Dnr. 11278-01/150
Riksskatteverket (RSV) tillstyrker i huvudsak förslagen om deklarationsförfarandet. Dock anser RSV att deklaration ska kunna lämnas genom ombud.
RSV anser det vara viktigt att förslaget om en höjning av avdragsgränsen för övriga kostnader i inkomstslaget tjänst genomförs till 2003 års taxering. Detsamma gäller för förslaget om ändring i fastighetstaxeringslagen, så att det blir möjligt att förtrycka fastighetsskatten även för år fastigheten övergår till ny ägare.
RSV har flera invändningar när det gäller frågor om vilka uppgifter som ska lämnas i självdeklaration respektive kontrolluppgift.
RSV anser vidare att vissa förslag behöver utredas ytterligare.
Lag (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) utgör en av de mest centrala lagarna för skatteförvaltningens verksamhet. RSV har tidigare särskilt framhållit vikten av att den här typen av lagtext är lättläst och lättolkad. Det är av stor vikt att lagstiftaren klart och tydligt anger ramarna för deklarationsskyldigheten och kontrolluppgiftsskyldigheten. Lagförslagen i promemorian kan inte sägas till fullo uppfylla dessa krav.
Den relativt korta remisstiden - i praktiken lite drygt en månad - har inte tillåtit en fullständig genomgång av både nu gällande rätt, Skattekontrollutredningens förslag (SOU 1998:12) och nuvarande förslag. Det är emellertid önskvärt att så sker innan den nya lagen beslutas. Det är vidare önskvärt med konsekvensanalyser i de fall förslaget avviker på väsentliga punkter från den nu gällande lagstiftningen. RSV är positivt till att delta i ett sådant arbete.
Promemorians förslag bygger huvudsakligen på Skattekontrollutredningens förslag till lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Flera avsteg och omformuleringar har emellertid gjorts. En del av dessa avsteg har kommenterats i promemorian, andra inte. Till den senare kategorin hör bl.a. förslaget i 3 kap. 4 § om uppgiftsskyldighet för kostnadsersättning. Flera av Skattekontrollutredningens förslag har inte behandlats i promemorian och har heller inte kommenterats där. Det senare gäller t.ex. förslaget om förtryckning av fastighetsskatt och förslaget att höja beloppsgränsen för avdrag för övriga kostnader till 3 000 kronor. RSV anser att det är angeläget att regeringen öppet redovisar sin inställning även i dessa fall. RSV anser vidare att det är synnerligen viktigt att dessa förslag genomförs, vilket också utvecklas närmare i avsnitt 16.1 nedan.
Den fortsatta framställningen följer i huvudsak kapitelindelningen i promemorian.
I de delar förslagen inte berörts, har RSV inget att erinra mot. RSV anser att förslaget till självdeklarationer och kontrolluppgifter behöver utredas mer. Särskilt viktigt är detta beträffande vilka uppgifter som ska lämnas i självdeklaration och kontrolluppgifter.
2.1 Allmän och särskild självdeklaration m.m.
I samband med översynen av deklarationsblanketter föreslår RSV att även en enhetlig benämning på deklarationsblanketterna införs. Begreppet "självdeklaration", som infördes i lag år 1902, är föråldrat och ger ingen upplysning om vad handlingen innehåller och används för. (Jämför t.ex. med fastighetsdeklaration, punktskattedeklaration, gåvoskattedeklaration eller skattedeklaration, som avser redovisning av skatter och avgifter.)
Detsamma gäller benämningarna "allmän" och "särskild".
År 1998 infördes begreppet "skattedeklaration" för redovisning av mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Namnet skattedeklaration är logiskt med tanke på att den bakomliggande lagstiftningen återfinns i skattebetalningslagen.
Det är emellertid lätt för den som inte är så insatt i skatteförvaltningens verksamhet att förväxla skattedeklarationen med självdeklarationen. Förväxlingar har också förekommit i medierna den senaste tiden när det gäller eSKD och eFD (benämningar på elektronisk skattedeklaration och dito förenklad deklaration).
Den bakomliggande lagstiftningen avseende inkomstbeskattningen finns numera främst i inkomstskattelagen. Det centrala begreppet i den lagstiftning som är aktuell beträffande självdeklarationer är således "inkomst". I konsekvens med vad som redovisats ovan är det logiskt att använda begreppet "inkomstdeklaration". I stället för allmän och särskild självdeklaration respektive särskild uppgift för handelsbolag förslår RSV inkomstdeklaration, enligt lista bilaga 1.
RSV utreder för närvarande möjligheterna att ytterligare förenkla och förbättra förfarandet vid deklarationslämnandet. Såsom ett led i detta arbete avser RSV att se över deklarationsbilagorna. Eventuella beslut i anledning av detta bör kunna fattas genom föreskrift av RSV. Eventuella ändringar måste förberedas i god tid. Det är därför angeläget att en förordning med bemyndigande åt RSV arbetas fram snarast möjligt. RSV vill i detta sammanhang även avisera möjligheten att inkomma med lagförslag i detta avseende.
Genom att den förenklade deklarationen försvinner,
torde en översyn av reglerna om besked om slutlig skatt, 11 kap. 15 § skattebetalningslagen (1997:483, SBL) och 31 § skattebetalningsförordningen (1997:750) vara nödvändig. RSV återkommer i denna fråga vid ett senare tillfälle.
I SBL finns inget krav på att skattedeklarationen skall vara egenhändigt undertecknad. I promemorian anges att avsikten dock varit att deklarationen skall vara undertecknad. I lagen är det föreskrivet att elektroniska deklarationer skall vara försedda med elektronisk signatur.
RSV har med stöd av delegation i 64 § skattebetalningsförordningen genom föreskrift fastställt formulär för skattedeklaration. I det fastställda formuläret finns ett särskilt utrymme för namnunderskrift av behörig firmatecknare. En skattedeklarationsblankett ska således vara undertecknad av den som är behörig därtill för att en skattedeklaration ska anses föreligga. I den praktiska hanteringen är det emellertid svårt för skattemyndigheterna att kontrollera om skattedeklarationen verkligen undertecknats av en person som är behörig. Endast i uppenbara fall kräver myndigheterna komplettering med behörig underskrift. När en skattedeklaration upprättats av annan än den skattskyldige själv eller behörig firmatecknare är det således inte givet vem som undertecknat densamma. Om ett förfarande med möjlighet till deklaration genom befullmäktigat ombud införs kan kontrollen av underskrifterna stramas upp på ett helt annat sätt än vad som är möjligt för närvarande.
4.1.1 Skattekontrollutredningens betänkande
I Skattekontrollutredningens slutbetänkande lämnas bl.a. förslag till möjlighet att deklarera genom ombud. RSV delar utredningens uppfattning om behovet av att det införs en möjlighet att deklarera genom ombud. I särskilt hög grad gäller detta just skattedeklarationerna. Dessa avlämnas för flertalet företag tolv gånger per år. Merparten av de mindre företagen anlitar en bokföringsbyrå eller liknande för att sköta bokföring och upprätta deklarationer. Det skulle helt klart underlätta för såväl företagen som byråerna om den som upprättar skattedeklarationen genom fullmakt också kunde underteckna den.
