Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Kommissionens förslag om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM(2013) 721 slutlig

Datum: 2013-12-20

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:

131 675783-13/112

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

(Finansdepartementet Fi2013/3966)

1 Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot förslaget och konstaterar att det kan innebära en minskning av den administrativa bördan för företag som ska redovisa mervärdesskatt i flera medlemsstater. Det finns dock en risk att förslaget kan innebära en ökad administrativ börda för vissa företag. Framförallt gäller det för mindre företag som inte har någon gränsöverskridande handel.

Förslaget kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket. Det är dock svårt att i detta initiala skede ta ställning till i vilken omfattning förslaget kommer att påverka Skatteverkets hantering och IT-system.

Skatteverket har synpunkter på innehållet i några av de föreslagna artiklarna och anser att det behövs klargöranden i vissa delar. Synpunkterna avser följande:

– artikel 250 och 251 om innehållet i fakturan

– artikel 252 om deklarationstidpunkt och redovisningsperiodens längd

– artikel 252a om elektronisk inlämning

– artikel 255a och 255b om ett kommittéförfarande

2 Synpunkter

2.1 Allmänt

Skatteverket anser att det är viktigt att minska den administrativa bördan för företagen och att underlätta för den gränsöverskridande handeln. Förslaget kan innebära en minskad administrativ börda för de företag som är skyldiga att lämna mervärdesskattedeklaration i flera medlemsstater, men det löser bara en del av problemen. Det kommer fortfarande att finnas skillnader i mervärdesskattelagstiftningen i de olika medlemsstaterna som försvårar den gränsöverskridande handeln.

Skatteverket är positivt till att den standardiserade mervärdesskattedeklaration föreslås bli obligatorisk för alla företag eftersom det blir enklare om reglerna för deklarationen är så enhetliga som möjligt. Det finns dock en risk att förslaget inledningsvis innebär en ökad administrativ börda. För de företag som inte tillhandahåller varor eller tjänster i andra medlemsstater uppvägs denna börda inte av en minskad administrativ börda avseende den gränsöverskridande handeln.

Det finns en risk att förslaget kan leda till en mindre effektiv kontroll. Förslaget är dock i ett tidigt skede. Det är därför svårt att bedöma i vilken omfattning en standardiserad mervärdesskattedeklaration kommer att påverka Skatteverkets kontrollverksamhet.

2.2 Innehållet i deklarationen (artikel 250 och 251)

Såsom förslaget är utformat kommer övervägande delen av de uppgifter som finns i en mervärdesskattedeklaration att kunna vara kvar i en standardiserad mervärdesskattedeklaration. Vissa uppgifter kommer dock sannolikt inte att kunna vara kvar. Det gäller bland annat uppgifter om transaktioner då marginalbeskattning tillämpas. Detta kan innebära att det blir svårare att kontrollera exempelvis handeln med begagnade bilar. Det kommer inte heller att vara möjligt att särredovisa exempelvis hyresinkomster vid frivillig skattskyldighet, beskattningsunderlag vid uttag och mellanmans inköp och försäljning vid trepartshandel.

Frånvaron av viss information medför att Skatteverkets urvalssystem måste anpassas och justeras. Den kan också medföra att verket inte kan följa upp specifika företeelser i nuvarande omfattning vilket kan försvåra arbetet med riskanalyser. Det kan också noteras att förslaget kan innebära försämringar för bland annat Statistiska Centralbyrån som löpande får information från lämnade mervärdesskattedeklarationer.

2.3 Deklarationstidpunkt och redovisningsperiodens längd (artikel 252)

Enligt den föreslagna artikel 252 får tidsfristen för inlämnandet av deklaration inte vara kortare än en månad efter utgången av varje beskattningsperiod. Det innebär att bestämmelserna i skatteförfarandelagen om att företag med ett beskattningsunderlag som överstiger 40 000 000 kronor för beskattningsåret ska redovisa och betala sin mervärdesskatt senast den 26 i månaden efter redovisningsperiodens slut inte kan vara kvar.

Det föreslås också att tidsfristen inte får vara längre än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod. Detta i kombination med en föreslagen ändring i artikel 272 kan innebära att den senarelagda deklarationstidpunkten för vissa företag som införs den 1 januari 2014 inte kommer att kunna behållas. Ur kontrollsynvinkel är detta en förbättring eftersom det bland annat skulle öka Skatteverkets möjligheter att i ett tidigt skede kontrollera skenföretag som uppträder som om de vore småföretag. Förslaget skulle dock innebära en försämring och en ökad administrativ börda för de företag som nu kommer att kunna lämna sin mervärdesskattedeklaration i samband med inkomstdeklarationen.

2.4 Elektronisk inlämning (artikel 252a)

Medlemsstaterna ska tillåta, och får kräva, att deklarationen lämnas på elektronisk väg. Det ska också finnas en möjlighet att använda elektronisk filöverföring. För det fortsatta arbetet vore det önskvärt med ett förtydligande av vad detta innebär. Om det exempelvis innebär att det ska vara möjligt att skicka en stor mängd deklarationer i en och samma fil, skulle detta kräva en anpassning av den svenska e-tjänsten.

Det framgår vidare att medlemsstaterna ska godta standardiserade mervärdesskattedeklarationer som lämnas på elektronisk väg när deklarationernas ursprungs äkthet och innehålls integritet säkerställs genom en avancerad elektronisk signatur. Det behöver tydliggöras vilka krav som ställs i detta avseende.

2.5 Kommittéförfarandet (artikel 255a och 255b)

Enligt förslaget ska stora delar av reglernas utformning fastställas genom ett förfarande där kommissionen biträds av den ständiga kommittén för administrativt samarbete. Detta medför att det i nuläget är svårt att bedöma hur regelverket slutligen kommer att se ut.

Det föreslås bland annat att gemensamma förfaranden för korrigeringar av standardiserade mervärdesskattedeklarationer ska fastställas genom ett kommittéförfarande. Ett gemensamt förfarande kan innebära att nuvarande sätt att redovisa korrigeringar kan ersättas av andra lösningar. I så fall kan det få konsekvenser för de nuvarande reglerna om ränta och skattetillägg. Skatteverket anser inte att denna fråga bör överlämnas till ett kommittéförfarande.

2.6 Skatteverkets kostnader

Förslaget kommer att medföra ökade kostnader för Skatteverket. Ändringar måste göras i verkets IT-system och information till företagen måste tas fram.

I Sverige används e-legitimation och Bank-ID för att säkerställa deklarationens ursprungs äkthet och innehålls integritet. Det är oklart om dessa lösningar uppfyller de krav som ställs enligt förslaget. Om Skatteverket måste acceptera utländska säkerhetslösningar kan det bli svårt att åstadkomma en SSO-lösning (Single Sign On) som omfattar den elektroniska deklarationen. En förutsättning för att den ska kunna omfattas av SSO är att Bank-ID eller e-legitimation används. Om dagens lösningar visar sig vara otillräckliga tillkommer kostnader för att ta fram en lösning som innebär att utländska säkerhetscertifikat kan användas. Hur stora dessa kostnader blir beror på vilken lösning som väljs.

Skatteverkets hantering och kontroll kommer också att påverkas av förslaget, men det är i nuläget svårt att uppskatta i vilken omfattning detta kommer att ske.

Engångskostnad 
IT-utveckling2 000 000 kr
Information2 000 000 kr
Summa4 000 000 kr
Årliga kostnader 
Drift och underhåll, IT-system700 000 kr