Datum: 2017-04-24
131 110935-17/112
Fi2016/04721/SFÖ
Skatteverket kan inte tillstyrka förslaget i dess nuvarande skick. Verket har i och för sig inga invändningar mot förslaget. Verket anser dock att vissa delar behöver förtydligas i det fortsatta beredningsarbetet. Det gäller vilka uppgifter som Skatteverket ska lämna ut och hur ofta samt frågor om sekretess och gallring.
Så länge förslaget inte är mer konkret kan Skatteverket inte bedöma om kostnaderna för utlämnandet står i proportion till den nytta Riksbanken kommer att ha av uppgifterna. Skatteverket kan inte utesluta att utlämnandet kommer att innebära höga administrativa kostnader för verket.
Av sidan 6 fjärde och femte styckena i promemorian framgår att Riksbanken har behov av uppgifter från resultat- och balansräkningar för de juridiska personer som står i ekonomisk förbindelse med kreditinstituten. Trots det omfattar förslaget till 3 a § 4 lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (LDÖT) i stort sett samtliga uppgifter om juridiska personer, oavsett företagsform och oavsett finansiell status, som får behandlas i uppgiftsdelen i Skatteverkets beskattningsdatabas.
Om Riksbanken och Finansinspektionen har behov endast av identitetsuppgifter (organisationsnummer) samt uppgifter från resultat- och balansräkningar bör 3 a § 4 LDÖT endast innehålla en uppräkning av just de uppgifterna. Om behovet skulle omfatta fler uppgifter (vilket förslaget till författningsändring antyder) behöver Skatteverket en mer detaljerad beskrivning av vilka uppgifter det finns ett konkret behov av. Skatteverket behöver också veta hur ofta det är tänkt att uppgifterna ska lämnas ut. Innehållet i 3 a § 4 LDÖT bör återspegla det konkreta behovet.
På sidan 9 i promemorian föreslås att 8 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska kompletteras med en sekretessbrytande bestämmelse. Skatteverket anser att det allra bästa vore att reglera det nu aktuella uppgiftslämnandet i en särskild paragraf eller i ett nytt stycke i 8 §. På så sätt skiljs utlämnandet för tillsynsändamål från utlämnandena som görs för andra ändamål på ett tydligt sätt.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
På begäran av Statistiska centralbyrån ska lämnas ut uppgifter ur beskattningsdatabasen i den utsträckning som behövs för förande av databasen som avses i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. De uppgifter som ska lämnas är uppgifter om organisationsnummer och uppgifter från resultat- och balansräkningar.
Skatteverket är osäkert på om 30 kap. 4 a § OSL i sin nuvarande lydelse är tillräcklig när det gäller sekretesskydd för uppgifter om affärs- eller driftförhållanden för de som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med kreditinstituten när uppgifterna har hämtats från Skatteverket. Enligt Skatteverkets uppfattning skulle 30 kap. 4 a § OSL kunna förstås så att uppgiftsskyldigas affärs- och driftsförhållanden skyddas i punkten 1 och att uppgifter som avser tredje man och som kommer till SCB:s kännedom i samband med fullgörandet av den nämnda uppgiftsskyldigheten skyddas i punkten 2. Det kan alltså göra skillnad vid tillämpningen av aktuellt lagrum ifall uppgifterna kommer från en uppgiftsskyldig enligt 3 § LDÖT eller om uppgifterna kommer t.ex. från en annan myndighet med stöd av t.ex. en sekretessbrytande bestämmelse.
30 kap. 4 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:4009), OSL, tillkom med anledning av skapandet av databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Av förarbetena till bestämmelsen, prop. 2013/14:161, s. 70, framgår att de sekretessreglerade uppgifterna beskrivs genom en hänvisning till en krets av uppgiftsskyldiga. Vilka dessa uppgiftsskyldiga är framgår av 3 § LDÖT och i de författningar som den bestämmelsen hänvisar till. Eftersom 30 kap. 4 a § OSL särskilt tillkom för att skapa ett sekretesskydd åt de uppgifter som ursprungligen var avsedda att behandlas i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna var det knappast lagstiftarens ambition, vid den tidpunkten, att sekretessen också skulle avse uppgifter, om uppgiftsskyldiga eller tredje män, som inhämtats från någon annan än de som omfattas av den aktuella uppgiftsskyldigheten.
Skatteverket känner inte till vilka gallringsbestämmelser som gäller för databasen som LDÖT reglerar. Verket förutsätter att det finns stöd för gallring av uppgifter som avser företag m.m. som inte längre omfattas av tillsynen och därmed inte heller skyddas av sekretessen i 30 kap. 4 och 4 a §§ OSL.
När behovet är klarlagt har Skatteverket möjlighet att bedöma hur mycket arbete ett utlämnande kommer att innebära för verket. Skatteverket har redan vissa informationstjänster. Prestandan kan behöva ses över eftersom det kommer att öka frågebelastningen in och att antalet svar ut ökar för varje ny frågeställare.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.