I betänkandet pekar Skattekontrollutredningen på att systemet med att lämna deklaration genom ombud tillämpas på tullområdet. RSV har underhand ånyo kontaktat Tullverket för att informera sig om hur detta system fungerar. RSV kan konstatera att Tullverkets erfarenheter av möjligheten att anlita ombud vid avgivande av en tulldeklaration till dags dato är goda. Frågan har dock inte prövats ur straffrättslig synvinkel. Däremot är det så att om en tulldeklaration, som avlämnats och undertecknats av ett ombud, visar sig vara felaktig, är det huvudmannen som i förekommande fall påförs tulltillägg.
Skattekontrollutredningen framhåller också att ombudsförfarandet kan användas i våra nordiska grannländer.
4.1.2 Elektroniska skattedeklarationer
Enligt 10 kap. 26 § SBL får skattedeklaration lämnas i form av elektroniskt dokument. Detta får ske efter särskilt medgivande från RSV eller skattemyndighet som RSV bestämmer.
Sedan maj månad år 2000 driver RSV ett projekt, som har till uppgift att utveckla en rutin för företagen så att dessa ska kunna redovisa sina skattedeklarationer via Internet. Företagaren ska således kunna upprätta sin skattedeklaration på sin egen dator och sedan sända in den till RSV via Internet. I rutinen kommer att finnas kontroller och beräkningsmoduler som gör att endast formellt riktiga deklarationer kan sändas in. Detta kommer att innebära förenklingar och förbättringar såväl för företagen som för skatteförvaltningen. Enligt RSV:s planer ska denna rutin sättas i produktion i mars månad år 2001. Rutinen måste omgärdas av mycket hög säkerhet. Bl.a. kommer informationen som sänds in till RSV att vara krypterad och datafilerna ska vara försedda med elektroniska sigill.
Den programvara som kommer att användas för att åstadkomma de elektroniska sigillen - s.k. mjuka certifikat - kan endast installeras på de datorer som innehas av dem som är behöriga firmatecknare för företaget och som av företaget anmälts som den eller de som ska kunna lämna redovisning i skattedeklaration. Det skulle vara en klar framgångsfaktor för denna elektroniska rutin om det var möjligt att lämna skattedeklaration genom ombud.
Det finns många exempel på personer som sköter bokföringen och lämnar skattedeklarationer för andra. Ett exempel är bostadsrättsföreningar, där någon centralt sköter dessa sysslor åt flera hundra föreningar. I dag löser man inlämnandet av skattedeklarationerna med ett skickande fram och tillbaka av blanketterna. I den elektroniska rutinen vore det mycket smidigt om detta kunde lösas med ett ombudsförfarande.
4.1.3 En förvaltning i demokratins tjänst
I regeringens handlingsprogram En förvaltning i demokratins tjänst konstateras:
"Medborgare och företag ställer allt högre krav på den statliga förvaltningen. Samhällsutvecklingen innebär att behoven av myndigheternas tjänster förändras i allt snabbare takt och att den statliga förvaltningen därför ständigt måste omprövas. IT-utvecklingen ökar förväntningarna på den statliga förvaltningens service."
I handlingsprogrammet anges vidare:
"Företagens uppgiftslämnande skall underlättas och begränsas genom en bättre anpassning till företagens egna redovisningsrutiner, ökat utnyttjande av elektronisk uppgiftsinhämtning och ökad samordning av myndigheternas inhämtande av information."
Det vägledande begreppet i arbetet med att utveckla förvaltningens service till medborgare och företag har kommit att bli 24-timmarsmyndigheten. Statskontoret har på regeringens uppdrag tagit fram en rapport "24-timmarsmyndighet - Förslag till kriterier för statlig elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst" (Statskontoret 2000:21).
Enligt RSV:s uppfattning är möjligheten att kunna lämna skattedeklaration genom ombud ett steg på vägen till att leva upp till regeringens handlingsprogram och statskontorets rapport.
4.1.4 Förslag
RSV anser att en skattedeklaration ska kunna avlämnas och undertecknas av behörig firmatecknare eller av ett befullmäktigat ombud. Detta ska gälla såväl deklaration på papper som elektronisk deklaration via Internet. Ansvarig för de lämnade uppgifterna ska hela tiden vara den behöriga firmatecknaren, dvs. den som gett en fullmakt till ombudet. RSV skulle kunna utforma och fastställa ett formulär till fullmakt samt vidare i föreskrift ange vad som gäller vid deklaration genom ombud.
RSV förutsätter att de straffrättsliga frågorna, liksom de administrativa reglerna om skattetillägg och möjligheterna till eftertaxering löses omgående.
4.1.5 Positiva effekter av förslaget
En ordning där ombud accepteras som uppgiftslämnare och undertecknare av skattedeklarationer har flera fördelar. I dagsläget råder en ordning där många företagare som anlitar redovisningsbyråer, de facto, lämnar sina skattedeklarationer underskrivna in blanco för att redovisningsbyrån sedan ska fylla i de uppgifter som ska lämnas.
De allra flesta - särskilt enmansföretagare - skulle säkerligen uppfatta möjligheten att deklarera genom ombud som en avsevärd lättnad.
Systemet skulle bli väsentligen rakare, då grunden för in blancodeklarationer undanröjs. Skattemyndigheterna skulle öka sin tillgänglighet, vilket skulle uppfattas positivt av företagen.
5.1 Internprissättning
I det här sammanhanget finns anledning att ånyo lyfta fram önskemålet om en utökad skyldighet i deklarationen avseende internprissättning gentemot utländska intresseföretag.
OECD rekommenderar medlemsstaterna att dokumentera denna typ av transaktioner och sådana regler har även genomförts i några medlemsstater, bl.a. Danmark. Frågan har även lyfts fram av Skattekontrollutredningen (SOU 1998:12 s. 195).
RSV anser det angeläget att sådana regler införs snarast.
5.2 Insättningar på skogskonto
I enlighet med vad RSV anförde i remissvar på Skattekontrollutredningens slutbetänkande, föreslår RSV att kontoförande bank även lämnar kontrolluppgift om insättning på skogskonto eller skogsskadekonto. Kontrolluppgift föreslås lämnas senast den 31 juli taxeringsåret.
Även om uppgiften i och för sig inte kommer att kunna förtryckas i deklarationen, anser RSV att en sådan uppgiftsskyldighet skulle innebära en förenkling både för deklaranten och för skattemyndigheten.
Motsvarande bör även gälla för insättningar på upphovsmannakonto.
RSV föreslår att en bestämmelse införs i lag.
Förslag till lagtext:
5 § Den som tagit emot en inbetalning på ett skogskonto eller ett skogsskadekonto enligt 21 kap. 21 § eller 32 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller ett upphovsmannakonto enligt 32 kap. 1 § den lagen skall lämna kontrolluppgift om insättningen.
I kontrolluppgiften skall (det) redovisas inbetalt belopp och datum för inbetalningen.
Kontrolluppgiften skall lämnas till skattemyndigheten senast den 31 juli taxeringsåret.
Om ett tillägg görs i enlighet med ovanstående förslag, bör rubriken till kap. 7 ändras till förslagsvis "Kontrolluppgifter i inkomstslaget näringsverksamhet".
De som idag omfattas av beloppsgränsen 1 000 kronor är i huvudsak privatpersoner som förväntas ha ringa eller ingen erfarenhet av uppgiftslämnande. Regeln avser att förenkla för dessa.
