Datum: 2013-04-15
131-49514-13/112
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Skatteverket tillstyrker förslagen i stort och anser att utredningens förslag innebär att KFM:s möjligheter att utöva tillsyn över näringsförbuden förbättras.
Skatteverket vill dock framföra följande synpunkter.
Skatteverket anser att den som har meddelats näringsförbud inte ska få vara särskild delgivningsmottagare.
Rollen kan missuppfattas av bolagets intressenter och innebär, som utredningen själv påpekar, att personen i vissa fall rent faktiskt kan behålla viss kontroll och ha viss insyn i sin tidigare verksamhet.
Bestämmelsen i 44 § 1 stycket förslaget till lag bör rätteligen lyda: ”En kallelse till samtal enligt 43 § får förenas med vite om högst ettusen kronor.”
Det bör i 25 § förslaget till förordning om näringsförbud uttryckligen anges att Skatteverket ska anmäla misstankar om överträdelse av näringsförbud till åklagare. I 10 kap. 28 § första stycket lagen om offentlighet och sekretess föreskrivs att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Denna bestämmelse är således mycket enkel att tillämpa. I klargörande syfte bör därför skyldigheten komma till uttryck i förordningen på samma sätt som för KFM.
Det bör i 26 § förslaget till förordning om näringsförbud anges att Skatteverket särskilt bör uppmärksamma när det kan finnas skäl att meddela näringsförbud enligt 5 § lagen om näringsförbud. Visserligen har konkursförvaltaren en skyldighet att anmäla sådana missförhållanden och det är i regel denne som enklast upptäcker ”konkursfallen”. Men även i Skatteverkets borgenärsarbete som bl.a. innebär att bevaka statens rätt vid konkurser finns goda möjligheter att se om det förekommer otillbörligheter i samband med dessa.
Sedan den 1 juli 1999 har KFM möjlighet att i två situationer ansöka om näringsförbud istället för att åklagaren gör det. Det ska antingen vara fråga om att en näringsidkare försummat att betala skatt m.m. i mycket stor omfattning eller att personen i samband med konkursförfarande har agerat grovt olämpligt mot borgenärerna. Åklagaren för alltid talan om näringsförbud när det handlar om att personen även ska dömas för brott i näringsverksamheten. I övriga fall kan åklagaren avstå från sin talerätt om han eller hon anser att det är lämpligare att KFM företräder staten.
Att KFM skulle kunna anförtros denna uppgift motiverades bl.a. med att det inom varje region fanns en processfunktion under uppbyggnad som skulle kunna utnyttjas för utredningar och för att föra talan om näringsförbud samt att KFM besatt mer sakkunskap än åklagaren i de två typfallen. Förhoppningen var att detta skulle leda till att talan skulle väckas i fler fall än tidigare, se prop. 1998/99:44 sid 18 och 27.
När den nya arbetsuppgiften skulle utföras hos KFM var Riksskatteverkets uppfattning att ”talan om näringsförbud liksom kontrollen av efterlevnaden bör ses som en borgenärsfunktion” och att KFM bör ”i sin borgenärsfunktion noga följa upp om förvaltarens underrättelse till åklagaren föranlett denne att väcka talan om näringsförbud”, RSV:s promemoria den 9 maj 2000 (dnr 6426-99/1112).
Skatteverket övertog de s.k. offensiva borgenärsuppgifterna från KFM den 1 januari 2008. Uppgifterna innebär bl.a. att Skatteverket för statens räkning uppträder som part i allmän domstol samt bevakar statens rätt som borgenär vid konkursförfaranden m.m. Vid överflyttningen av borgenärsrollen behandlades kortfattat KFM:s uppgift att föra talan om näringsförbud. KFM skulle ha kvar både tillsynen och talerätten beträffande näringsförbud. Avgörande blev att KFM, i sin egenskap av TSM, även i fortsättningen skulle ha viktiga uppgifter i samband med konkurser och behöva upprätthålla en hög kompetens på det konkursrättsliga området. Vidare angavs att möjligheten att föra talan om näringsförbud omfattade även fall där det inte finns fordringar på skatt m.m. Lagstiftaren avsåg här det s.k. ”konkursfallet”, prop. 2006/07:99 sid 38. I KFM:s handbok för Specialindrivning hänvisas fortfarande till RSV:s promemoria när det gäller hur arbetet med talan om näringsförbud ska bedrivas trots att borgenärsuppgifterna numera överförts till Skatteverket.
En överföring av den subsidiära talerätten till Skatteverket skulle sannolikt innebära att statens samlade resurser kan användas på ett ännu effektivare sätt i kampen mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Skatteverket uppträder regelbundet som part i allmän domstol och har en väl utbyggd processverksamhet inom borgenärsområdet. I det dagliga arbetet görs borgenärsutredningar genom vilka handläggaren får en heltäckande bild av gäldenärens hela ekonomiska situation. Underlaget ligger sedan till grund för eventuella offensiva borgenärsåtgärder. Enligt Skatteverkets borgenärsriktlinjer är ett uttalat syfte med en konkursansökan att förhindra ekonomisk brottslighet och Skatteverket ska omsorgsfullt bevaka konkurser i vilka det finns anledning att misstänka att ekonomisk brottslighet kan ha förekommit. Att i framtiden handläggaren även utreder frågor om eventuellt näringsförbud är naturligt. Det krävs en förhållandevis noggrann utredning innan man kan anmäla till åklagare att näringsförbud är påkallat och att myndigheten är villig att föra statens talan om åklagaren anser detta vara lämpligt. Den omfattande utredning som RSV:s promemoria om näringsförbuden förordar görs idag i Skatteverkets borgenärsutredningar. Det är angeläget för Skatteverket att i dessa bevaka om någon agerat grovt otillbörligt mot borgenärerna. Skatteverket kan enkelt konstatera om någon i avsevärd omfattning har underlåtit att betala skatt och därigenom grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten.
Skatteverket har sedan flera år dessutom särskilt avsatt kontrollresurser för arbetet mot den ekonomiska brottsligheten där samverkan sker med andra myndigheter såsom åklagare, polisen, KFM m.fl. I både kontrollarbetet och i de borgenärsutredningar som utförs inom borgenärsverksamheten finns det numera goda möjligheter att identifiera personer där en ansökan om näringsförbud vore en lämplig åtgärd.
Betänkandets förslag framstår som kostnadsneutralt för Skatteverket. Även vid en eventuell överflyttning av den subsidiära talerätten till Skatteverket kan arbetsuppgiften utföras inom den befintliga resurs som finns avsatt för borgenärsverksamheten.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.