Om oss
Fastighetstaxering och fastighetsskatt
Här kan du se statistik om fastigheter i Sverige och hur taxeringsvärdet och fastighetsskatten fördelar sig mellan olika slags fastigheter.
Fastigheter i Sverige, år 2017
Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2018-12-18
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.
Fastigheter i Sverige, år 1998-2017
Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2018-12-18
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.
Vill du veta mer om hur reglerna för taxeringsvärde och fastighetsskatt har förändrats?
Taxeringsvärdet ska i princip uppgå till 75 procent av marknadsvärdet. Avgörande för marknadsvärdet är byggnadens och markens storlek, kvalitet och läge. Taxeringsvärdena fastställs vid de s.k. allmänna fastighetstaxeringar som ska genomföras med sex års mellanrum. Underlaget för de allmänna fastighetstaxeringarna är dels deklarationer över fastigheternas beskaffenhet dels s.k. värdeområden som bestämts så att värdeförhållandena inom ett område är likartade. Fr.o.m. 1996 har principen varit att taxeringsvärdena ska räknas om årligen med hänsyn till hur priserna utvecklas. Omräkningen har omfattat både småhus, hyreshus och lantbruk. Tanken med omräkningen har varit att förändringarna i taxeringsvärdena mellan enskilda år ska beaktas löpande i stället för med de längre tidsintervaller som blir fallet om endast de allmänna fastighetstaxeringarna ges genomslag. Men i praktiken fick inte omräkningen något genomslag.
Taxeringsvärdena för småhus och hyreshus (bostadsdelen) var frysta under inkomståren
1997-2000 på 1997 års värdenivå. Frysningen av taxeringsvärdena för småhus och hyreshus upphörde 2001. Taxeringsvärdena höjdes kraftigt på grund av den prisutveckling som hade skett. Skillnaderna i höjning var dock stora mellan olika delar av landet.
2006 genomfördes nya principer för fastighetstaxeringen för småhus, hyreshus och lantbruk. Omräkningsförfarandet avskaffades och ersattes med regler om en förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. För småhusens del innebar det nya systemet att en allmän fastighetstaxering genomfördes år 2003 och att den förenklade fastighetstaxeringen introducerades år 2006.
En dämpningsregel infördes då också inom fastighetsbeskattningen. Den innebar att om taxeringsvärdena höjdes vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering skulle detta inte omedelbart slå igenom vid uttaget av fastighetsskatt. Istället skulle endast en tredjedel av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren.
Antal bebyggda småhus i olika värdeintervall, år 2017
Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2018-12-18
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.
Fastighetsskatt och fastighetsavgift fördelat på fastighetstyp, beskattningsår 2017
Fastighetsskatt tas ut i procent av ett fastställt taxeringsvärde, som ska stå i relation till fastighetens värde. Från 2008 har den statliga fastighetsskatten på bostäder ersatts av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften tas ut med ett fast maxbelopp som är
indexbundet. Vid låga taxeringsvärden tas en lägre avgift baserad på taxeringsvärdet ut. För pensionärer med låg inkomst reduceras fastighetsskatten.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2018-12-18
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna i tabellen hämtas från inkomstdeklarationerna och fördelas på olika fastighetstyper utifrån hur dessa är taxerade.
Fastighetsskatt och fastighetsavgift fördelat på fastighetstyp, beskattningsår 1996-2017, mnkr
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2018-12-18
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna i tabellen hämtas från inkomstdeklarationerna och fördelas på olika fastighetstyper utifrån hur dessa är taxerade.
Vill du veta mer om hur reglerna för fastighetsskatt har förändrats?
Fastighetsskatten har tidigare varit statlig och utgjorts av taxeringsvärdet. Med undantag för åren 1996 och 1997 har fastighetsskatten på småhus 1994-2000 varit 1,5 procent av taxeringsvärdet. För bostäder i hyreshus var fastighetsskatten t.o.m. år 1998 densamma som för småhusen. År 1999 sänktes skattesatsen för hyreshusen till 1,3 procent och år 2000 till 1,2 procent. Parallellt med att frysningen av taxeringsvärdena för småhus och hyreshus upphörde år 2001 sänktes skattesatsen till 1,0 procent för småhusen och till 0,5 procent för hyreshusen. Samtidigt infördes en ny begränsningsregel med inriktningen att hushåll med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden i princip inte ska behöva betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för småhus. Den 1 april 2004 infördes en utvidgning av begränsningsregeln till att även omfatta förmögenhet i samband med fastighetsinnehav. Av bostadspolitiska skäl var skatten för nybyggda hus nedsatt under de första tio åren. Ingen fastighetsskatt utgick de fem första åren och halv skatt utgick de följande fem åren. År 2007 förändrades beskattningen av småhus i den del som avser markvärdet. Skatten på bostadsdelen uppgick även fortsättningsvis till 1,0 procent medan skatten på markdelen begränsades till 2 kr per kvadratmeter eller max 5 000 kr om detta innebar en skattesänkning för småhusägarna. För hyreshusens bostadsdelar sänktes fastighetsskatten till 0,4 procent.
Sedan 1996 beskattas också kommersiella lokaler och industrifastigheter. Skattesatsen för kommersiella lokaler var 1,0 procent och för industrienheter 0,5 procent. Inkomståret 1997 infördes också en särskild fastighetsskatt på markvärdet för vattenkraftverk på 3,42 procent. Denna skatt ersatte en tidigare produktionsskatt på el från vattenkraftverken. Den särskilda fastighetsskatten på markvärdet för vattenkraftverk sänktes till 2,21 procent 1998 och till 0,50 procent från 1999 dvs. till samma skattesats som för industrienheter. Fastighetsskatten för vattenkraftverk höjdes 2006 från 0,5 procent till 1,20 procent. Samtidigt höjdes skattesatsen tillfälligt för vattenkraftverk med 0,5 procent till sammanlagt 1,7 procent. Den tillfälliga höjningen gäller under taxeringsåren 2007-2011. Från och med år 2008 höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent uppgår skatten från och med 2008 till 2,2 procent. Denna höjning har motiverats med att vattenkraft är billig att producera och bedömningen är att skatten inte kommer att vältras över till konsumenterna utan istället reducera elproducenternas vinster.
Den statliga fastighetsskatten avskaffades från och med år 2008 för småhus och hyreshus och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Den nya avgiften för småhus var år 2008 6 000 kr, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Avgiften för lägenhet i flerbostadshus var 1 200 kr, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgifterna är indexerade genom att de är knutna till inkomstbasbeloppets förändring. Beloppen räknas därför upp varje år. Statlig fastighetsskatt finns kvar för obebyggd tomtmark, hus som är under uppförande samt för lokaldelen av hyreshus, industrier och olika former av kraftverk.
Kontakta oss
Hitta snabbt
Informationsträffar för företagare
Vill du lära dig mer om till exempel moms, e-tjänster eller arbetsgivaravgifter? Ta då chansen och möt oss online på våra webbseminarier eller delta på någon av våra informationsträffar ute i landet.
Aktuellt
-
699 000 deklarerade första dagen
Den 19 mars öppnade deklarationen och 699 000 personer deklarerade första dagen....
-
Så här påverkas du av brexit
Den 30 mars 2019 har Storbritannien för avsikt att lämna EU, det vill säga brexi...
-
Chatta med AI-roboten Skatti om deklarationen
I år kan du som har allmänna frågor om deklarationen ställa dem direkt till Skat...
Tillsammans gör vi samhället möjligt