Några sådana skäl kan inte anföras beträffande arbetsgivare eller näringsidkare som i sin verksamhet betalar ut ersättning för arbete.
Några konsekvenser av en höjning av beloppet har inte presenterats.
Ett genomförande av förslaget förutsätter att motsvarande belopp görs skattefritt.
För det fall att bestämmelsen ändå kvarstår i förslaget får RSV anföra följande.
Av författningskommentaren (s. 223) framgår att beloppsgränsen om 1 000 kronor ska vara generell för samtliga belopp som beskattas i inkomstslaget tjänst. Beloppsgränsen ska således gälla även för pension, sjukpenning m.m. Av det skälet bör uttrycket i lagtexten "… för tillfälligt arbete" slopas.
Begreppet "tillfälligt arbete" kan vara missvisande även från den synpunkten att det kan föra tankarna till begreppet "tillfälligt arbete" i 12 kap. 18 § IL. I 1 kap. 5 § i förslaget till lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter sägs att termer och uttryck som används i lagen ska ha samma betydelse och tillämpningsområde som i bl.a. IL.
7.1 Kontrolluppgiftsskyldighet för kupongbolag, m.fl.
RSV tillstyrker förslaget. Reglerna bör emellertid samordnas. RSV föreslår därför att uppgiftsskyldigheten enligt kupongskattelagen (1970:624, KupL) görs subsidiär till kontrolluppgiftsskyldigheten enligt den föreslagna lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Förslaget innebär att kontrolluppgift ska lämnas av den som har betalat ut utdelning på aktie i svenskt aktiebolag (både avstämningsbolag och kupongbolag) samt på andra delägarrätter. Vidare föreslås att den särskilda uppgiftsskyldigheten redan nu bör ersättas av en kontrolluppgiftsskyldighet.
Enligt RSV:s uppfattning är 17 § KupL i förslaget inte anpassad till den föreslagna ordningen. Förslaget innebär en dubbel kontrolluppgiftsfunktion beträffande obegränsat skattskyldiga. När kontrolluppgiftsskyldigheten enligt den nya lagen införs avseende nämnda personkategori, bör motsvarande skyldighet enligt KupL slopas. Uppgiftsskyldigheten i KupL bör göras subsidiär till uppgiftsskyldigheten enligt förslaget till lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
RSV föreslår därför att 14 § KupL ändras så att det klart framgår att uppgiftsskyldigheten inte gäller för personer, för vilka kontrolluppgift ska lämnas enligt den föreslagna lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Samtidigt bör 17 § KupL slopas i sin helhet.
Om förslaget genomförs skulle detta innebära att den manuella hanteringen av ca 100 000 blanketter försvinner både för bolagen och skatteförvaltningen.
7.2 Sakutdelning
Uppgiftsskyldigheten för utdelning är oklar i nuvarande LSK beträffande sakutdelningar.
Den föreslagna lagtexten avseende utdelning överensstämmer med den nuvarande. Till den föreslagna texten har dessutom lagts regler om ränta som tillgodoräknats.
RSV har tidigare belyst frågeställningen och anser att uppgiftsskyldigheten för utdelning skall vara generell i så måtto att med utdelning avses varje utdelning oavsett hur denna kommit mottagaren till del.
Såsom anförts ovan reglerar LSK ett åliggande för vissa att lämna uppgift av ekonomisk karaktär om andra. Dessa uppgifter läggs sedan ofta mer eller mindre direkt till grund för taxering. Det är därför av stor vikt att ramarna för åliggandet klart framgår. Som framhållits ovan är det givetvis betydelsefullt för skattemyndigheten att få in uppgifter även vid sakutdelning.
Dagens lagtext är tvetydig och kräver ett förtydligande.
7.3 Uppgift om ränta
7.3.1 Ränta på fordringsrätt
Uppgiftsskyldigheten beträffande räntor på fordringsrätter (inkomsträntor) är utvidgad på det sättet att alla juridiska personer utom dödsbon samt alla fysiska personer som bedriver näringsverksamhet blir skyldiga att lämna kontrolluppgift. Enda begränsningen är beloppsgränsen på 100 kr.
En fördel med förslaget är att förtryckningen av inkomsträntor blir mer heltäckande. Antalet tilläggsuppgifter minskar; likaså minskar risken att inkomster undgår beskattning.
Genom beloppsgränsen torde räntor som betalas i samband med normala affärskontakter mellan näringsidkare (dröjsmålsräntor och liknande) falla utanför uppgiftsskyldigheten.
7.3.2 Ränta på skuld
RSV har inget att erinra mot förslaget. RSV vill dock ifrågasätta om gränsbeloppet på 100 kronor är nödvändigt. Som en konsekvens av ett sådant gränsbelopp bör motsvarande inskränkning i avdragsrätten införas.
7.4 Uppgift om fordran och skuld
Enligt 8 kap. 6 och 12 §§ i förslaget ska, i fall en fordran eller skuld är gemensam för flera personer, beloppet fördelas lika om den uppgiftsskyldige inte känner till något annat förhållande.
Vid fördelning av skuld har fråga uppkommit vad som avses med att den uppgiftsskyldige "känner till".
Det har hävdats att fördelningen inte kan göras på annat sätt än enligt det skuldebrev som gäller mellan kreditinstitutet och den enskilde.
En annan uppfattning är att det räcker med att en annan fördelning anmäls till uppgiftslämnaren.
Ett klarläggande är önskvärt.
8.1 Uppgifter om genomsnittligt anskaffningsvärde
Enligt förslaget ska förvaltarna lämna varandra uppgifter om genomsnittlig anskaffningsutgift vid byte av förvaltare. Detsamma ska gälla när andelarna inte längre ska vara förvaltarregistrerade.
Det är emellertid oklart om fondbolaget har någon skyldighet att underrätta en förvaltare med uppgift om genomsnittlig anskaffningsutgift för det fall andelarna övergår till att vara förvaltarregistrerade.
RSV anser att frågan bör klargöras.
8.1.1 Ikraftträdande
Uppgiftslämnarna har aviserat ett intresse för att lämna kontrolluppgift på kapitalvinst/kapitalförlust vid avyttring av utländska värdepappersfonder redan fr.o.m. 2002 års taxering.
RSV anser att det är positivt.
8.2 Börshandlade fondandelar
Även förvaltares skyldighet att lämna kontrolluppgift på börshandlade fondandelar bör, enligt RSV:s uppfattning, kunna träda ikraft redan fr.o.m. 2002 års taxering.
9.1 Andelsbyten
Enligt nuvarande regler föreligger inte skyldighet att lämna kontrolluppgifter i samband med andelsbyten i de fall aktier i ett bolag byts mot nyemitterade aktier i det köpande bolaget. Skälet är att någon skyldighet att upprätta avräkningsnota inte föreligger vid denna typ av byten. Uppgiftsskyldighet föreligger således endast för eventuell kontant ersättning.
För att skattemyndigheterna ska ha en möjlighet att fånga upp även dessa fall, bör uppgiftsskyldigheten utvidgas i detta avseende.
I förslaget berörs inte frågeställningen.
RSV föreslår att 10 kap. 8 § kompletteras med en ny punkt med följande lydelse.
