På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
- ...
- » Vår verksamhet
- » Statistik och historik
- » Översikt över beskattningen i Sverige
- » Totala skatter och inkomster i Sverige
Totala skatter och inkomster i Sverige
Här kan du se statistik om de totala skatterna i Sverige och hur de fördelar sig mellan skatt på inkomst av arbete, skatt på inkomst av kapital, skatt på inkomst av företagande, moms och punktskatter. Här kan du också se vad de totala skattepliktiga inkomsterna består av.
Vill du veta mer om hur skatterna har periodiserats i statistiken?
Beroende på vad man är ute efter kan skatteintäkter presenteras på olika sätt. Olika intressenter har olika intressen. Ska man analysera regelsystem och förstå orsakerna till att skatter utvecklas på ett visst sätt är det bäst att periodisera skatteintäkterna efter den period den händelse inträffade som gav upphov till skatten.
Denna presentationsmetod brukar kallas ”periodiserade skatter”. I andra sammanhang, till exempel när man planerar statens upplåning, står de faktiska kassamässiga betalningsflödena i fokus. Alla skatter som fastställs betalas med viss eftersläpning i förhållande till de händelser som orsakade skatten. Dessutom kommer en del av den skatt som fastställs aldrig att betalas överhuvudtaget.
Nationalräkenskaperna presenterar i sin tur skatter utifrån internationellt överenskomna principer för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Det kan verka förvirrande att det förekommer olika belopp för skatter för ett och samma år. Men förstår man de olika syften som finns är det lättare att förstå varför det förekommer olika värden.
Ett par exempel på skillnaden mellan skatter periodiserade till intjänandetidpunkt och kassamässigt betalda är de respittider för betalning som finns för olika skatter. Till exempel betalar arbetsgivare in arbetsgivaravgifter och preliminärt avdragen skatt för sina anställda med en månads eftersläpning i förhållande till när de anställda fick lönen för sitt arbete. De inkomster individerna har ett visst år deklareras i maj året efter och betalningen regleras slutligt först under sommaren eller hösten efter intjänandeåret.
På Skatteverkets statistiksida är huvudprincipen att så långt som möjligt redovisa skatter periodiserade till det år inkomsten uppstod. Utgångspunkten är också att presentationen ska avse fastställda skatter. Med detta angreppssätt kan skatteinkomster relateras till relevant skatteunderlag och till händelser/ekonomisk utveckling under den aktuella tidsperioden.
Översikt över totala skatter i Sverige 1996-2017
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-19
Nästa uppdatering: 2020-01-17
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Skatt på arbete och företagande inkluderar samtliga skatter och avgifter på individernas inkomster från arbete och företagande.
Skatt på kapital inkluderar samtliga skatter på kapitalinkomster, både från fysiska och juridiska personer. Även fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensions- och kapitalförsäkringskapital, stämpelskatt, kupongskatt för utomlands boende, förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt och juridiska personers inkomstskatt (bolagsskatt) ingår.
Skatt på konsumtion och insatsvaror utgörs av summan av moms och punktskatter.
Skattebeloppen skiljer sig från de belopp som presenteras i Skatteverkets och Statens årsredovisningar. Det beror på att skatterna på den här statistiksidan är periodiserade till att avse ett visst beskattningsår. De har alltså hänförts till det år som inkomsten eller affärshändelsen avser hos skattebetalaren. I årsredovisningarna sker istället redovisningen kassamässigt, vilket innebär att den hänförs till det år då betalningsflödet uppstår.
Beskattningssammandrag - Visar posterna i inkomstdeklarationen
Beskattningssammandraget innehåller uppgifter om deklarerade inkomster samt avdrag i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Här finns alltså antal och belopp för de flesta posterna i inkomstdeklarationerna. Möjlighet ges att se uppgifterna aggregerat för hela riket och samtliga skattebetalare eller fördelade på län, typ av skattebetalare (fysisk/juridisk) samt genus.
Debiteringsstatistik - Visar skatterna från inkomstdeklarationen
Debiteringsstatistiken innehåller beskattningsuppgifter som debiteras med inkomstdeklarationerna som underlag. Här redovisas en summering av debiterade skatter, avgifter och reduktioner.Möjlighet ges att se uppgifterna aggregerat för hela riket och samtliga skattebetalare eller fördelade på län och typ av skattebetalare (fysisk/juridisk).
Totala skatter fördelade efter mottagare 1996-2017
Här kan du se de totala skatterna fördelade utifrån vilken samhällssektor de tillfaller.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager samt från Statens årsredovisning
Senast uppdaterat: 2018-12-19
Nästa uppdatering: 2020-01-17
Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?
Förutom den kommunala inkomstskatten så är huvuddelen av skatterna och avgifterna i Sverige statliga. Den del av socialavgifterna som överförs till premiepensionssystemet ska dock enligt Eurostats principer inte klassificeras som en skatt, utan ingå i individernas sparande. En del av de skatter som tas ut i Sverige är definitionsmässigt skatter som tillhör EU. Det gäller den del av momsen och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU.
Totala skatter fördelade efter skatteslag, beskattningsår 2017
Här kan du se de totala skatterna för fysiska och juridiska personer.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverket (underlag från inkomstbeskattningen och Informationslagret), SCB, ESV, Riksbokföringen, Nationalräkenskaperna och Vägverket
Senast uppdaterat: 2018-12-19
Nästa uppdatering: 2020-01-17
Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?
Inkomstskatten för individer beräknas på summan av arbets- och näringsinkomster. Här har inkomstskatten fördelats mellan dessa inkomstslag utifrån inkomsternas totala storlek. Fördelningen utgår från ett antagande om att andelen som betalar statlig skatt är densamma för individer med arbetsinkomster och med näringsinkomster.
Skattebeloppen skiljer sig från de belopp som presenteras i Skatteverkets och Statens årsredovisningar. Det beror på att skatterna på den här statistiksidan är periodiserade till att avse ett visst beskattningsår. De har alltså hänförts till det år som inkomsten eller affärshändelsen avser hos skattebetalaren. I årsredovisningarna sker istället redovisningen kassamässigt, vilket innebär att den hänförs till det år då betalningsflödet uppstår.
Totala inkomster fördelade på inkomstslag, beskattningsår 2017
Här kan du se de totala inkomsterna för fysiska och juridiska personer, fördelade på inkomst av arbete, inkomst av kapital och inkomst av näringsverksamhet.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-20
Nästa uppdatering: 2020-01-17
Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?
Uppgifterna sammanställs från inlämnade inkomstdeklarationer.
Vid beräkningen av inkomst av näringsverksamhet sätts underskott av näringsverksamhet till noll, eftersom det inte är avdragsgillt under det aktuella beskattningsåret. I antalsuppgifterna för näringsverksamhet ingår både verksamheter med överskott, underskott och nollresultat.
Kontakta oss
Informationsträffar för företagare
Vill du lära dig mer om till exempel moms, e-tjänster eller arbetsgivaravgifter? Ta då chansen och möt oss online på våra webbseminarier eller delta på någon av våra informationsträffar ute i landet.
Aktuellt
-
Nya taxeringsvärden för 356 000 lantbruksfastigheter
Nu öppnar fastighetstaxeringen för 356 000 lantbruksfastigheter. Sedan förra tax...
-
Nytt avdragslexikon för enskild näringsverksamhet
Du som ska göra avdrag i din enskilda näringsverksamhet kan nu ta hjälp av vårt ...
-
Slutrapport överlämnad om säkert och effektivt informationsutbyte
Myndigheter kan spara stora resurser genom gemensamma standarder som underlättar...
Tillsammans gör vi samhället möjligt