På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Fysiska personers kapitalinkomster

Här kan du se statistik om fysiska personers inkomster och utgifter av kapital. Du kan till exempel se uppgifter om ränteinkomster, ränteutgifter, positiv och negativ räntefördelning samt summariska uppgifter om kapitalvinster och kapitalförluster.

Fysiska personers inkomst av kapital, beskattningsår 2015

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Siffrorna utgör en summering från samtliga fysiska personers inkomstdeklarationer, såsom de ser ut när arbetet med att fastställa årets beskattningsunderlag avslutas i början av december. Det kan ske omprövningar som ändrar beloppen även efter den tidpunkten, men dessa ingår då inte i den här tabellen.

Vill du veta mer om inkomsterna och utgifterna i tabellen?

I samband med skattereformen 1991 fick beskattningen av inkomster från kapital den utformning den har. Det innebär att man beskattar inkomster av kapital separerat från den generella inkomstbeskattningen. Inkomsträntor, utdelningar samt kapitalvinster vid försäljning av aktier, andelar, fastigheter, bostadsrätter och övrig lös egendom förs i individbeskattningen samman till ett eget inkomstslag ”inkomst av kapital”. I inkomstslaget kapital beskattas även inkomster av uthyrning av privatbostad och schablonintäkt som beräknas på fondandelar, investeringssparkonto eller uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostad. För näringsidkare görs s.k. räntefördelning för att få en riktig fördelning av beskattningen av näringsidkares egna kapital mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Avdrag i inkomstslaget kapital får göras på skuldräntor för lån på fastighet och andra lån, tomträttsavgäld, kapitalförluster samt vissa förvaltningskostnader.

De som har fondandelar, ett investeringssparkonto eller bostadsuppskov beskattas för en schablonintäkt. Schablonintäkten för fonder är 0,4 % av värdet av fondandelarna vid årets ingång. Schablonintäkten för investeringssparkonto är 2,09 % av ett kapitalunderlag. Schablonintäkten för bostadsuppskov är 1,67 % av uppskovsbeloppets storlek den 1 januari.

En nyhet från december 2013 är att den som har förvärvat andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra ett investeraravdrag i inkomstslaget kapital. Investeraravdraget syftar till att främja tillgången av kapital för mindre företag och till att jämna ut den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital. För att undvika möjligheten med skatteplanering genom investeraravdrag ska avdraget t.ex. återföras om andelarna avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret.

Skatten på kapitalinkomsten är proportionell med 30 procent. Om inkomsterna är större än utgifterna utgår skatt på nettobeloppet. Är däremot utgifterna större än inkomsterna fås på motsvarande sätt en skattereduktion. Dock finns en begränsning som innebär att skattereduktionen i de fall underskottet överstiger 100 000 kr endast görs med 21 procent för den överskjutande delen.

Inkomst av kapital fördelade på män och kvinnor, beskattningsår 2015

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Siffrorna utgör en summering från samtliga fysiska personers inkomstdeklarationer, såsom de ser ut när arbetet med att fastställa årets beskattningsunderlag avslutas i början av december. Det kan ske omprövningar som ändrar beloppen även efter den tidpunkten, men dessa ingår då inte i den här tabellen.

Fysiska personers inkomst- och utgiftsränta, beskattningsåren 1996-2015

Källa: Uppgifterna om inkomst- och utgiftsränta kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och uppgifterna om reporänta kommer från Riksbanken.
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna om inkomst- och utgiftsräntor utgör en summering från samtliga fysiska personers inkomstdeklarationer, såsom de ser ut när arbetet med att fastställa årets beskattningsunderlag avslutas i början av december. Det kan ske omprövningar som ändrar beloppen även efter den tidpunkten, men dessa ingår då inte i den här tabellen.

Uppgifterna om reporänta utgörs av den genomsnittliga reporäntan för respektive år.

Vill du veta mer om förändringar i reporänta?

