Datum: 2017-02-13
131 569805-16/112
Ju2016/08869/L2
Skatteverket har tagit del av kommissionens direktivförslag. Verket anser att förslaget behöver justeras i vissa delar för att säkerställa att de svenska systemen för företagsrekonstruktion och F-skuldsanering kan anpassas till direktivet på ett adekvat sätt.
I förslaget anges som en möjlig varningsmekanism att skatte- och socialförsäkrings-myndigheter kan uppmuntras eller åläggas att flagga för en negativ utveckling hos en gäldenär (skäl 16). Här vill Skatteverket peka på att sådana mekanismer för tidig varning redan finns i Sverige. Systemet med obligatoriskt överlämnande av obetalda statliga fordringar för indrivning innebär att det redan i ett tidigt skede vidtas åtgärder mot företag eller företagare som inte klarar av att fullgöra sina skatte- och avgiftsbetalningar. Vidare bedriver Skatteverket ett eget aktivt borgenärsarbete som grundar sig på ett riskbaserat urvalssystem och där gäldenärer som har förfallna skatte- och avgiftsskulder tidigt identifieras och kontaktas. Som ett inslag i detta arbete ingår även att skicka ut information om företrädaransvar, vilket även det kan ses som en varningssignal.
Enligt förslaget ska rättsliga eller administrativa myndigheters medverkan begränsas till fall där det är nödvändigt och proportionerligt och det ska inte vara obligatorisk att alltid utse en förvaltare (för svensk del rekonstruktör). Enligt Skatteverket måste direktivet utformas så att det säkerställs att medlemsstaterna kan kräva myndighetsmedverkan med en formellt utsedd förvaltare i fler situationer än de som anges i förslaget. En sådan situation är när det är aktuellt att utge lönegaranti. Verket anser också att det ska vara möjligt att ställa krav på att en förvaltare ska utses så snart någon berörd borgenär säger nej till de föreslagna åtgärderna och en frivillig uppgörelse inte är möjlig att nå. Enligt direktivförslaget måste hur som helst en rekonstruktionsplan som inte godkänns av en berörd borgenär fastställas av en myndighet för att bli bindande (artikel 10 p. 1 a).
Förslaget bygger på ett system där borgenärer och andra berörda parter delas in i klasser och röstar om en rekonstruktionsplan och där frågan om skuldnedskrivning ingår som en del i planen. I det nuvarande svenska rekonstruktionsförfarandet sker ingen formell röstning om den rekonstruktionsplan som läggs fram, utan vad som förekommer är att oprioriterade borgenärer röstar om ett förslag till nedskrivning av deras fordringar (offentligt ackord). Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72) har nyligen lagt fram ett förslag om s.k. utvidgat ackord, som omfattar även säkerställda borgenärer och där röstningen ska ske utifrån en indelning i olika klasser. Skatteverket har avstyrkt förslaget eftersom myndigheten anser att det är olämpligt att i ett ackordsförfarande sammanblanda frågan om betalningsförpliktelser med andra typer av förpliktelser som inte går att driva igenom med exekutiva åtgärder. Skatteverkets möjligheter att agera som borgenär är också begränsat och det är t.ex. inte möjligt för myndigheten att gå in som delägare i ett aktiebolag eller att överta gäldenärens tillgångar. Dessa invändningar gör sig gällande även i förhållande till det nu aktuella direktivförslaget, samtidigt som systemet med en av domstol fastställd rekonstruktionsplan numera är internationellt etablerat. En fördel med direktivförslaget är att det öppnar upp för att även aktieägare och andra andelsinnehavare kan tvingas in i en uppgörelse och på så sätt värdemässigt bidra till företagets överlevnad. Om förslaget genomförs anser Skatteverket att statens fordringar ska hanteras i en egen röstningsklass, på sätt gäller i Finland idag.
Om en ordning med olika röstningsklasser införs är det rimligt att en viss klass inte i alla lägen tillåts att blockera genomförandet av en rekonstruktionsplan. Dock bör medlemsstaterna själva kunna styra vilka klassindelningar som ska göras och under vilka förutsättningar en eller flera klasser kan tvinga fram en bindande fastställelse av planen. Om staten är en betydande fordringsägare så måste det vid implementeringen tillses att Skatteverket har möjlighet att påverka om planen ska fastställas eller inte, i likhet med vad som gäller idag vid röstning om ett offentligt ackord. Skatteverket vill också peka på vikten av strikta regler i närståendesituationer, så att inte närstående borgenärer kan driva igenom rekonstruktionsplaner med låga ackordsbelopp.
Berörda parter ska kunna överklaga ett beslut om att fastställa en rekonstruktionsplan. Planen kan dock verkställas oberoende av överklagandet. Om överklagandet bifalls och det vid överprövningen konstateras att en minoritet av borgenärerna har lidit oberättigad skada till följd av planen ska medlemsstaterna säkerställa att som ett alternativ till att undanröja planen tillerkänna de borgenärer som inte samtyckte till planen ekonomisk ersättning, vilken bör betalas av gäldenären eller de borgenärer som röstade för planen. Enligt Skatteverket bör det även öppnas upp för att den rekonstruktör som varit delaktig i rekonstruktionsförslaget ska kunna göras betalningsansvarig.
Om en skuldavskrivning är villkorad av att delar av skulden ska återbetalas så krävs det enligt direktivförslaget att återbetalningsskyldigheten bygger på företagarens individuella situation och står i proportion till hans eller hennes disponibla inkomst under avskrivningsperioden. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet kan beviljas skuldsanering om de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda. Det finns dessutom inget som hindrar en f.d. näringsidkare att ansöka om skuldsanering. Skulder från en avslutad verksamhet omfattas normalt av skuldsaneringsförfarandet. I dessa fall görs en individuell bedömning av återbetalningsförmågan. Direktivets krav innebär dock en viss kollision i förhållande till det svenska förfarandet med F-skuldsanering, där det för tillgång till förfarandet krävs att gäldenärer har ett betalningsutrymme som medger betalning med minst en sjundedel av prisbasbeloppet per kvartal (6 400 kr för 2017). Skatteverket anser att denna generella spärr för att få tillgång till förfarandet bör behållas, vilket kräver att direktivförslaget justeras.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.