Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Datum: 2014-07-02

Dnr/målnr/löpnr:

131 359172-14/112

1 Sammanfattning

Skatteverket avstyrker kompletteringen av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Då skattereduktionen inte har ansetts förenlig med den gemensamma marknaden på annat sätt än genom att hanteras som stöd av mindre betydelse, och med beaktande av den ökade administrativa komplexitet det medför för skattebetalarna och Skatteverket, är det verkets bedömning att förslaget inte bör genomföras.

Den administrativa kostnaden för skattebetalarna ökar avsevärt. Förslaget innebär att regelverket blir mer komplicerat. Brist på förutsägbarhet, bl.a. vad avser eventuella krav på återbetalning av stöd och därmed rättssäkerheten för skattebetalarna, gör att verket anser förslaget olämpligt. Skatteverket anser att det är viktigt att skattesystemet är utformat så enkelt som möjligt och att det inte ska innefatta annat syfte än att redovisa skatt. Skatteverket anser att förslaget är för långtgående vad gäller belastningen med uppgiftslämnande och kontrollsvårigheter. Uppgifter som skulle kunna lösas på annat sätt.

2 Synpunkter på författningsförslagen

2.1 Begreppet företag

Stöd av mindre betydelse tillämpas för företag. Av förslaget, till ny 67 kap. 32 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att med företag avses den som bedriver verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Av skälen till de kommissionsförordningar som anges i 32 § framgår att företag är enheter som bedriver ekonomisk verksamhet. Det är ett EU-rättsligt begrepp som är vidare än begreppet näringsidkare enligt IL. Det kan antas att begreppet är jämförbart med de mervärdeskattemässiga begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Det skulle innebära att alla innehavarare av solceller skulle vara företag vid bedömning av stöd av mindre betydelse om de kontinuerligt matar in överskottsel på nätet mot ersättning, jämför EU-domstolens dom i C-219/12, Fuchs. Skattebetalare som inte ser sig själva som företagare, t.ex. villaägare med solpaneler på taket, drabbas av en ökad administrativ kostnad då det finns en risk att bestämmelserna om stöd av mindre betydelse blir tillämpligt för flertalet ansökningar om skattereduktion. Begreppet företag avser enligt normalt språkbruk inte villaägare med solpaneler på taket.

2.2 Ett enda företag

I promemorian, sid. 8, anges att med begreppet "ett enda företag" avses inte endast företaget utan också andra företag som står i intressegemenskap med företaget på ett sådant sätt att de ska ses som en enhet. En bedömning måste ske från fall till fall. Detta ökar komplexiteten vid bedömningar av stöd av mindre betydelse. Förslaget saknar kriterier utifrån vilka intressegemenskapen ska bedömas. Fråga uppkommer, i avsaknad av reglering, av hur uppgiftsskyldighet och kontroll ska hanteras inom intressegemskapen. Ett exempel, är delägarskap i en jordbruksfastighet, t.ex. via ett dödsbo, intressegemenskap?

2.3 Brutna år

En skattereduktion ges normalt på preliminärstadiet. Detta för att hänsyn ska tas till skattereduktioner när den debiterade preliminära skatten för beskattningsåret beräknas. Enligt 31 kap. 33 a § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, ska den uppgiftsskyldige (företag) styrka sin rätt till skattereduktion genom att lämna uppgifter om hur mycket annat stöd som beviljats den uppgiftsskyldige under beskattningsåret och de två föregående åren. Det är omöjligt för den uppgiftsskyldiga att ange hur mycket stöd som kommer att erhållas under nästkommande beskattningsår vid beskattningsårets ingång eller till och med före beskattningsårets början. Om det inte ska vara möjligt att på preliminärstadiet erhålla skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el bör det klart framgå av lagstiftningen.

Förslaget anger att bestämmelserna i 31 kap. 33 och 33a §§ SFL tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Hur beräknas stöd av mindre betydelse för företag med brutet beskattningsår?

