Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare för kunden – förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (EI R2013:09)

Datum: 2013-10-21

Dnr/målnr/löpnr:

131 516344-13/112

Näringsdepartementet
103 33 Stockholm

Skatteverket har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad rapport. Rapporten innehåller inga förslag avseende skattelagstiftning, men de förslag som lämnas kan få viss påverkar på Skatteverkets verksamhet. Skatteverket har följande synpunkter på förslagen avseende de delar som har kopplingar till skattebestämmelser.

1 Allmänt om förslaget om samfakturering

De föreslagna bestämmelserna innebär att det införs tvingande regler om samfakturering vid elhandel. Skatteverket noterar att de föreslagna bestämmelserna om samfakturering inte påverkar vare sig nätinnehavarens eller elleverantörens skatt- eller redovisnings­skyldighet för mervärdesskatt. Det innebär att var och en ska redovisa och betala mervärdesskatt på sitt tillhandahållande.

Mervärdesskattelagen (1994:200) innehåller bestämmelser om fakturering, bl.a. vad gäller inne­hållet i en faktura. Dessa regler gäller dock bara om kunden är en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person. Det innebär att mervärdesskattelagens faktureringsregler inte gäller om kunden är en privatperson. Skatteverkets synpunkter nedan lämnas utifrån förutsättningen att kunden inte är en privatperson, d.v.s. sådana situationer då faktureringsreglerna i mervärdesskattelagen är tillämpliga.

2 8 kap. 7 a § ellagen – samfakturering och krav på uppgifter i fakturan

Skatteverket har inga erinringar mot förslaget. Faktureringsreglerna i mervärdesskattelagen hindrar inte samfakturering. Skatteverket anser att fakturering av egen och annans försäljning kan ske i samma handling. Enligt mervärdesskattelagen kan en sådan handling betraktas som två fakturor, d.v.s. en för respektive säljare. Varje sådan faktura måste dock innehålla de uppgifter som krävs i 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen. Se vidare Skatteverkets ställningstagande 2006-02-14, dnr 131 81324-06/111. Av Skatteverkets föreskrift SKVFS 2007:13 framgår att kravet på uppgift om löpnummer får frångås. Om fakturans totalbelopp uppgår till högst 2 000 kr får en förenklad faktura ställas ut. Vilka uppgifter en sådan faktura ska innehålla framgår av 11 kap. 9 § mervärdesskattelagen.

3 8 kap. 7 e § ellagen – faktureringsunderlag och betalning

Skatteverket anser att det bör införas en bestämmelse som anger att elleverantören ska lämna en kopia på samfakturan till nätinnehavaren. De föreslagna reglerna om samfakturering innebär nämligen ingen ändring av nätinnehavarens skatt- och redovisnings­skyldighet för mervärdesskatt. Denne måste därför ha tillgång till den utställda fakturan för att uppfylla de i 11 a kap. mervärdesskattelagen angivna kraven på bevarande av fakturor.

Skatteverket noterar att det inte framgår vad som ska gälla för elleverantörers respektive nätinnehavares redovisning av mervärdesskatt om betalning inte sker i de olika leden, d.v.s. om kunden inte betalar till elleverantören eller om elleverantören inte vidarebefordrar de fakturerade avgifterna till nätinnehavaren. Vid utebliven betalning gäller normalt att den redovisade mervärdesskatten får minskas men bara om det föreligger en konstaterad kundförlust. Om kunden inte betalar det fakturerade beloppet innebär de föreslagna reglerna att elleverantören bara kan anses ha gjort en kundförlust på sin egen försäljning av el och inte på nättariffen. Om nätinnehavaren inte får betalt av elleverantören samtidigt som kunden har betalat fordran till elleverantören kan nätinnehavaren inte anses ha gjort en kundförlust, eftersom han inte kan visa att kunden saknar möjlighet att betala. Ett förtydligande bör därför ske i det vidare lagstiftningsarbetet.

Med hänsyn till att nätinnehavaren ska betala mervärdesskatt bör även de tidsfrister som framgår av 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) beaktas vid bestämmande av betalningsfristen.

Eftersom vissa elanvändare även framställer el är det lämpligt att justera utformningen av bestämmelsen så att det inte står att faktureringsunderlaget ska baseras på elanvändarens faktiska förbrukning utan den faktiska mängden överförd el.

4 Skattskyldighet för energiskatt

Energimarknadsinspektionen hänvisar i rapporten till det förslag som lämnats av utredningen om nettodebitering av el avseende skattskyldighet för energiskatt på el. I rapporten konstateras också att nätinnehavaren och elkunden behöver ha viss kontakt i samband med upprättande av elnätsavtal. Det noteras vidare att implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet eventuellt medför kommunikation mellan nätinnehavare och elkund.

Skatteverket noterar att om skattskyldigheten för energiskatt på el flyttas från elleverantör till nätinnehavare måste det säkerställas att nätinnehavaren får tillgång till de uppgifter som denne behöver för skatteredovisningen. Detta gäller främst när kundens verksamhet är sådan att lägre skattesats ska tillämpas med anledning av industriell verksamhet i tillverkningsprocessen. Om nätinnehavarna är ansvariga för att redovisa och betala energiskatt på el måste de ha möjlighet att försäkra sig om att förutsättningarna för lägre skattesats är uppfyllda.

Om bestämmelserna om skattskyldighet för energiskatt på el ändras så att nätinnehavarna blir skattskyldiga kan alltså även detta leda till behov av viss kontakt mellan nätinnehavare och elkund.

5 Konsekvenser för Skatteverket

Även om förslagen inte avser skattebestämmelser kan de inledningsvis medföra viss ökning av fullgörandefel avseende mervärdesskatt. Skatteverket kommer att genomföra vissa informationsinsatser och uppdateringar av broschyrer och webbinformation avseende mervärdesskatt. Ett antal förfrågningar från elleverantörer och nätinnehavare kan förutses. Skatteverkets merkostnader för hantering av informationsfrågorna samt en viss ökning av fullgörandefel bedöms till 500 000 kr och utgörs huvudsakligen av engångskostnader.