Riksskatteverket (RSV) har anmodats yttra sig över skrivelse till Finansdepartementet från veckotidningsförlag m.fl. beträffande i första hand tillämplig skattesats för kvällstidningarnas bilagor.
Bakgrund
Mervärdesskatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för allmänna nyhetstidningar och med 25 procent för övriga tidningar. Då även bilagorna till de allmänna nyhetstidningarna beskattas efter den lägre skattesatsen innebär detta enligt skrivelsen från veckotidningsförlag m.fl. en snedvridning av konkurrensen och att diverse gränsdragningsproblem uppkommer.
I skrivelsen framhålls vidare att framförallt kvällstidningarna under senare år alltmer kommit att gå in på vad som tidigare betraktats som populärpressens område. De kvällstidningsbilagor som nu finns på marknaden har en form och ett innehåll som direkt anknyter till veckopressen. Bilagorna, som också är särskilt prissatta, ligger ute under flera dagar och i vissa fall upp till en vecka. Dessutom har bilagan en lös anknytning till sin "huvudtidning", exempelvis på så sätt att skilda tidningar använder sig av samma bilaga.
Allmänt
Allt sedan mervärdesskattens tillkomst år 1969 har allmänna nyhetstidningar särbehandlats. Fram till den 31 december 1995 var nämnda tidningar befriade från mervärdesskatt och för tid därefter ska mervärdesskatt utgå med 6 procent av beskattningsunderlaget. För andra tidningar, såsom populär- och fackpress eller för böcker och andra tryckta skrifter har dock full mervärdesskatt alltid tagits ut, dvs. för närvarande efter skattesatsen 25 procent.
Oaktat vilka motiv som legat bakom den nuvarande ordningen är den ur skatteadministrativ synpunkt olycklig. I den praktiska tillämpningen kan det vara svårt att entydigt avgränsa begreppet allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär. Skattemyndigheterna ska exempelvis kunna avgöra huruvida en tidnings allmänna nyhetsrapportering är så omfattande i förhållande till annat material att den kan anses uppfylla kravet på dagspresskaraktär. Eftersom en tidnings innehåll förändras uppkommer även kontrollproblem som kan vara svåra att bemästra.
När särbestämmelserna för allmänna nyhetstidningar infördes 1968 var gränsen mellan dagstidning och veckotidning mycket tydligare än den är nu. Framförallt har de stora kvällstidningarnas utveckling av bilagor under senare år gjort gränsen flytande. Det torde i många fall inte gå att varken av det redaktionella innehållet eller format, papper, tryckkvalité m.m. se någon skillnad mellan en dagstidningsbilaga och en veckotidning.
I sammanhanget bör även mervärdesskatten på böcker beaktas, vilken för närvarande är 25 procent. Redan nu kan man läsa böcker som tidningsbilagor. Det kan, bl.a. med hänsyn till uppkommande gränsdragningsproblem, ifrågasättas om det är önskvärt med en utveckling där böcker blir bilagor till allmänna nyhetstidningar.
Av artikel 12.3 a i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) framgår att medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2001 t.o.m. den 31 december 2005 bör tillämpa en normalskattesats om minst 15 procent. Det står dock medlemsstaterna fritt att tillämpa en högre skattesats än den angivna. Normalskattesatsen ska vara lika för varor och tjänster. Lägre skattesats får emellertid tillämpas på vissa i direktivet uppräknade varor och tjänster, däribland nyhetstidningar och tidskrifter, utom sådana som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.
Nämnas bör också att övriga EG-länder, med undantag för Danmark, generellt sett har samma skattesats på dags- och veckotidningar. Det vanligaste är också att böcker omfattas av samma skattesats.
RSV:s bedömning
Begreppet "dagspresskaraktär" har prövats i ett flertal rättsfall, jämför bl.a. RÅ 1983 1:12. För att kravet på dagspresskaraktär ska anses uppfyllt krävs enligt praxis att den allmänna nyhetsrapporteringen inte har en alltför obetydlig omfattning i förhållande till övrigt innehåll.
Såvitt RSV känner till har dock inte frågan om skattesats för bilagor till dagstidningar behandlats vid domstol.
De tillhandahållanden av nyhetstidningar jämte bilagor som RSV känner till innebär att tidningen och bilagan/bilagorna kan köpas för ett visst pris. Genom att avstå från bilagan/bilagorna kan kunden få priset på tidningen reducerat med visst belopp. I vissa fall kan en tidning inklusive bilagor kosta ca 24 kronor medan priset exklusive bilagor uppgår till ca 9 kronor. Att döma av prissättningen torde bilagorna utgöra en inte obetydlig del av det totala tillhandahållandet.
Om bilagorna kan köpas separat eller om inte samma ansvarige utgivare finns för såväl tidning som bilaga ska, enligt RSV:s uppfattning, mervärdesskatt tas ut med 25 procent på beskattningsunderlaget för bilagan/bilagorna.
Vad som gäller i övriga fall kan ifrågasättas. Frågan är om en bedömning av begreppet "dagspresskaraktär" ska omfatta både tidning och bilaga, dvs att man bedömer den allmänna nyhetsrapporteringen i förhållande till det sammantagna innehållet i såväl tidning som bilaga. RSV ifrågasätter dock för flera av de på marknaden förekommande tidningsbilagorna om dessa kan anses utgöra en integrerad del av själva nyhetstidningens redaktionella material. I flera fall har bilagorna en klar veckotidningskaraktär eller liknande. I de fall man dessutom kan avstå från bilagan och därmed få ett lägre pris på själva dagstidningen måste bilagan ännu mera anses vara en självständig produkt. Det kan ifrågasättas om inte bilagan i sådana fall ska beskattas efter 25 procent. Av 7 kap. 7 § mervärdesskattelagen framgår att den s.k. delningsprincipen ska tillämpas vid bestämmande av beskattningsunderlaget då ett tillhandahållande innefattar flera från varandra klart avskiljbara prestationer.
Ytterligare stöd för ovannämnda slutsats finns i EG-domstolens förhandsavgörande C-349/96, Card Protection Plan Ltd. Förhandsavgörandet handlar i och för sig om tjänster, men resonemanget torde lika väl kunna gälla varor. Av punkt 30 i förhandsavgörandet framgår att "En tjänst skall anses som underordnad en huvudsaklig tjänst när kunderna inte efterfrågar den i sig, utan då den endast är ett medel att på bästa sätt åtnjuta den egentliga tjänst som tjänsteföretaget tillhandahåller". Vad beträffar ovannämnda tidningsbilagor är det i normalfallet så att antingen efterfrågas dessa särskilt eller så efterfrågas de inte alls.
Sammanfattningsvis anser RSV att rättsläget är oklart vad gäller bilagor till de allmänna nyhetstidningarna. Detta är i huvudsak beroende på att det inom marknaden finns en mångfald olika slag av bilagor, deras pris osv.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad tillförordnad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat skattedirektörerna Sjökvist och Törnqvist, föredragande.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.