Nivån på inkomst- och utgiftsräntor beror både på storleken av sparande och lån och på hur räntesatserna förändras över tiden. Reporäntan kan användas för att åskådliggöra skillnader i räntesatserna. Reporänta är den räntalänk till annan webbplats som en marknadsbanklänk till annan webbplats kan låna eller placera till i nationens riksbanklänk till annan webbplats, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntornalänk till annan webbplats och därför kallas den ofta styrräntalänk till annan webbplats.

Reporäntan infördes i Sverige i juni 1994. I spåren av finanskrisen 2008-2009länk till annan webbplats sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Därefter har reporäntan sänkts ytterligare och till och med nått negativa nivåer.

Schablonintäkt, beskattningsår 2009-2015

De som har fondandelar, ett investeringssparkonto eller uppskov med beskattning av vinst från försäljning av privatbostad beskattas för en schablonintäkt. Schablonintäkten för fonder är 0,4 procent av värdet av fondandelarna vid årets ingång. Schablonintäkten för investeringssparkonto är 2,09 procent av ett kapitalunderlag. Schablonintäkten för bostadsuppskov är 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna om den totala schablonintäkten sammanställs från och med beskattningsår 2013 utifrån inkomstdeklarationerna för fysiska personer, där den från och med det året redovisas i en egen ruta (ruta 7.4).

Uppgifter om schablonintäkt för investeringssparkonto sammanställs från kontrolluppgifter (KU 30).

Uppgifter om uppskov med beskattning av vinst från försäljning av privatbostad beräknas genom att summera föregående års uppskov med samtliga nya preliminära och slutliga uppskov och samtliga återföringar av preliminära och slutliga uppskov som görs på blanketterna K5 (försäljning av småhus), K6 (försäljning av bostadsrätt) och K2 (Uppskov – bostad). Utifrån uppgiften om respektive års totala uppskov beräknas schablonintäkten till 1,67 procent av uppskovets storlek.

Uppgifter om schablonintäkt för investeringsfonder sammanställs från kontrolluppgifter (KU 41). Skillnaden i antal jämfört med tabellerna om kontrolluppgifter beror på att den här tabellen inte anger antal kontrolluppgifter, utan antal skattskyldiga fysiska personer som mottagit kontrolluppgift avseende schablonintäkt för investeringsfonder.

Uthyrning av privatbostad, beskattningsår 1996-2015

De som hyr ut sitt småhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt med överskott, ska redovisa överskottet som inkomst av kapital. Skatten är 30 procent.

År

Antal

Belopp, mnkr

Genomsnitt, kr

1996

64 000

934

14 600

1997

62 000

930

15 000

1998

60 000

924

15 400

1999

58 000

905

15 600

2000

69 000

1 130

16 400

2001

70 000

1 210

17 300

2002

71 000

1 260

17 800

2003

72 000

1 320

18 300

2004

72 000

1 350

1 880

2005

73 000

1 400

19 200

2006

70 000

1 390

19 900

2007

69 000

1 450

21 000

2008

69 880

1 580

22 604

2009

63 539

1 438

22 626

2010

62 891

1 469

23 361

2011

61 338

1 444

23 534

2012

61 226

1 528

24 955

2013

48 588

1 254

25 812

2014

50 301

1 357

26 980

2015

54 270

1 544

28 449

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna summeras från samtliga privatpersoners inkomstdeklarationer för respektive år.

Vill du veta mer om hur beskattningen av uthyrning av bostad
 har förändrats?

När man hyr ut hela eller delar av sin bostad får man från hyresinkomsterna göra vissa avdrag. Vid uthyrning av småhus eller ägarlägenhet får man för varje småhus eller ägarlägenhet göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor och ett avdrag som är 20 procent av bruttointäkterna. Vid uthyrning av bostadsrätt eller hyresrätt gäller samma schablonavdrag på 40 000 kronor per bostadsrätt/hyresrätt, och utöver det får man även avdrag för de avgifter man har betalat till bostadsrättsföreningen eller hyresvärden.

