Med anledning av det förhandsbesked som Skatterättsnämnden meddelade den 6 oktober 1998 avseende skattskyldigheten för en forskningsstiftelse har Näringslivets Skattedelegation i en skrivelse daterad 1998-11-19 anhållit att Riksskatteverket (RSV) skyndsamt skulle göra ett uttalande i ett antal skattefrågor. De skattefrågor som önskas klarlagda rör bedömningen av om kvalificerat allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar i skälig omfattning bedrivit verksamhet som uppfyller det allmännyttiga ändamålet.
I denna skrivelse kommenterar RSV frågeställningarna.
Ärendet
Skatterättsnämnden meddelade i förhandsbeskedet att forskningsstiftelsen vid 1998 - 2000 års taxeringar skulle frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse.
RSV har inte annan uppfattning än Skatterättsnämnden i huvudfrågan, dvs att stiftelsen ska medges partiell skattebefrielse enligt 7 § 6 mom första stycket SIL vid 1998 - 2000 års inkomstaxeringar. Det är därför naturligt att RSV inte har överklagat förhandsbeskedet. För ytterligare synpunkter på RSV:s roll som "rättsbildande" myndighet hänvisas till artikel av Leif Gäverth i SkatteNytt nr 12 1998.
Bakgrund
Systemet för skattebefrielse för stiftelser och ideella föreningar bygger på principen att vissa inkomster undantas från beskattning under förutsättning att dessa inkomster används för sådana ändamål som det allmänna annars hade behövt bekosta.
En stiftelse som har ett sådant allmännyttigt ändamål är på vissa villkor begränsat skattskyldig. Bestämmelserna om skattefrihet är av äldre datum och har karaktär av ramlagstiftning. I systemet finns kontrollproblem och tröskeleffekter vilket kan medföra gränsdragningsproblem. Som framhålls i skrivelsen är det olyckligt med den oklarhet som råder bl.a. vad avser det s.k. fullföljdskravet. Enligt uppgift finns dock ett flertal ärenden för avgörande i domstol, varför rättsläget sannolikt kommer att inom kort klarläggas på vissa områden.
NSD:s frågeställning 1
Vilket års avkastning jämförelsen ska avse
RSV:s kommentar
Bedömning av fullföljdskravet ska ske i ett flerårsperspektiv och inriktas i det praktiska taxeringsarbetet primärt på beskattningsåret samt de närmast föregående fyra åren, dvs totalt omkring 5 år. Är fullföljdsgraden uppfylld beskattningsåret ska prövningen normalt inte innefatta de föregående åren.
Vid beräkning av fullföljdsgraden är det enligt RSV:s uppfattning, vilken i huvudsak överensstämmer med Skatterättsnämndens synsätt, rimligt att ett års nettoavkastning kan läggas till grund för nästföljande beskattningsårs fullföljande.
Fullföljande av ändamålet anses ske när anslag utbetalas eller när det upprättas civilrättsligt bindande avtal eller motsvarande med utsedda destinatärer.
NSD:s frågeställning 2
Medel som anses använda i den allmännyttiga verksamheten
RSV:s kommentar
Den löpande avkastningen i en avkastningsstiftelse bekostar vanligen verksamheten för att fullfölja det allmännyttiga ändamålet. Kostnaderna kan bestå av bidrag till destinatärer, för utväljande av dem, för aktiviteter runt utdelningen t.ex. ceremonikostnader samt andra kostnader som indirekt är kopplade till fullföljandet av den kvalificerat allmännyttiga verksamheten.
Avkastningen används även för den allmänna förvaltningen av stiftelsen enligt stiftelselagen, t.ex. för styrelsearbete, bokföring, förvaltningsrevision samt för andra administrativa uppgifter.
Den del av avkastningen som når destinatärerna i form av bidrag främjar direkt och fullgör ändamålet (här antas överensstämmelse mellan förordnande och faktisk verksamhet).
Indirekta kostnader inklusive allmänna förvaltningskostnader kan inte förutsättningslöst anses främja ändamålet i den meningen att de ska anses ingå vid beräkning av fullföljdsgraden. I varje enskilt fall måste därför prövas om kostnader för arbetet att utvälja destinatärer och därmed jämförliga kostnader kan jämställas med direkta fullföljdskostnader. RSV anser att rättsläget i detta avseende är oklart. Som nämnts tidigare bygger systemet för skattebefrielse på principen att vissa inkomster undantas från beskattning under förutsättning att dessa inkomster används för sådana ändamål som det allmänna annars hade behövt bekosta. Mot bakgrund av därav kan ifrågasättas om också de indirekta kostnaderna för fullföljden, oavsett deras omfattning, ska kvalificera en stiftelse för skattefrihet.
NSD:s frågeställning 3
Beräkning av nettoavkastning
RSV:S kommentar
Vid beräkning av om en kvalificerat allmännyttig stiftelse fullföljer sitt ändamål i tillräcklig omfattning för att erhålla skattebefrielse, ska en jämförelse göras mellan sådana anslag som främjar de skatterättsligt kvalificerande ändamålen, fullföljandekostnaderna, och den potentiellt skattefria avkastningen, efter avdrag för kostnader för dessa intäkters förvärvande, dvs nettoavkastningen.
Skattemässigt medges avdrag för kostnader enligt specifika eller generella lagregler. Beträffande kostnader för förvärvande och bibehållande av löpande kapitalavkastning i inkomstslaget näringsverksamhet finns inte några specifika bestämmelser utan avdragsrätten får grundas på den generella avdragsrätten, dvs avdrag medges för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Direkta kostnader hänförliga till fullföljdsverksamheten är normalt inte att hänföra till den skattemässiga sfären, då de inte är relaterade till de skattepliktiga intäkternas förvärvande och bibehållande. De flesta indirekta kostnader måste också anses vara en konsekvens av den grundläggande verksamheten i en stiftelse, den ändamålsenliga.
En avkastningsstiftelses potentiellt skattepliktiga intäkter i förvärvskällan är sådana som uppkommer genom förmögenheten, dvs ränte- och utdelningsintäkter samt realisationsvinster. De intäkter som ligger till grund för fullföljdsberäkningen begränsas till den löpande avkastningen, dvs ränte- och utdelningsintäkterna. Avdragsgilla kostnader blir sådana kostnader, såväl direkta som indirekta, som varit nödvändiga för uppkomsten av dessa intäkter.
Enligt Prop. 1989/90:110 skulle, i avvaktan på stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag, inga ändringar av skattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar företas. Kommitténs förslag har ännu inte lett till någon lagändring. Någon ändring av praxis har inte heller skett. RSV kan därför inte inta annan uppfattning än att avdragsgilla kostnader för kapitalförvaltningen är i princip de kostnader som före skattereformen ansågs avdragsgilla. Någon utvidgning av avdragsrätten för stiftelser genom skattereformens ändrade förvärvskälleindelning är enligt RSV:s uppfattning alltså inte möjlig utan lagändring eller som en följd av ändrad praxis.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.