7. värdepappersinstitut som medverkar vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
I denna fråga får RSV även hänvisa till hemställan den 15 januari 2001, dnr 362-01/100, om förenklade skatteregler vid försäljning av värdepapper.
10.1.1 Begränsat skattskyldiga och utbyte av kontrolluppgifter med andra stater
Enligt 12 kap. 2 § i förslaget ska kontrolluppgift lämnas för alla fysiska personer avseende ersättningar och förmåner som objektivt utgör inkomst i inkomstslaget tjänst samt för ränta och fordringsrätt oavsett om mottagaren är obegränsat eller begränsat skattskyldig. Som en konsekvens av detta föreslås att de nuvarande bestämmelserna i 3 kap. 63 § slopas.
Det är bestämmelserna i 3 kap. 63 § som utgör grunden för Sveriges utbyte av kontrolluppgifter med andra stater, s.k. automatiskt kontrolluppgiftsutbyte. Detta utbyte baseras normalt på särskilda åtaganden i skatte eller handräckningsavtal eller i särskilda överenskommelser underställda sådana avtal. Liksom annat informationsutbyte bygger utbytet av automatiska kontrolluppgifter på ömsesidighet. Sådana särskilda avtal och överenskommelser om automatiskt kontrolluppgiftsutbyte föreligger f.n. med de nordiska länderna, Estland, Frankrike, Italien, Japan, Lettland, Litauen, Nya Zeeland, Ryssland, Spanien samt Storbritannien och Nordirland.
Sverige har i samtliga dessa avtal och överenskommelser åtagit sig att tillställa behörig myndighet i den andra staten bl.a. upplysningar om royalty, som utbetalats från Sverige till fysiska personer bosatta i den andra staten eller där hemmahörande juridiska personer (jfr RSV:s föreskrifter RSFS 2000:15).
Enligt 3 kap. 19 § LSK ska kontrolluppgift lämnas även för ersättning som tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet såsom utbetald royalty eller liknande avgift. Enligt förslaget (s. 115) hör bl.a. denna bestämmelse till dem som kan tas bort. Vissa utbetalningar av royalty kommer ändå enligt förslaget att bli föremål för kontrolluppgiftsskyldighet, dvs. i de fall den utgör inkomst i inkomstslaget tjänst.
Den svenska skatteförvaltningen har bara befogenheter att bedriva kontroll inom Sveriges gränser. För att kunna säkerställa en effektiv beskattning trots ökande internationella inslag, är det mycket viktigt att Sverige kan inhämta information från andra stater, vilket framför allt kräver ett fungerande samarbete och utbyte av information med skatteförvaltningar i andra stater. Vikten av detta kan inte nog poängteras. Framtidsprojektet har i sin slutrapport (RSV Rapport 2000:9) pekat på hur den internationella rörligheten, skattekonkurrensen och teknikutvecklingen leder till en ökad internationell påverkan på skattebaserna, där möjligheterna till både skatteplanering och illegalt skatteundandragande ökar. Det är därför nödvändigt att skatteförvaltningen fokuserar på internationellt samarbete i olika former. Sett mot den bakgrunden är det mycket olyckligt att våra förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt informationsutbyte med andra stater försämras genom att begränsa den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten enligt LSK.
Kontrolluppgiftsskyldigheten enligt sjunde kapitlet i förslaget bör således utökas till att omfatta även royalty och liknande avgift i enlighet med nu gällande bestämmelser i 3 kap. 19 § LSK. I konsekvens härmed bör det också göras ändringar i 12 kap. 2 § i förslaget eftersom den föreslagna regeln endast omfattar fysiska personer och endast ersättningar som tillhör inkomstslagen tjänst respektive kapital.
10.1.2 Utvidgad uppgiftsskyldighet
Bestämmelsen i 12 kap. 2 § i förslaget innebär en avsevärd utvidgning av kretsen uppgiftsskyldiga. RSV förutsätter att regeringen med stöd av 18 kap. 1 § i förslaget beslutar om undantag från uppgiftsskyldigheten för att undvika att det införs en skyldighet att lämna kontrolluppgifter i betydligt större omfattning än vad som krävs enligt de överenskommelser som finns med andra länder.
10.1.3 Uppgift om medborgarskap
Mottagarens medborgarskap ska enligt 12 kap. 2 § andra stycket i förslaget anges på kontrolluppgift. Kravet på uppgift om medborgarskap kommenteras i promemorian på s. 153 och 245. Det anges att uppgift om medborgarskap behövs för att konstatera om inkomsten grundar rätt till pension. På grund av ändrad lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 2001 torde uppgiften om medborgarskap inte av det angivna skälet vara nödvändig på kontrolluppgiften. Enligt socialförsäkringslagen (1999:799) saknar medborgarskapet numera betydelse för rätten till inkomstgrundad ålderspension. Avgörande för om en person har rätt till pensionsgrundande inkomst är i stället om det är fråga om arbete i Sverige.
Medborgarskapet har fortfarande betydelse för tillämpningen av vissa konventioner om social trygghet samt enligt EU:s regler i rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Om en person som avlönas av en svensk arbetsgivare vid arbete utomlands ska omfattas av svenska pensionsförmåner, ska detta styrkas med ett utsändningsintyg (enligt konventionsbestämmelser) eller med ett intyg om tillämplig lagstiftning (E101 enligt EG-reglerna). Det är den myndighet som utfärdar intygen, Försäkringskassan, som också ska pröva om personen i förekommande fall uppfyller medborgarskapskraven.
11.1 Generell förbindelse
Enligt författningskommentaren till 13 kap. 1 § i förslaget (s. 246 f.) motsvarar den föreslagna lagtexten vad som idag anges i 3 kap. 32 b § LSK.
Enligt RSV:s uppfattning förefaller lagrummet genom sin utformning ha fått en vidare omfattning, vilket inte kommenterats i förslaget.
3 kap. 32 b § LSK omfattar genom hänvisningen till bestämmelser i andra lagar, företag i andra EES-länder.
Genom att slopa motsvarande paragrafhänvisningar i förslaget torde regeln i stället gälla generellt. Detta innebär t.ex. på försäkringsområdet att även försäkringsgivare från tredje land som fått Finansinspektionens tillstånd enligt 4 kap. 1 § andra stycket lag (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige (jämförd med 4 kap. 10 § samma lag) torde omfattas av skyldigheten att ge in en generell skriftlig förbindelse till Finansinspektionen.
RSV ser ingen anledning att erinra mot en sådan ordning, men som angetts ovan bör förändringen motiveras i författningskommentar eller liknande.
11.2 Förbindelse i enskilda fall
Enligt 12 kap. 5 § i förslaget åläggs en förmedlare av utländsk försäkring att lämna uppgifter om försäkringsgivare och försäkringstagare. Enligt författningskommentaren motsvarar bestämmelsen 3 kap. 15 tredje stycket LSK.
