Ekonomisk brottslighet

Med ekonomisk brottslighet avses de insatser inom beskattningsverksamheten där inriktningen är misstanke om brottslighet inom skatteområdet och där en betydande andel utredningar leder till brottsanmälan.

Brottsanmälningarna överlämnas till åklagare och är startpunkten för de utredningar som i ett senare skede görs av bland annat Skatteverkets brottsutredande enheter.

Oredovisade inkomster och svart arbete utgör hälften av det totala skattefelet

Skattefelet avseende oredovisade inkomster och svart arbete utgör enligt vår skattefelskarta ungefär hälften av det totala skattefelet det vill säga 66 miljarder kronor.

Det finns ett samband mellan företagsstorlek och förekomst av oredovisade inkomster. Ju färre anställda desto större risk för fusk.

Stora branscher som uthyrnings- och företagsserviceföretag, samt byggindustri dominerar inom området. Risken för skattefel är också större i branscher där det förekommer mycket kontanthandel.

Vi angriper den ekonomiska brottsligheten på olika sätt

Vi förebygger ekonomisk brottslighet bland annat genom samverkan med branscher där risken för skattefel är hög. Vi tagit fram särskilda riktlinjer för denna branschsamverkan.

Samarbete finns med flera branscher, som till exempelvis bygg, taxi och restaurang. Under namnet "För ett renare Sverige" har samverkan inom städbranschen påbörjats där arbetsgivarrepresentanter, fackförbund, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ingår.

Vi ger också stöd till aktörer som kommer i kontakt med den svarta ekonomin, till exempel upphandlare av stora byggnationer.

Även kontrollen inriktas mot riskområden och branscher där risken för skattefel är hög. Kontrollen motverkar bland annat illojal konkurrens. Vi arbetar också med att avbryta pågående grov ekonomisk brottslighet genom att i första hand betalningssäkra tillgångar.

Särskilt fokus på kontanthandel, bemanningsbranschen...

Under 2008 startades ett nytt riksomfattande projekt med fokus på skattefusk inom kontantbranscherna. Effekten av kravet på personalliggare inom frisör- och restaurangbranschen är minskat svartarbete. För att upprätthålla denna effekt har mer än 17 000 kontrollbesök genomförts under året.

För att ta tillvara den information som personalliggarna ger har mer fokus lagts på efterföljande arbetsgivarkontroller. Resultatet av dessa visar att kravet på personalliggare ger möjlighet att bedriva en avsevärt effektivare arbetsgivarkontroll.

Förekomsten av manipulerade kassaregister inom restaurangbranschen är väl dokumenterad och vi arbetar fortlöpande för att avslöja fusket. I syfte att kartlägga hur kassaregistren används inom övrig kontanthandel har fördjupade utredningar gjorts inom andra branscher.

Slutsatsen hittills är att manipulerade kassaregister och bristfällig kassaredovisning är vanligt förekommande inom hela kontanthandeln. Erfarenheterna används i våra förberedelser inför kravet på certifierade kassaregister inom kontanthandeln 2010.

Vi har också haft fortsatt fokus på utredningar inom den del av bemanningsbranschen som avser uthyrning av svart arbetskraft. Insatserna har i stor utsträckning varit koncentrerade till bygg-, transport och städbranscherna. Majoriteten av de företag som granskats har säte i storstadsregionerna och då särskilt i Stockholm.

... och serviceföretag som möjliggör avancerat skatteundandragande

Sedan något år tillbaka har fokus för skatteutredningar breddats till att omfatta rådgivare och servicefunktioner som möjliggör avancerat skatteundandragande och skattebrottslighet, så kallade serviceföretag. Till att börja med har aktörer runt det mer organiserade tillhandahållandet av svart arbetskraft inom byggsektorn utretts.

En betydande kompetens har byggts upp och det är numera väl dokumenterat hur olika aktörer som factoringföretag, växlingskontor och företag som tillhandahåller falska fakturor samagerar för att omforma fakturerade inkomster till anonymiserade (svarta) kontanta flöden till exempelvis arbetstagarna.

Insatserna har haft direkt effekt på de sektorer som bearbetats

Skatteverket har under flera år genomfört kontrollinsatser inom branscher där risken för skattefel är hög, till exempel bygg-, restaurang-, taxi-, städ- och skrotbranschen. Erfarenheterna från dessa insatser tyder på ett fortsatt stort skatteundandragande, som inte visar några tendenser att avta.

Vår erfarenhet är att det inte enbart räcker med kontroll för att nå långsiktiga effekter på skattefelet avseende oredovisade inkomster och svart arbetskraft. Det krävs både en samverkan med berörda branscher och en ändrad lagstiftning för att försvåra fusk.

Den nya lagstiftningen avseende personalliggare bedöms ha haft en direkt effekt på berörda branscher och vår uppfattning är att systemet med fördel kan utökas till andra branscher.





Skatteverket