Schablonavdraget har höjts under de senaste åren från 4 000 kronor år 2008 till nuvarande nivå på 40 000 kronor. Detta medför att det skattepliktiga överskottet från varje uthyrning minskar. Samtidigt kan det ha medfört att fler väljer att hyra ut bostäder. Att det totala antalet som redovisar uthyrning av privatbostad har minskat 2009 och 2013 beror på att man kan motta en större hyresinkomst utan att beskattas för den när schablonavdraget ökar.


Inkomstår


Årligt schablonavdrag


-2008


4 000 kr


2009-2010


12 000 kr


2011


18 000 kr


2012


21 000 kr


2013-


40 000 kr

Räntefördelning

För att avkastning på kapital investerat i en verksamhet ska beskattas lika oavsett företagsform finns det möjlighet för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att genom räntefördelning få en del av vinsten från verksamheten beskattad som inkomst av kapital. Detta område beskrivs i avsnittet ”Statistik om skatt på företag”.

Här kan du se statistik om räntefördelning

Investeraravdrag, beskattningsår 2015

En nyhet från december 2013 är att den som har förvärvat andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra ett investeraravdrag i inkomstslaget kapital. Investeraravdraget syftar till att främja tillgången av kapital för mindre företag och till att jämna ut den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital. För att undvika möjligheten med skatteplanering genom investeraravdrag ska avdraget återföras till exempel om andelarna avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret. 

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna om investeraravdrag sammanställs utifrån inkomstdeklarationerna. Uppgifter om återföring särredovisas inte på inkomstdeklarationen, så dessa uppgifter hämtas istället från deklarationsbilaga om investeraravdrag (K11).

Vill du veta mer om skillnader i antal och belopp jämfört med andra tabeller?

I tabellerna nedan om kontrolluppgifter finns uppgifter om investeraravdrag i KU 28. Kontrolluppgifterna visar underlaget för investeraravdraget (betalning för andelarna) per person från respektive berört företag. Av detta kan man få avdrag med upp till hälften av underlaget ifall ett antal villkor är uppfyllda. Det finns ett maxbelopp för hur stort underlag man under ett beskattningsår kan få räkna med oavsett hur många företag man har investerat i. Eftersom kontrolluppgifterna avser underlaget och uppgifterna i inkomstdeklarationen avser avdraget så ska beloppet på kontrolluppgifterna vara minst dubbelt så stort. Begränsningar i avdragsrätten motiverar ytterligare skillnad i belopp. Att antalet är högre på kontrolluppgiften beror på begränsningar i avdragsrätten.

Investeraravdrag, beskattningsår 2014-2015

En nyhet från december 2013 är att den som har förvärvat andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra ett investeraravdrag i inkomstslaget kapital.

År

Investerar-avdrag, antal

Investerar-avdrag, belopp mnkr

Återföring, antal

Återföring, belopp mnkr

Netto investerar-avdrag mnkr

2014

6 055

231

64

3

228

2015

5 558

247

385

9

238

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna om investeraravdrag sammanställs utifrån inkomstdeklarationerna. Uppgifter om återföring särredovisas inte på inkomstdeklarationen, så dessa uppgifter hämtas istället från deklarationsbilaga om investeraravdrag (K11).

Fysiska personers inkomst av kapital, beskattningsåren 1991-2015, mdkr

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Siffrorna utgör en summering från samtliga fysiska personers inkomstdeklarationer, såsom de ser ut när arbetet med att fastställa årets beskattningsunderlag avslutas i början av december. Det kan ske omprövningar som ändrar beloppen även efter den tidpunkten, men dessa ingår då inte i den här tabellen.

Vill du veta mer om varför kapitalinkomsterna har varierat över tiden?

I delsumman inkomstränta ingår förutom ränta och utdelning även den schablonintäkt som beräknas på uppskovsbelopp vid bostadsbyte, överskott vid uthyrning av privatbostad samt positiv räntefördelning. I delsumman utgiftsränta ingår förutom ränta på lån och andra skulder även negativ räntefördelning och investeraravdrag.