Skyldigheten att i enskilda fall lämna förbindelse från utländska försäkringsgivare, banker m.fl. institut och den enskildes skyldighet att lämna medgivande att kontrolluppgift lämnas skall enligt förslaget tas bort (s. 161 f.). Det finns därför inte någon motsvarighet i förslaget till nuvarande regler i 3 kap. 15 § fjärde och femte styckena. I de fall försäkringsgivare från tredje land skall ha tillstånd av Finansinspektionen att marknadsföra försäkringar i Sverige kommer - som framgår av föregående avsnitt - försäkringsgivaren att omfattas av förslagets regler om generell förbindelse. I övriga fall kommer någon skyldighet att lämna förbindelse således inte att finnas. Det är riktigt att, som RSV i tidigare sammanhang anfört, systemet med medgivanden och förbindelser inte uppfyller de krav som borde kunna ställas på en effektiv kontroll av personers utlandsinvesteringar och det sägs därför i promemorian (s. 163) att systemet med förbindelser och medgivanden torde kunna tas bort utan att skattekontrollen märkbart försvåras. Innebörden av detta uttalande är, enligt RSV:s uppfattning, att kontrollmöjligheterna fortsatt blir synnerligen begränsade.
RSV saknar en rättslig analys av förslaget att skyldigheten att lämna förbindelse tas bort för vissa utländska aktörer på den finansiella marknaden men bibehålles för andra. Förslaget kommer att påverka konkurrrenssituationen för dessa utländska aktörer. Så länge det inte finns något egentligt alternativ till nuvarande ordning ifrågasätter därför RSV, trots tidigare gjorda uttalanden, att nuvarande ordning bibehålls i de fall reglerna om generell förbindelse inte är tillämpliga.
11.3 Ikraftträdandebestämmelser
Den utvidgning, som är en följd av bestämmelsen i 13 kap. 1 § i förslaget, innebär att utländska företag i tredje land som står i begrepp att marknadsföra sina försäkringar här är skyldiga att ge in en generell förbindelse till Finansinspektionen.
Däremot saknas bestämmelser för företag som redan marknadsför sina försäkringar här. För att reglerna skall omfatta även sådana tredjelandsföretag borde av ikraftträdandebestämmelserna framgå en skyldighet att ge in en generell förbindelse för deras fortsatta verksamhet.
RSV anser att genomförandet av utvidgningen måste regleras direkt i lagrummet eller i övergångsbestämmelserna.
11.4 Uppgift om förmedlad försäkring
Av 12 kap. 5 § i förslaget anges att den som förmedlar en utländsk livförsäkring ska lämna identitetsuppgifter till RSV.
RSV anser att denna uppgiftsskyldighet bör utvidgas till att även omfatta uppgift om när försäkringen tecknades och till vilket belopp.
12.1 Ställa handlingar till förfogande
RSV avstyrker förslaget om att återinföra en möjlighet för den förelagde att ställa nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande.
Enligt RSV:s uppfattning väger inte de skäl som anförs i promemorian tyngre än de skäl som anfördes mot att återinföra regeln, se SOU 1996:79 s. 78 och 1996/97:100 s. 487.
Vidare anser RSV att om den föreslagna ändringen ändå beslutas, förutsätter detta att motsvarande ändringar görs i 14 kap. 4 § SBL och 3 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Att ha olika regelsystem i de olika lagarna leder bara till onödiga tolknings- och tillämpningsproblem, då huvuddelen av dagens tredjemansförelägganden görs med stöd av såväl LSK som SBL.
12.2 Löpande år
Tidigare framgick klart av lagtexten (3 kap. 50 a § LSK) att ett föreläggande även kunde avse en rättshandling som företagits under innevarande år.
Konstruktionen är i förslaget något annorlunda. Det är möjligt att lagtexten kan tolkas så att den omfattar även innevarande år. För att undvika tveksamheter i tillämpningen bör ett förtydligande göras, så att det klart framgår att ett föreläggande även får omfatta rättshandlingar som företagits under innevarande år.
I författningskommentaren till 17 kap. 4 § (s. 254) anges varför det inte finns behov av en särskild reglering avseende tid före beskattningsåret. Däremot nämns ingenting om varför bestämmelsen om att föreläggandet även får avse rättshandlingar som företagits under innevarande kalenderår tagits bort.
12.3 Ikraftträdande
RSV anser att det vore lämpligt med ett förtydligande vad gäller tredjemansföreläggandena. Enligt förslaget ska lagen träda i kraft den 1 juli 2001.
Eftersom ett tredjemansföreläggande inte kan kopplas till ett givet taxeringsår, kan frågan uppkomma vad som gäller vid tredjemansföreläggande. För att undvika den typen av diskussioner föreslår RSV att ikraftträdandebestämmelserna avseende tredjemansrevisioner formuleras så att ändringarna gäller från ikraftträdandet.
RSV anser att möjligheten att snabbt få uppgiftsskyldigheten klarlagd är värdefull i många fall och tillstyrker därför förslaget.
Frågor om kontrolluppgiftsskyldigheten har ofta en klar koppling till skatteplikten. Denna omständighet innebär att en tydlig gränsdragning måste göras mellan dessa besked enligt LSK och möjligheten att begära förhandsbesked.
Exempelvis i inkomst av tjänst torde ett besked om kontrolluppgiftsskyldigheten enligt LSK kunna utgöra ett ekonomiskt fördelaktigt instrument och kanske ett snabbare förfarande för att få besked om en inkomst är skattepliktig. Besked enligt LSK förefaller inte avsett att ersätta eller komplettera möjligheten att söka förhandsbesked. Då finns anledning att understryka vikten av att gränsdragningen mellan de olika förfarandena klargörs.
Därtill får regeln absolut inte ges innebörden att RSV ska ge besked i värderingsfrågor.
RSV tillstyrker förslaget i avvaktan på att utredningen om skattetillägg m.m. är klara med översynen av de svenska skattetilläggen.
15.1 Kostnader för genomförande
Den nya lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter innebär stora förändringar, bl.a. när det gäller deklarationer och kontrolluppgifter. RSV utreder för närvarande olika alternativ för utformningen av blanketter och IT-system. RSV får därför återkomma när det gäller kostnader i denna del.
15.2 Informationsinsatser inför 2003
Den nya deklarationsblanketten kommer att medföra att befintliga deklarationsbroschyrer måste göras om. Dags att deklarera på Förenklad deklaration och Dags att deklarera på Särskild deklaration måste ersättas av en ny broschyr Dags att Deklarera. Det arbetet måste ske under 2001-2002 parallellt med konstruktionen av den nya blanketten.
Förändringen bör rymmas inom ramen för befintliga produkter men extra informationsinsatser bör ändå sättas in.
RSV måste berätta i förväg om förändringen och en broschyr med förhandsinformation om den nya blanketten bör finnas framme i slutet av år 2002. Den ska kunna rekvireras via skattemyndighetens servicetelefon och ska också finnas på RSV:s webbsida samt på skattekontoren.
Tryckning av broschyren samt extra annonsering om den i dagspress, radio och TV kommer att kräva ca 3,5 miljoner kronor.
Dagpressannonsering 700 000 kr
Reklam i radio och TV 3 500 000 kr
Trycksak 300 000 kr
Ytterligare information måste ske i början av mars månad när de 2 miljoner deklaranter som normalt förväntar sig att få en hemskickad deklaration inte får det. De måste få ett direktadresserat brev (infoblad i A4 plus kuvert) från RSV, med information om att alla numera får sin deklaration i början av april månad och att alla har samma inlämningsdag i maj månad. Den insatsen kan beräknas kosta omkring 4 miljoner kronor.
