Meny

Just nu är det svårt att ringa in sin deklaration på telefon 020-56100. Vi jobbar på att lösa problemet så snart som möjligt. 

Just nu kan det vara svårt att komma fram till Skatteverkets växel, på grund av tekniska problem.

Logotyp, till startsidan

Skatteverkets granskning av svartjobb och organiserad brottslighet

Skatteverket specialgranskar personalintensiva branscher, till exempel städ- och byggbolag, för att upptäcka svartjobb och organiserad brottslighet. Syftet är att kontrollera att företagen inte undanhåller skatter. Ofta börjar granskningarna med tips från allmänheten.

I den här insatsen granskar Skatteverket svartjobb bland företag, främst inom branscher där det finns en stor andel inhyrd personal. Exempel på sådana personalintensiva branscher med kedjor av entreprenörer och underentreprenörer är bygg, städ och transport. I granskningen ingår också ärenden som rör myndighetsgemensamma insatser mot organiserad brottslighet, ärenden som rör utländska bemanningsföretag och ärenden som rör utländska företag som bara är verksamma i Sverige (filialer). Vidare är en del av granskningen inriktad på bedrägerier med punktskatter, som tobaksskatt, samt på falska kontrolluppgifter.

En stor del av den ekonomiska brottslighet som Skatteverket upptäcker har kopplingar till annan brottslighet som narkotikahandel och trafficking.

Den nuvarande insatsen inleddes 1 januari 2009 och har idag inget fastställt slutdatum. Sedan starten har insatsen breddats och nu är närmare 500 personer inom Skatteverkets kopplade till detta arbete. Insatsen är riksomfattande, men 75-80 procent av alla ärenden rör företag med säte i Stockholms län.

Resultat från projektet från 2009-01-01 till 2011-04-30

Antal utredningar: 1 677 avslutade varav 1 075 avser revisioner  - träffsäkerhet 84 procent vilket innebär att 84 procent av revisionerna har lett till ändrad beskattning

Höjd skatt : ca 2,3 miljarder kronor

Antal brottsanmälningar: 1 080

Tips viktig ingång

Skatteverket upptäcker de fuskande företagen via tips, både interna och externa, och genom att "tråda vidare" från tidigare utredningar. Granskningen går till stor del ut på att följa penningströmmar, se hur pengar går in och ut på olika företags konton.

Granskar bokföringen och fakturor

Skatteverket analyserar också bokföringen i de bolag som granskas, bland annat genom att titta på fakturor och på underlagen till fakturorna. Skatteverket granskar också fakturorna så att de är upprättade på det sätt som lagen föreskriver, exempelvis om moms ska tas ut och om det har gjorts. Skatteverket undersöker om det bakom fakturan finns en verklig transaktion, om företag A har levererat den vara eller tjänst som står på fakturan till företag B.

Så får företagen pengar för att betala svarta löner

Pengar vid sidan om

Företaget redovisar inte alla intäkter i sin bokföring. De krymper helt enkelt sin omsättning. Det kan ske helt svart om kunden är medveten om att beloppet inte kommer att beskattas. 
 
Det kan också göras genom att företaget tar betalat kontant eller med postväxel, skriver ut ett kvitto men inte tar upp transaktionen i bokföringen.

Osanna fakturor

Företaget tar in osanna fakturor i sin bokföring. En faktura för en kostnad som bolaget inte har haft "frigör" pengar. Utfärdandet och användandet av en osann faktura kan gå till så här:

Företag A behöver pengar för att betala svart arbetskraft. Företag B erbjuder sig att mot en viss ersättning utfärda en osann faktura som skickas till Företag A. Företag A betalar beloppet till Företag B, exempelvis 125 000 kronor. Företag A får sedan tillbaka större delen av beloppet kontant, säg 120 000 kronor.

Nu kan företag A betala svarta löner med kontanterna. Företaget har dessutom möjlighet att kräva staten på momsen eftersom företag inte betalar moms, det är bara privatpersoner som gör. Vanligtvis är momsen 25 procent vilket i det här fallet ger 25 000 kronor.

Företag A kan också ta upp fakturan i sin bokföring som en kostnad på 100 000 kronor. På så sätt minskas det eventuella överskott som ska beskattas. 

Skatteeffekten av en osann faktura på 100 000 kronor

Momsförlust: 25 000 kronor
Löner på 100 000 kronor — där borde företaget betala arbetsgivaravgifter på drygt 30 000 kronor och den eller de som tjänar pengarna skatt på cirka 30 000 kronor.
Total utebliven skatt: minst 85 000 kronor

Bluffakturor döljer svart arbetskraft

När det gäller arbetskraft granskar Skatteverket om arbetet har ägt rum och med vems arbetskraft. Om företag A anlitar företag B för ett jobb, men gör det för att frigöra pengar till svart arbetskraft så kan det ske på två sätt:  

1. Jobbet är inte utfört utan det är bara en bluffaktura.

2. Jobbet är utfört, men underentreprenören har inte redovisat det eller har bara redovisat en del av det. Exempelvis redovisat löner för 500 timmar i den egna bokföringen men fakturerat för 1 000 timmar som ett upplägg för att kunna betala svarta löner.

