På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Totala skatter och inkomster i Sverige

Här kan du se statistik om de totala skatterna i Sverige och hur de fördelar sig mellan skatt på inkomst av arbete, skatt på inkomst av kapital, skatt på inkomst av företagande, moms och punktskatter. Här kan du också se vad de totala skattepliktiga inkomsterna består av.

Vill du veta mer om hur skatterna har periodiserats i statistiken?

Beroende på vad man är ute efter kan skatteintäkter presenteras på olika sätt. Olika intressenter har olika intressen. Ska man analysera regelsystem och förstå orsakerna till att skatter utvecklas på ett visst sätt är det bäst att periodisera skatteintäkterna efter den period den händelse inträffade som gav upphov till skatten.

Denna presentationsmetod brukar kallas ”periodiserade skatter”. I andra sammanhang, till exempel när man planerar statens upplåning, står de faktiska kassamässiga betalningsflödena i fokus. Alla skatter som fastställs betalas med viss eftersläpning i förhållande till de händelser som orsakade skatten. Dessutom kommer en del av den skatt som fastställs aldrig att betalas överhuvudtaget.

Nationalräkenskaperna presenterar i sin tur skatter utifrån internationellt överenskomna principer för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Det kan verka förvirrande att det förekommer olika belopp för skatter för ett och samma år. Men förstår man de olika syften som finns är det lättare att förstå varför det förekommer olika värden.

Ett par exempel på skillnaden mellan skatter periodiserade till intjänandetidpunkt och kassamässigt betalda är de respittider för betalning som finns för olika skatter. Till exempel betalar arbetsgivare in arbetsgivaravgifter och preliminärt avdragen skatt för sina anställda med en månads eftersläpning i förhållande till när de anställda fick lönen för sitt arbete. De inkomster individerna har ett visst år deklareras i maj året efter och betalningen regleras slutligt först under sommaren eller hösten efter intjänandeåret.

På Skatteverkets statistiksida är huvudprincipen att så långt som möjligt redovisa skatter periodiserade till det år inkomsten uppstod. Utgångspunkten är också att presentationen ska avse fastställda skatter. Med detta angreppssätt kan skatteinkomster relateras till relevant skatteunderlag och till händelser/ekonomisk utveckling under den aktuella tidsperioden.

Översikt över totala skatter i Sverige 1996-2015

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Skatt på arbete och företagande inkluderar samtliga skatter och avgifter på individernas inkomster från arbete och företagande.

Skatt på kapital inkluderar samtliga inkomster på kapitalinkomster, både från fysiska och juridiska personer. Även fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensions- och kapitalförsäkringskapital, stämpelskatt, kupongskatt för utomlands boende, förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt och juridiska personers inkomstskatt (bolagsskatt) ingår.

Skatt på konsumtion och insatsvaror utgörs av summan av moms och punktskatter.

Skattebeloppen skiljer sig från de belopp som presenteras i Skatteverkets och Statens årsredovisningar. Det beror på att skatterna på den här statistiksidan är periodiserade till att avse ett visst beskattningsår. De har alltså hänförts till det år som inkomsten eller affärshändelsen avser hos skattebetalaren. I årsredovisningarna sker istället redovisningen kassamässigt, vilket innebär att den hänförs till det år då betalningsflödet uppstår.

Beskattningsutfallet

I beskattningsutfallet redovisas kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst för församlingar i Svenska kyrkan, kommuner, län (landsting) och hela riket. Uppgifterna om kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst beräknas utifrån uppgifter som lämnas i Inkomstdeklaration 1. Uppgifterna används framförallt av församlingar, kommuner och landsting i budgetarbetet.

Totala skatter fördelade efter mottagare 1996-2015

Här kan du se de totala skatterna fördelade utifrån vilken samhällssektor de tillfaller.

År

Totala skatter

EU-skatter

 Kommunernas skatteintäkter

Statens skatteintäkter

Avgifter till ålderspensionssystemet

1996

940

284

554

103

1997

980

 

293

581

106

1998

1 038

12

306

620

112

1999

1 106

11

323

672

110

2000

1 175

12

336

691

147

2001

1 175

11

359

661

153

2002

1 178

9

378

633

158

2003

1 233

9

403

660

160

2004

1 284

7

420

709

147

2005

1 356

8

436

762

151

2006

1 427

9

454

804

160

2007

1 486

7

479

831

169

2008

1 495

7

515

806

178

2009

1 457

7

525

760

179

2010

1 520

7

537

807

183

2011

1 555

7

553

815

195

2012

1 568

7

577

799

202

2013

1 630

7

598

834

208

2014

1 864

8

619

1 024

214

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager samt från Statens årsredovisning
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-04-30

Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?

Förutom den kommunala inkomstskatten så är huvuddelen av skatterna och avgifterna i Sverige statliga. Den del av socialavgifterna som överförs till premiepensionssystemet ska dock enligt Eurostats principer inte klassificeras som en skatt, utan ingå i individernas sparande. En del av de skatter som tas ut i Sverige är definitionsmässigt skatter som tillhör EU. Det gäller den del av momsen och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU.

Några av uppgifterna hämtas från statens årsredovisning. Den blir inte tillgänglig förrän i april året efter beskattningsåret. Den här tabellen måste därför uppdateras lite senare än övriga tabeller i avsnittet.

Totala skatter fördelade efter skatteslag, beskattningsår 2015

Här kan du se de totala skatterna för fysiska och juridiska personer.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverket (underlag från inkomstbeskattningen och Informationslagret), SCB, ESV, Riksbokföringen, Nationalräkenskaperna och Vägverket
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?

Inkomstskatten för individer beräknas på summan av arbets- och näringsinkomster. Här har inkomstskatten fördelats mellan dessa inkomstslag utifrån inkomsternas totala storlek. Fördelningen utgår från ett antagande om att andelen som betalar statlig skatt är densamma för individer med arbetsinkomster och med näringsinkomster.

Skattebeloppen skiljer sig från de belopp som presenteras i Skatteverkets och Statens årsredovisningar. Det beror på att skatterna på den här statistiksidan är periodiserade till att avse ett visst beskattningsår. De har alltså hänförts till det år som inkomsten eller affärshändelsen avser hos skattebetalaren. I årsredovisningarna sker istället redovisningen kassamässigt, vilket innebär att den hänförs till det år då betalningsflödet uppstår.

Totala inkomster fördelade på inkomstslag, beskattningsår 2015

Här kan du se de totala inkomsterna för fysiska och juridiska
personer, fördelade på inkomst av arbete, inkomst av kapital och inkomst av
näringsverksamhet.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen och från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar hop siffrorna?

Uppgifterna sammanställs från inlämnade inkomstdeklarationer.

Vid beräkningen av inkomst av näringsverksamhet sätts underskott av näringsverksamhet till noll, eftersom det inte är avdragsgillt under det aktuella beskattningsåret. I uppgifterna för näringsverksamhet ingår både verksamheter med överskott, underskott och nollresultat.

Skatteverket

Till toppen