Tryckning och kuvertering 600 000 kr
Portokostnader m.m. 3 400 000 kr
Sammantaget kan informationen komma att kosta ca 8 miljoner kronor extra.
16.1 Vissa förslag enligt SOU 1998:12
Såsom framhållits inledningsvis innehåller promemorian endast förslag till sådana ändringar i deklarationsförfarandet som regleras genom LSK. I SOU 1998:12, kapitel 19 (sid. 291 ff.), finns även vissa förslag till ändringar av materiella beskattningsregler, som innebär förenklingar beträffande förfarandet. De förslag som i första hand åsyftas och som bör genomföras i samband med att en ny LSK införs är enligt RSV följande:
1. Undre gränsen för avdrag för övriga kostnader i inkomstslaget tjänst höjs från nuvarande 1 000 till 3 000 kronor.
Förslaget innebär att antalet tilläggsuppgifter med yrkanden om avdrag för kostnader i tjänsten kan begränsas avsevärt.
Kontroller som skattemyndigheterna gjort visar att i genomsnitt åtta av tio avdragsyrkanden är felaktiga. I deklarationen för 1999 var det 550 000 deklaranter som yrkade avdraget, till ett sammanlagt värde av 3,2 miljarder kronor. De flesta avdrag ligger under 5 000 kronor.
Förslaget beräknas medföra en minskning i antalet felaktiga avdrag under inkomst av tjänst, vilket kan beräknas motsvara förlorade skatteintäkter på ca 160 miljoner kronor.
Mot bakgrund härav anser RSV att den föreslagna åtgärden är ett minimikrav, i avvaktan på att avdragsrätten under tjänst ses över.
2. Ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt med innebörden, att när en fastighet övergår till en ny ägare ska överlåtaren vara skyldig att betala fastighetsskatt för tiden fram till tillträdet och förvärvaren för tiden därefter.
RSV anser att värdena bör hämtas från inskrivningsmyndigheten, enligt Skattekontrollutredningens förslag (SOU 1998:12, avsnitt 19.3.4).
Med den föreslagna regeländringen når man fördelen att underlag för fastighetsskatt kan förtryckas för både överlåtare och förvärvare för det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Vid 1999 års taxering uppgick antalet ändringar, avseende fastighetsskatt för småhus, till ca 30 000 stycken.
De statsfinansiella effekterna i form av ökade skatteintäkter beräknas uppgå till 50-100 miljoner kronor per år.
RSV anser att båda förslagen bör genomföras och börja tillämpas från och med 2003 års taxering.
16.2 Kostnadsersättningar
Enligt 3 kap. 4 § i förslaget anges att uppgift inte behöver lämnas om kostnadsersättning i annat fall än om avdrag görs för ökade levnadskostnader.
De nuvarande reglerna innebär att uppgift om kostnadsersättningar från arbetsgivaren ska tas upp i självdeklarationen. Däremot behöver följande slag av ersättningar inte tas upp:
- ersättning för tjänsteresor med flyg, tåg, taxi m.m. motsvarande gjorda utlägg,
- ersättning för logi vid tjänsteresa motsvarande gjorda utlägg
- representationsersättning motsvarande gjorda utlägg,
- traktamenten samt bilersättningar vid tjänsteresor med egen bil respektive förmånsbil i den mån skatteavdrag inte ska göras enligt 8 kap. 19 och 20 §§ SBL, dvs. till den del ersättningarna inte överstiger avdragsgilla schablonbelopp.
Andra ersättningar för utgifter i arbetet än de nu nämnda ska således enligt nuvarande regler tas upp i självdeklarationen. Genom kopplingen till arbetsgivarens skyldighet att göra skatteavdrag innebär den föreslagna lagregeln en förändring såtillvida att även övriga kostnadsersättningar (dvs. andra än de nämnda undantagen) inte behöver tas upp.
Enligt RSV:s uppfattning vore det olyckligt om denna regelförändring genomfördes. Det är inte ovanligt att arbetsgivare betalar ut kostnadsersättningar som delvis bygger på uppskattningar eller i vissa fall på schabloner, t.ex. telefonersättningar. Då ersättningen av arbetsgivaren i många fall inte uppfattas som uppenbart överstigande avdragsgillt belopp görs inget skatteavdrag och ersättningen redovisas som kostnadsersättning på kontrolluppgiften enligt nuvarande regler. Om uppgifts- respektive redovisningsskyldigheten bortfaller för detta slag av kostnadsersättningar, så bortfaller också i praktiken skattemyndighetens möjlighet att vid deklarationsgranskningen utreda det berättigade i den skattskyldiges avdragsyrkande. Visserligen medges avdrag i normalfallet med belopp motsvarande ersättningen. I många fall kan emellertid skattemyndigheten ha anledning att utreda yrkandet närmare, t.ex. när kostnadsersättningen uppgår till stort belopp eller av andra skäl.
Härutöver erinrar RSV att såsom framgår av 12 kap.
2 § tredje stycket IL får dessa slag av utgifter dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kr. Om förslaget skulle genomföras i denna del, krävs följaktligen en ändring av den nämnda bestämmelsen i IL.
Ändringar när det gäller reglerna om redovisning av kostnadsersättningar kräver en mera genomgripande analys än vad som redovisats.
16.3 Kontrolluppgifter i vissa fall för den som är obegränsat skattskyldig
RSV anser att det är oklart om 6 kap. 1 § i förslaget även omfattar den som är obegränsat skattskyldig men som är skattebefriad med stöd av 3 kap. 9 § (sexmånaders- och ettårsregeln).
Av det skälet föreslår RSV att följande tillägg görs till 1 §:
"Detta gäller även om inkomsten är undantagen från skattskyldighet enligt 3 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229)."
I samband med detta bör förslaget till ny skrivning i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) kompletteras med en hänvisning till 6 kap. 1 § i förslaget till lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter, eftersom den föreslagna lydelsen i 2 kap. 19 § LIP endast hänvisar till 12 kap. 2 § i förslaget. Det sistnämnda stadgandet avser kontrolluppgifter för personer som är begränsat skattskyldiga. Även den obegränsat skattskyldige som är undantagen från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229, IL) p.g.a. sexmånaders- eller ettårsregeln kan omfattas av den inkomstgrundade ålderspensionen och således ha rätt till pensionsgrundande inkomst (PGI). För att PGI i förekommande fall ska kunna beräknas måste kontrolluppgift lämnas med stöd av 2 kap. 19 § LIP.
16.4 Vem ska lämna kontrolluppgift
Det finns, som Skattemyndigheten i Stockholm påpekar, inget i vare sig nuvarande lagstiftning eller i förslaget som anger att skyldigheten att lämna kontrolluppgift är begränsad till en svensk utgivare av en ersättning eller förmån. Reglerna har dock i praktiken tolkats så att skyldigheten för utländska företag har begränsats till sådana med fast driftställe i Sverige.
Enligt 3 kap. 5 § socialförsäkringslagen (1999:799) ska den som arbetar i Sverige omfattas av bl.a. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vissa undantag finns främst beträffande arbetstagare som sänds till Sverige av utländsk arbetsgivare för en tid om högst ett år. Även om arbetsgivaren i sådana fall är en utländsk juridisk person eller en fysisk person bosatt utomlands ska arbetsgivaren i regel betala arbetsgivaravgifter i Sverige enligt socialavgiftslagen (2000:980).