Nivån på inkomst- och utgiftsräntor beror både på storleken av sparande och lån och på hur räntesatserna förändras över tiden. Både inkomst- och utgiftsräntorna varierar över tiden, men nettot av dem är mer stabilt. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren beroende på läget på fastighetsmarknaden och börsutvecklingen.

De största variationerna i kapitalinkomsterna beror på hur man väljer att placera kapital och lån samt hur marknadskrafterna påverkar priser och räntor. Utöver detta påverkas dock kapitalinkomsterna även av förändringar i skattereglerna.

Vid 1991 års skattereform sattes kapitalskattesatsen för såväl skatt som skattereduktion till 30 procent. Vissa smärre avvikelser i kapitalinkomstbeskattningen kom under åren 1992 och 1993. Bland annat sänktes reavinstskatten och skatten på utdelning för svenska aktier till 25 procent. Inkomståret 1994 skedde en rad större förändringar på kapitalskatteområdet. Skattesatsen sänktes för realisationsvinster på svenska aktier till 12,5 procent och skatten på reavinster vid försäljning av villor och bostadsrätter till 15 procent. Vidare slopades den s.k. dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster från svenska aktier. Tekniskt skedde detta genom att svenska aktier befriades från kapitalskatt vid taxeringen i individbeskattningen. Från och med år 1995 återställdes emellertid kapitalskattesatsen till att i huvudsak vara 30 procent.

För småhus gäller att reavinstskatten är 30 procent men beskattningsunderlaget tas endast upp till hälften av den nominellt beräknade vinsten. Denna regel har sin grund i de avvägningar som gjordes när de s.k. takregler som infördes i samband med skattereformen slopades. För reavinst vid försäljning av närings- och hyresfastigheter sätts beskattningsunderlaget till 90 procent av vinsten.

Allemanssparandet som infördes 1984 var skattebefriat fram till 1990. I samband med basbreddningarna i skattereformen beslutades att räntan på allemanssparandet skulle beskattas men endast med 20 procent. Fr.o.m. år 1993 beskattas räntan på allemanssparandet i likhet med annan ränta med 30 procent. Allemanssparandet har avvecklats som särskild sparform under 1998. Andelar i allemansfonder, som tidigare haft en gynnad skatteställning, ger fr.o.m. inkomståret 1997 inte längre skatterabatt. Både utdelning och reavinst beskattas, precis som övriga fonder, med 30 procent. Insättningsbegränsningen har också slopats.

Den kraftiga ökningen av reavinsterna 1994 beror på att många sålde aktier under slutet av året då det blev känt att reavinstskatten skulle skärpas. År 1996 blev nivån hög bl.a. beroende på att innehav i allemansfonder realiserades inför de förändringar som innebar att den speciella skattenedsättningen för allemansfonder skulle slopas.

Reglerna för beskattning av uthyrning av privatbostad (villa, lägenhet eller fritidshus) har förändrats över tiden. Från den hyra man får vid uthyrning av privatbostad fick till och med 2008 göras ett schablonavdrag med 4 000 kronor. För att stimulera till uthyrning har detta schablonavdrag har höjts i flera steg under åren 2009-2013 och uppgår sedan år 2013 till 40 000 kronor.

I delsummorna för kapitalvinst och kapitalförlust ingår inte bara vinster och förluster från försäljning av finansiella tillgångar, utan även vinster och förluster från försäljning av fastigheter. Under vissa förutsättningar kan man skjuta upp beskattningen av vinsten från försäljning av en permanentbostad. Fram till och med 2007 fick hela vinsten skjutas ut, men från och med 2008 finns det ett tak för dessa uppskov på 1,6 miljoner kronor, vilket 2010 sänktes till 1,45 miljoner kronor. Från och med 2009 ska man betala en årlig skatt på uppskovet. Den som har uppskov påförs en schablonintäkt, som ingår i delsumman inkomstränta i tabellen.

Den som från och med december 2013 har förvärvat andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra ett investeraravdrag i inkomstslaget kapital. Det inkluderas i delsumman utgiftsränta i tabellen.

Skatteverket

Till toppen