Om ett företag har beskattningsår 1/5 2014-30/4 2015 ska då skattereduktion för 2015 ges med 4/12? Om inkomstdeklaration lämnas 1/11 2015, kalenderåret 2015 har inte gått ut, kan inte företaget lämna uppgifter i inkomstdeklarationen om ev. erhållet stöd för 2015.

Det framgår inte av förslaget hur ett företag med brutet beskattningsår ska lämna uppgifterna till Skatteverket. Om uppgifterna om erhållet stöd ska lämnas per kalenderår måste det, på samma sätt som lagstiftaren hanterat uppgifter på kontrolluppgift om kilowattimmar och i vilken inkomstdeklaration en ansökan om skattereduktion ska göras, klart framgå av lagstiftningen hur uppgifterna ska hanteras och till viket beskattningsår uppgifterna hör.

* Skatteverket 3(4) YTTRANDE Datum 2014-07-02

Exempel: Ett företag har beskattningsår 1/7 2015-30/6 2016. Uppgifter om erhållet stöd lämnas för kalenderåret 2015. Företaget lämnar en inkomstdeklaration 15 december 2015 för beskattningsåret 1/7 2014-30/6 2015 och en inkomstdeklaration 15 december 2016 för beskattningsåret 1/7 2015-30/6 2016. Till vilket år ska uppgifterna hänföras och ska de proportioneras? Det bör framgå av lagstiftningen om avsikten är att lagen ska gälla från 1/1 2015 eller om den ska gälla för beskattningsår som påbörjas 1/1 2015 eller senare.

Ytterligare ett exempel med beskattningsår 1/9 2014 -31/8 2015. Företaget lämnar inkomstdeklaration 1 mars 2016. Men det är först i den inkomstdeklaration som lämnas för beskattningsåret 1/9 2015-31/8 2016, inkomstdeklarationen lämnas 1/3 2017 som uppgifter om erhållet stöd för kalenderåret 2015 ska lämnas som underlag för ev. skattereduktion för mikroproduktion för förnybar el. Lagen har inte trätt i kraft när beskattningsåret började varför tillägget… "för beskattningsår som påbörjas 1/1 2015 eller senare" är nödvändigt.

Det måste gå att utläsa av lagstiftningen till vilket helt beskattningsår uppgifterna om erhållet stöd för visst kalenderår ska hänföras.

3 Konsekvenser av den föreslagna kompletteringen

3.1 Konsekvenser för Skatteverket

Den särskilda uppgiftsskyldighet som införs bedöms, genom ordinärt förfarande, ge Skatteverket möjlighet att kunna vidta åtgärder för att hantera de felaktigheter som kan uppkomma. Åtgärderna, exempelvis återkrav av reduktionsbelopp, medför en ökad manuell hantering och ökade kostnader. Brist på förutsägbarhet, och därmed rättssäkerhet, för skattebetalarna gör att verket anser förslaget olämpligt. Det kan ifrågasättas om den administrativa kostnad som förslaget innebär, såväl för företag som för Skatteverket, står i rimlig proportion till stödsystemets fördelar.

3.2 Kostnadsberäkningar

I avsnitt 4.2 bedöms Skatteverkets kostnad för hanteringen enligt det kompletterade förslaget uppgå till dels en engångskostnad på 8 miljoner kronor och dels en årlig kostnad om 4 miljoner kronor.

Utifrån de förutsättningarna som anges i promemorian kommer kostnaderna att öka betydligt, både för företagen och Skatteverket. Skatteverket anser att kostnaden för verket, med beaktande av bl.a. att ett nytt register för statsstöd måste inrättas och ökad manuell hantering, uppgår till en engångskostnad om 16 miljoner kronor och en årlig kostnad om 8 miljoner kronor.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör, Ingemar Hansson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit överdirektör Helena Dyrssen, enhetschefen Tomas Algotsson, verksamhetsutvecklaren Kjell-Åke Jakobsson, rättslige experten Christina A Olsson, rättslige experten Anna Johannesson Magnusson och rättslige experten Peter Lindholm, föredragande.