För att de som är anställda av utländska arbetsgivare för arbete i Sverige inte ska riskera att gå miste om sin rätt till PGI i Sverige, är det angeläget att det klargörs att även utländska arbetsgivare i vissa fall är skyldiga att lämna kontrolluppgift. Mot bakgrund härav vore det därför värdefullt med ett uttalande i en kommande proposition, förslagsvis i författningskommentaren till 6 kap. 1 § eller 2 §, om att bestämmelsen även avser utländsk arbetsgivare.
16.5 Kontrolluppgiftens innehåll
I förslagets författningskommentar (s.223) anges att mer detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter som ska redovisas kommer att tas in i en förordning. Nuvarande bestämmelser om bilförmåner i 3 kap. 7 § fjärde stycket LSK ska enligt kommentaren i promemorian tas in i förordningen. Mot bakgrund av att det i förslagets 6 § finns ett antal detaljbestämmelser, blir regelverket enligt RSV:s åsikt svåröverskådligt när vissa av bestämmelserna om vilka uppgifter som ska finnas med på kontrolluppgift anges i lagen medan andra uppgifter som ska finnas med anges i förordning.
RSV ifrågasätter också om regler som innebär skyldigheter av detta slag kan lämnas i en förordning.
I 3 kap. 7 § första stycket LSK anges beträffande bostadsförmån att det på kontrolluppgift ska anges om bostaden är belägen på taxeringsenhet som benämns småhusenhet i fastighetstaxeringslagen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i förslaget.
Någon motivering härför har inte lämnats.
Från 2001 har införts en regel i 3 kap. 11 § LSK beträffande utländska nyckelpersoner m.fl. om att på kontrolluppgift ska redovisas såväl det skattepliktiga beloppet som den skattefria delen var för sig. Inte heller här finns någon motsvarande regel i förslaget.
Enligt RSV:s uppfattning bör det inte ske någon förändring av uppgiftsskyldigheten i dessa avseenden.
16.6 Ersättning för utgifter i arbetet
I enlighet med vad som sägs ovan vid 14.2.1 anser RSV att sådan annan kostnadsersättning än som avser ersättningar i samband med tjänsteresor samt viss representationsersättning ska redovisas på kontrolluppgiften med belopp. För dessa senare slag av ersättningar ska det vara tillräckligt att det anges i kontrolluppgiften att sådan kostnadsersättning har getts ut.
I nuvarande 3 kap. 9 § andra och tredje stycket LSK finns den viktiga bestämmelsen om att den del av utgiven kostnadsersättning som ska utgöra underlag för skatteavdrag (och underlag för arbetsgivaravgifter) ska redovisas som lön på kontrolluppgiften. En motsvarande bestämmelse bör enligt RSV:s mening införas i den nya lagtexten.
Enligt gällande rätt (3 kap. 9 § andra stycket LSK) ska det anges på kontrolluppgiften om en tjänsteresa pågått sammanhängande mer än tre månader. Inte heller på denna punkt finns någon motsvarande bestämmelse i förslaget. Enligt RSV:s uppfattning bör regeln kvarstå och den bör dessutom utvidgas på så vis att det på kontrolluppgift också ska uppges om tjänsteresan pågått längre tid än två år eftersom avdraget för ökade levnadskostnader reduceras efter två år (12 kap. 21 § IL).
16.7 Depå
RSV avstyrker förslaget i 9 kap. 7 § att kontrolluppgift endast ska lämnas för den person som förfogar över en depå eller konto.
Bankerna lämnar idag uppgift om vars och ens andel i avkastning och innehav även om antalet överstiger fem personer. Uppgifterna kan därigenom förtryckas i deklarationerna, vilket inte är möjligt om kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över depån.
16.8 Utländska delägarrätter
RSV avstyrker förslaget att uppgiftslämnaren skall ange värdet på innehavda utländska delägarrätter. RSV föreslår i stället att uppgift lämnas om antal, slag och sort.
I 9 kap. 8 § föreslås att värdet av innehavet av utländska delägarrätter ska anges i kontrolluppgiften, om den uppgiftsskyldige känner till det.
Enligt nuvarande regler ska kontrolluppgift lämnas om innehav av bl.a. marknadsnoterade aktier, värdepappersfonder och utländska värdepapper m.m. Uppgift om värdet vid årets utgång hämtas från OM Stockholmsbörsen. För att kunna räkna fram värdet krävs att värdepapperet har en ISIN-kod, vilken tilldelas av VPC. Saknas ISIN-kod kan något värde inte beräknas. I många fall finns emellertid ISIN-koder även för utländska värdepapper och värdepappersfonder.
En nackdel med den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten är att uppgiftslämnarna riskerar att lämna olika värden för ett och samma värdepapper. Detta skulle i sin tur leda till problem vid förtryckningen. På grund härav avstyrker RSV att den föreslagna regeln ska omfatta värdet.
Om uppgiftsskyldigheten ändå ska omfatta värdet, bör texten ändras till att vara värdet på innehavda delägarrätter.
16.9 Värdet av privatbostadsrätt
RSV föreslår att uppgiftsskyldigheten i 11 kap. 1 § angående förmögenhetsvärdet begränsas till att avse värden som överstiger 1 000 kronor.
Det torde saknas anledning att belasta uppgiftslämnarna och skattemyndigheten med kontrolluppgifter på i förmögenhetshänseende bagatellartade belopp.
16.10 Kapitalförsäkring
11 kap. 8 § i förslaget reglerar skyldigheten att lämna kontrolluppgift om kapitalförsäkring - avseende både beräkning av förmögenhetsskatt och beräkning av avkastningsskatt.
Enligt 2 § 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person skattskyldig för dels kapitalförsäkring i utländsk försäkringsrörelse, dels sådan utländsk försäkring som enligt 58 kap.
5 § IL anses som pensionsförsäkring.
Genom att den föreslagna lagtexten uttryckligen uteslutande omfattar kapitalförsäkringar, torde ovan angivna pensionsförsäkringar, för vilka avkastningsskatt ska betalas och som därmed borde omfattas, falla utanför.
RSV föreslår att rubriken ändras till Livförsäkring och vidare att lagtexten ändras till att lyda "Kontrolluppgift skall lämnas om … och om sådan försäkring som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel." Vidare att andra punkten enbart anger försäkring.
16.11 Uppgift om avräkningsbar utländsk skatt
I denna del får RSV hänvisa till hemställan den 22 januari 2001, dnr 791-01/100, om vissa ändringar i reglerna om avräkning av utländsk skatt m.m.
16.12 Uppgift från fåmansföretag m.fl.
Enligt 14 kap. 9 § 3 i förslaget ska kontrolluppgift även innehålla uppgift om den person kontrolluppgift lämnas för är företagsledare, närstående till en sådan person eller delägare, om uppgiften lämnas av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag.
Enligt nuvarande regler skall denna uppgift lämnas endast på kontrolluppgift i inkomst av tjänst. Samtidigt lämnar deklaranten en blankett K10, vari han redogör för förhållandena.
Genom att denna uppgiftsskyldighet föreslås generell, kommer den att hamna även på kontrolluppgifter om inkomster som kapitalbeskattas.
