Information om Skatteverkets svartjobbsgranskning

2010-01-11

Skatteverket uppskattar att svartjobb kostar staten 66 miljarder kronor varje år.

I den här insatsen granskar Skatteverket svartjobb bland företag, främst inom branscher där det finns en stor andel inhyrd personal. Exempel på sådana personalintensiva branscher med kedjor av entreprenörer och underentreprenörer är bygg, städ och transport.

En stor del av den ekonomiska brottslighet som Skatteverket upptäcker har kopplingar till annan brottslighet som narkotikahandel och trafficking. Det finns också kopplingar till organiserad brottslighet.   Granskningen är en fortsättning på ett tidigare projekt kallat "Uthyrning av arbetskraft" som pågick mellan 2006 och 2008. Den nuvarande insatsen inleddes 1 januari 2009 och ska avslutas 31 december 2012. Insatsen är riksomfattande, men 75-80 procent av alla ärenden rör företag med säte i Stockholms län.

Tips viktig ingång

Skatteverket upptäcker de fuskande företagen via tips, både interna och externa, och genom att "tråda vidare" från tidigare utredningar.   Granskningen går till stor del ut på att följa penningströmmar, se hur pengar går in och ut på olika företags konton.

Granskar bokföringen och fakturor

Skatteverket analyserar också bokföringen i de bolag som granskas, bland annat genom att titta på fakturor och på underlagen till fakturorna.   Skatteverket granskar också fakturorna så att de är upprättade på det sätt som lagen föreskriver, exempelvis om moms ska tas ut och om det har gjorts.   Skatteverket undersöker om det bakom fakturan finns en verklig transaktion, om företag A har levererat den vara eller tjänst som står på fakturan till företag B.

Så får företagen pengar för att betala svarta löner

Det kan ske helt svart om kunden är medveten om att beloppet inte kommer att beskattas.  

Det kan också göras genom att företaget tar betalat kontant eller med postväxel, skriver ut ett kvitto men inte tar upp transaktionen i bokföringen.

Osanna fakturor
Företaget tar in osanna fakturor i sin bokföring. En faktura för en kostnad som bolaget inte har haft "frigör" pengar. Utfärdandet och användandet av en osann faktura kan gå till så här:  

Företag A behöver pengar för att betala svart arbetskraft. Företag B erbjuder sig att mot en viss ersättning utfärda en osann faktura som skickas till Företag A. Företag A betalar beloppet till Företag B, exempelvis 125.000 kronor. Företag A får sedan tillbaka större delen av beloppet kontant, säg 120.000 kronor.  

Nu kan företag A betala svarta löner med kontanterna. Företaget har dessutom möjlighet att kräva staten på momsen eftersom företag inte betalar moms, det är bara privatpersoner som gör. Vanligtvis är momsen 25 procent vilket i det här fallet ger 25.000 kronor.  

Företag A kan också ta upp fakturan i sin bokföring som en kostnad på 100.000 kronor. På så sätt minskas det eventuella överskott som ska beskattas.  

Skatteeffekten av en osann faktura på 100.000 kronor
Momsförlust: 25.000 kronor
Löner på 100.000 kronor — där borde företaget betala arbetsgivaravgifter på drygt 30.000 kronor och den eller de som tjänar pengarna skatt på cirka 30.000 kronor.
Total utebliven skatt: minst 85.000 kronor

Bluffakturor döljer svart arbetskraft
När det gäller arbetskraft granskar Skatteverket om arbetet har ägt rum och med vems arbetskraft. Om företag A anlitar företag B för ett jobb, men gör det för att frigöra pengar till svart arbetskraft så kan det ske på två sätt:  

1. Jobbet är inte utfört utan det är bara en bluffaktura.  

2. Jobbet är utfört, men underentreprenören har inte redovisat det eller har bara redovisat en del av det. Exempelvis redovisat löner för 500 timmar i den egna bokföringen men fakturerat för 1.000 timmar som ett upplägg för att kunna betala svarta löner.  

Skatteverket stöter hela tiden på olika typer av bevisfrågor, om arbetet har utförts, vem är att betrakta som arbetsgivare etc.