Skatteverket stöter hela tiden på olika typer av bevisfrågor, om arbetet har utförts, vem är att betrakta som arbetsgivare etc.

Bluffakturor säljs via internet

Skatteverket har i sin granskning upptäckt att sättet att ställa ut osanna fakturor har blivit alltmer avancerat. Ofta handlar det om fakturor i flera led och med flera företag inblandade.   Skatteverket har också upptäckt att det finns företag som säljer osanna fakturor över Internet.

Så undviker du bluffakturor

Oseriösa växlingsföretag och factoringföretag

En viktig del i granskningen är växlingsföretag och factoringföretag.

Factoringföretag är ett företag där ett annat företag kan belåna sina fakturor mot en viss avgift. Det kan vara till hjälp om utgifterna vid en tidpunkt är större än intäkterna samtidigt som företaget vet att det kommer in pengar framöver, till exempel när ett företag just har startat eller när verksamheten växer snabbt. Skatteverket har sett oseriösa factoringföretag och växlingsföretag som hjälper andra företag att transportera penningströmmar i flera led för att göra det svårare att upptäcka denna typ av bedrägeri.

Nolltaxerare och sjukskrivna som jobbar svart

I granskningen har Skatteverket upptäckt personer som inte redovisar någon inkomst alls, så kallade nolltaxerare, och personer som är sjukskrivna eller lyfter A-kassa och samtidigt arbetar svart. De som upptäcks utreds av andra delar av Skatteverket som granskar personer som har relativt sett höga levnadsomkostnader, men samtidigt inga eller väldigt låga taxerade inkomster.

Samarbetar med andra myndigheter

Skatteverket samarbetar med andra myndigheter i granskningen, exempelvis åklagare och polis. Bland annat handlar det om att komma åt de kriminellas pengar.

1. Om pengarna kommer från ett brott har polisen rätt att ta dem.
 
2. Om en person eller ett företag är skyldigt staten pengar så har Skatteverket rätt att ta dem, något som polisen kan göra vid ett tillslag.

Förebyggande information en del i arbetet mot svartjobb

Parallellt med granskningen av svart arbetskraft har Skatteverket en insats som riktar sig till köpare av tjänster, både inom näringslivet och offentlig sektor.

Syftet med den förebyggande informationen är att upphandlare ska få ökad kunskap om problemen med svart arbetskraft. De ska också få redskap att undvika upphandlingar där det längre ned i kedjan finns svart arbetskraft.  

Bland annat genomför Skatteverket en utbildningsinsats tillsammans med SOI, Sveriges Offentliga Inköpare. Utbildningen ska även göra deltagarna medvetna om sitt ansvar, speciellt eftersom de hanterar offentliga medel, "våra skattepengar".  

Den offentliga sektorn i Sverige gör varje år upphandlingar på 400-500 miljarder kronor. Det betyder att drygt var tredje skattekrona går tillbaka till näringslivet i form av köp av varor eller tjänster.

Kontakta oss

Om du har upptäckt eller misstänker svartjobb, organiserad brottslighet eller annat skattefusk kan du använda vårt särskilda formulär för att berätta om det. Vi tar hand om alla tips.

Tips om skattefusk

 

Skatteverket vill kunna göra mer

Det finns två förslag till lagändringar som skulle förbättra Skatteverkets möjligheter att stävja utnyttjandet av svart arbetskraft.

1. Skatteverket skulle vilja ha möjligheten att oannonserat gå ut på arbetsplatser och kontrollera vilka som arbetar där och för vem. Det görs redan inom restaurang- och frisörbranschen. Regeringen har gjort en utredning som visar att sedan personalliggarna infördes har restaurangbranschen redovisat mer än 1 miljard kronor i ökade löner. Det motsvarar mellan 4 000 och 6 000 nya vita jobb. Utredningen förslår att personalliggare införs i bygg- och tvätteribranschen också.

2. Skatteverket skulle också vilja att arbetsgivarna varje månad, när de betalar in arbetsgivaravgifterna, uppger för vilka avgifterna avser och hur länge de personerna har arbetat den månaden. Genom att ha uppgifter om vilka som jobbar på en arbetsplats och vilka personer som ett företag betalar arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket lätt kunna se om ett företag betalar vitt eller svart för sin arbetskraft. Det föreslås i regeringens utredning som lades fram i april 2011. Förslaget skulle göra arbetet både snabbare och enklare jämfört med nuvarande system. Nu skickar företagen in kontrolluppgifter i januari året efter att lönen har betalat ut, vilket gör att Skatteverket först då kan se vet hur mycket ett företag har betalat ut i lön till de anställda.

Skatteverkets granskning av organiserad brottslighet
Skatteverket

Till toppen