RSV förmodar att inskränkningar i detta avseende kommer att kunna hanteras med stöd av 18 kap. 1 § i förslaget.
16.13 Sammandrag
RSV föreslår att dagens regler om sammandrag bibehålls och att sammandraget får undertecknas av uppgiftslämnaren.
Enligt förslaget ska den generella skyldigheten att lämna sammandrag till kontrolluppgifter avskaffas. Sådan skyldighet ska bara inträda efter särskilt beslut. På s. 249 i promemorian anges att många uppgiftslämnare lämnar ett fåtal uppgifter där ett sammandrag inte fyller någon funktion. Enligt nu gällande regler ska sammandrag lämnas även om endast en kontrolluppgift lämnas och även när rättelser av kontrolluppgifter sänds in senare under året.
RSV vill i detta sammanhang erinra om kontrolluppgiftens synnerligen stora betydelse för såväl att inkomsttaxeringen blir korrekt som att avdragen preliminärskatt blir korrekt tillgodoräknad. Under året kommer rättade kontrolluppgifter in till skattemyndigheterna. Sammandragen utgör här en försäkran om att lämnade kontrolluppgifter kommer från en behörig person och att de är tillförlitliga. På de sammandrag som ska lämnas ska uppgiftslämnaren uppge sitt namn, adress samt uppgift om kontaktperson hos det uppgiftslämnande företaget. Det är inte ovanligt att enstaka kontrolluppgifter lämnas in utan sammandrag. Myndigheten brukar då kontakta den på blanketten uppgivna uppgiftslämnaren med begäran om sammandrag.
16.14 Behöriga företrädare
I 19 kap. 1 § 4 i förslaget anges följande avseende annan juridisk person än ett dödsbo.
Skyldigheten att lämna uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, om inte regeringen bestämmer annat beträffande staten, landsting eller kommun.
Bestämmelsen motsvarar vad som gäller idag enligt
4 kap. 2 § 5 LSK. Uppräkningen härrör i allt väsentligt från bevillningsförordningen.
Någon möjlighet att fullgöra sin deklarationsskyldighet med befullmäktigat ombud är inte avsedd. Se bl.a. RÅ 1930 not. 1302, SOU 1954:24 s. 73, jämfört med departementschefens uttalande i prop. 1956:150 s. 345 f. Även Hermansson m.fl., Taxeringshandboken, kommentar till 47 § 1956 års taxeringlag och Sandström, Handbok i taxering 1940 s. 67 ff.
Begreppet ombud är ett juridiskt belastat uttryck i så måtto att begreppet generellt ges innebörden befullmäktigat ombud (fullmäktig). Den omständligheten att begreppet i nu aktuellt lagrum används i en annan betydelse är olyckligt och utgör också grund för feltolkningar hos dem som har att tillämpa lagstiftningen. RSV föreslår av det skälet att ordet ombud stryks. En dylik åtgärd innebär inte att regeln förlorar i omfattning eller innebörd, utan medför, enligt RSV, enbart att möjligheten till feltolkning minskar.
Vikten av en förändring i detta avseende accentueras ytterligare genom RSV:s förslag om att öppna en möjlighet för att deklarera via ombud.
16.15 Vite
Såvitt gäller fråga om 17 kap. 8 § i förslaget, har RSV i hemställan den 15 januari 2001, dnr 11026-00/100, om lagändringar beträffande behörig domstol i mål om utdömande av vite begärt ändring av motsvarande lagrum i LSK, 4 kap. 5 §, liksom ett antal andra förfaranderegler. I hemställan föreslår RSV att en ny mening läggs till med innebörden att fråga om utdömande av vite ska prövas av den länsrätt som är behörig enligt den aktuella lagen.
16.16 Uthyrning i andra hand
Enligt 3 kap. 44 § LSK föreligger en kontrolluppgiftsskyldighet vid uthyrning av bostadsrätt i andra hand.
Motsvarande regel återfinns inte i förslaget och har heller inte kommenterats närmare.
RSV har i och för sig inget att erinra mot att denna kontrolluppgiftsskyldighet slopas. RSV anser emellertid att förslaget borde kommenteras.
17.1 Uppgiftsskyldighet för värdepappersfonder
Såsom angetts ovan, har uppgiftslämnarna aviserat ett intresse för att lämna kontrolluppgift på kapitalvinst/kapitalförlust vid avyttring av utländska värdepappersfonder redan fr.o.m. 2002 års taxering.
RSV anser att det är positivt.
Detsamma bör för övrigt även kunna gälla uppgiftslämnandet för börshandlade värdepappersfondsandelar.
17.2 Övrigt
Punkt 1. Utöver uppräknade paragrafer som ska tillämpas första gången vid 2003 års taxering, bör tilläggas 3 kap. 3 § i förslaget.
Punkt 2. Utöver uppräknade paragrafer i gamla LSK som ska tillämpas vid 2002 och tidigare års taxering, bör tilläggas 3 kap. 28 §.
18.1 Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Nedanstående kursiveringar har gjorts av RSV.
Skall det redovisas
Ett uttryck som går som en röd tråd i lagtexten är "skall det redovisas". Uttrycket förekommer bl.a. i 6 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 3 §, 8 kap. 5, 10 och 14 §§, 10 kap. 5 och 9 §§, 11 kap. 1, 2 och 4-8 §§ samt 12 kap 1 §. Uttrycket förefaller omodernt. Det finns mera tidsenliga uttryckssätt för samma sak. I lagförslaget anges t.ex. i 10 kap. 5 tredje stycket "skall redovisas i kontrolluppgiften". Alternativt "Kontrolluppgiften skall omfatta" eller "… i kontrolluppgiften skall uppgiftslämnaren redovisa…".
3 kap.
Strukturen i lagförslaget avseende uppgifter i självdeklarationen (4-25 §§) bör ses över. Ordningen mellan paragraferna synes inte följa något logiskt mönster. Uppgifter avseende inkomstslaget kapital och uppskovsavdrag samt egenavgifter ligger blandat med regler om företagens uppgiftslämnande.
8 kap. 9 §
Rent systematiskt förefaller 8 kap. 9 § i den föreslagna lagtexten snarast utgöra ett andra stycke till 11 § i samma kapitel.
11 kap. 7 §
"… för vilka avdrag skall göras …"
Skall bör bytas ut mot får, i enlighet med vad som anges i 59 kap. 2 § inkomstskattelagen.
12 kap. 3-4 §§
I lagtexten bör en hänvisning ske till 10 kap. 1-5 §§.
14 kap. 9 och 11 §§
Punkt 1 anger "identifikationsuppgifter för …". För bör ändras till "avseende" eller möjligen "på".
15 kap. 2 §
I 15 kap. 2 § första stycket anges "… lämna alla de uppgifter som de behöver …". Ordet de bör ändras till dessa.
17 kap. 3 §
Uttrycket "fordran hos … låntagaren", som anges i 17 kap. 3 § 2 bör ändras till "fordran på … låntagaren".
18.2 Inkomstskattelagen
48 kap. 7 § IL
2 st. I förslaget anges "…, skall den vid tillämpning av …". Den bör ändras till denna.
3 st. I förslaget anges "I 49 kap. 29 § finns vad gäller andelsbyten ytterligare …" RSV föreslår att bisatsen markeras genom"… finns, vad gäller andelsbyten, ytterligare …".
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.