin och allt snabbare pengaflöden över gränserna gör internationell skatteflykt till ett växande problem. Men detta är inget unikt svenskt problem utan ett växande problem för de flesta länder.

Vad gäller det internationella skatteundandragandet så pågår inom OECD ett samarbete som bland annat innebär att länderna utbyter erfarenheter och gemensamt utvecklar metoder för att komma tillrätta med problematiken. Detta arbete, som Sverige är mycket aktivt i, har intensifierats på senare år.

Genom nära samarbete och via informationsutbyte med flera länder kan Skatteverket få in uppgifter och även spåra tillgångar som har flyttats utomlands men som ska beskattas i Sverige. Sveriges ökade internationella engagemang har också lett till att utbytet av spontan kontrollinformation tilltagit.

Sverige förhandlar tillsammans med de andra nordiska länderna om att träffa informationsutbytesavtal med länder som hittills har betraktats som skatteparadis. Avtal har bland annat träffats med: Isle of Man, Jersey, Guernsey, Caymanöarna, Bermuda, Nederländska Antillerna, Brittiska Jungfruöarna, Monaco och Liechtenstein. Dessutom har skatteavtalen med Schweiz, Luxemburg, Österrike och Barbados omförhandlats.

De senaste åren har Skatteverket ökat sina kontroller av svenskar som har gömda inkomster i skatteparadis och tidigare skatteparadis. För att hitta och kontrollera aktuella transaktioner så har flera olika typer av informationskällor använts. Mest omfattande och mest uppmärksammat är uppgifter om kontokort knutna till bankkonton i nuvarande och tidigare skatteparadis och penningöverföringar till utlandet.

En relativt liten, men mycket uppmärksammad informationskälla, är de uppgifter om tillgångar förvaltade av en bank i Liechtenstein som skattemyndigheterna i en rad OECD-länder har fått tillgång till. Även andra typer av spontant erhållen kontrollinformation från andra länder har använts i större utsträckning.

Skatteverket har under de senaste åren också haft kontroller av upplägg med utländska bolag som använts i skatteundandragande syfte. Exempelvis har ägare till små och medelstora företag flyttat företagets tillgångar och vinster till holdingbolag i Luxemburg eller på Cypern och Malta för att undvika beskattning i Sverige.

Kontroller av internationella transaktioner med nuvarande och tidigare skatteparadis samt skatteupplägg med utländska bolag bedrivs i ett projekt— Riksprojektet Utlandstransaktioner. Projektet har även i uppdrag att uppmuntra till frivilliga rättelser.

Några exempel på skatteupplägg och skatteflykt:

  • Kapitalförsäkringsupplägg där arbetsinkomster omvandlas till skattefria medel i kapitalförsäkringar i skatteparadis och tidigare skatteparadis. Ett uppmärksammat upplägg har rört företag och personer inom dentalbranschen.
  • Skenutvandrade personer som skriver sig utomlands men som faktiskt bor och ska betala skatt i Sverige.
  • Företag där vinster eller löner betalas ut via skatteparadis och tidigare skatteparadis utan att mottagaren betalar skatt på utdelningen eller lönen.
  • Företag som skickar pengar till skatteparadis och tidigare skatteparadis genom luftfakturor utställda av "blufföretag" i syfte att undgå bolagsskatt och/eller arbetsgivaravgifter.
  • Konton och depåer i skatteparadis och tidigare skatteparadis för att undgå löpande beskattning alternativt kapitalvinstbeskattning vid aktieförsäljningar.
  • Upplägg med utländska truster och stiftelser till vilka utdelningar lämnas eller andra tillgångar allokeras  men där grundaren/stiftaren ansetts vara faktisk mottagare av utdelning eller innehavare av ansamlade tillgångar.
  • Pengar som slussats ut som utdelning till utländska bolag har omedelbart skattefritt tagits hem som "lån" av ägarna för privat konsumtion. Efter införandet av de utökade låneförbudsreglerna har Skatteverket uppmärksammat lån med de utländska bolagens tillgångar som säkerhet.
  • S.k. Peruupplägg där de svenska underprisreglerna och det gamla skatteavtalet med Peru använts för att kringgå svenska regler om utdelningsbeskattning av delägare i fåmansbolag.
Skatteverkets kontroller av transaktioner med skatteparadis och tidigare skatteparadis samt skatteupplägg med utländska bolag
Skatteverket

Till toppen