Bluffakturor säljs via internet
Skatteverket har i sin granskning upptäckt att sättet att ställa ut osanna fakturor har blivit alltmer avancerat. Ofta handlar det om fakturor i flera led och med flera företag inblandade.   Skatteverket har också upptäckt att det finns företag som säljer osanna fakturor över Internet.
 
Oseriösa växlingsföretag och factoringföretag
En viktig del i granskningen är växlingsföretag och factoringföretag.  

Factoringföretag är ett företag där ett annat företag kan belåna sina fakturor mot en viss avgift. Det kan vara till hjälp om utgifterna vid en tidpunkt är större än intäkterna samtidigt som företaget vet att det kommer in pengar framöver, till exempel när ett företag just har startat eller när verksamheten växer snabbt.  Skatteverket har sett oseriösa factoringföretag och växlingsföretag som hjälper andra företag att transportera penningströmmar i flera led för att göra det svårare att upptäcka denna typ av bedrägeri.

Utländska bemanningsföretag
Från och med januari 2010 ska insatsen arbeta särskilt med att identifiera utländska bemanningsföretag som bedriver verksamhet i Sverige och se till att beskattning sker i rätt land.

Nolltaxerare och sjukskrivna som jobbar svart
I granskningen har Skatteverket upptäckt personer som inte redovisar någon inkomst alls, så kallade nolltaxerare, och personer som är sjukskrivna eller lyfter A-kassa och samtidigt arbetar svart.   De som upptäcks utreds av ett annat projekt (Nolltaxerare) inom Skatteverket som granskar personer som har relativt sett höga levnadsomkostnader, men samtidigt inga eller väldigt låga taxerade inkomster.

Samarbetar med andra myndigheter

Skatteverket samarbetar med andra myndigheter i granskningen, exempelvis åklagare och polis. Bland annat handlar det om att komma åt de kriminellas pengar.  

1. Om pengarna kommer från ett brott har polisen rätt att ta dem.

2. Om en person eller ett företag är skyldigt staten pengar så har Skatteverket rätt att ta dem, något som polisen kan göra vid ett tillslag.

Skatteverket vill kunna göra mer

För att stävja utnyttjandet av svart arbetskraft skulle Skatteverket vilja se två olika typer av lagändringar.  

1. Skatteverket skulle vilja ha möjligheten att oannonserat gå ut på arbetsplatser och kontrollera vilka som arbetar där och för vem. Det görs redan inom restaurang- och frisörbranschen. Regeringen har gjort en utredning som visar att sedan personalliggarna infördes har restaurangbranschen redovisat mer än en miljard kr i ökade löner. Det motsvarar mellan 4000 och 6000 nya vita jobb. Utredningen förslår att personal-liggare införs i bygg- och tvätteribranschen också.    

2. Skatteverket skulle också vilja att arbetsgivarna varje månad, när de betalar in arbetsgivaravgifterna, uppger för vilka avgifterna avser och hur länge de personerna har arbetat den månaden. Genom att ha uppgifter om vilka som jobbar på en arbetsplats och vilka personer som ett företag betalar arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket lätt kunna se om ett företag betalar vitt eller svart för sin arbetskraft.    

Förebyggande information en del i arbetet mot svartjobb

Parallellt med granskningen av svart arbetskraft har Skatteverket en insats som riktar sig till köpare av tjänster, både inom näringslivet och offentlig sektor.  

Syftet med den förebyggande informationen är att upphandlare ska få ökad kunskap om problemen med svart arbetskraft. De ska också få redskap att undvika upphandlingar där det längre ned i kedjan finns svart arbetskraft.  

Bland annat genomför Skatteverket en utbildningsinsats tillsammans med SOI, Sveriges Offentliga Inköpare. Utbildningen ska även göra deltagarna medvetna om sitt ansvar, speciellt eftersom de hanterar offentliga medel, "våra skattepengar".  

Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år upphandlingar på 400-500 miljarder kronor. Det betyder att drygt var tredje skattekrona går tillbaka till näringslivet i form av köp av varor eller tjänster.

     
Kontaktpersoner:
Projektledare Pia Bergman — samordnare för Skatteverkets svartjobbsgranskning
Telefon: 010-574 13 25E-post:
E-post  pia.bergman@skatteverket.se

Projektledare Ulf Hornegård — samordnare för Skatteverkets förebyggande information
Telefon: 010-574 15 13
E-post: ulf.hornegard@skatteverket.se