Dags att deklarera sjöinkomst dvs. inkomst ombord på svenskt fartyg i närfart eller fjärrfart
Dnr. 2787-01/120
2001 ÅRS TAXERING (INKOMSTÅRET 2000)
Skattemyndigheten sänder förtryckta deklarationsblanketter till personer, som utifrån vissa kriterier, bedöms deklarationsskyldiga. De flesta får FÖRENKLAD SJÄLVDEKLARATION. Den som har mera komplicerade inkomstförhållanden får dock SÄRSKILD SJÄLVDEKLARATION. Det gäller bl.a. den som har haft näringsverksamhet eller invandrat/utvandrat under inkomståret. Den som är deklarationsskyldig men inte får någon förtryckt blankett kan begära en sådan hos sitt skattekontor.
Till personer som haft sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg, vilket av Riksskatteverket (RSV) klassificerats till närfart eller fjärrfart för 2000, sänder skattemyndigheten förtryckta deklarationsblanketter utifrån samma kriterier som för övriga deklarationsskyldiga. De flesta får således FÖRENKLAD SJÄLVDEKLARATION.
Den som haft inkomst ombord på svenskt fartyg i närfart eller fjärrfart deklarerar och beskattas på samma sätt som den som haft arbetsinkomst i land. Följande skillnader finns dock:
1. Den som haft inkomst på svenskt fartyg i närfart eller fjärrfart (sjöinkomst) får sjöinkomstavdrag.
Avdraget ska inte göras i deklarationen utan det tillgodoförs automatiskt av skattemyndigheten i samband med skatteuträkningen. Detta sker med ledning av det antal dagar med sjöinkomst och det fartområde (närfart eller fjärrfart), som arbetsgivaren angett på kontrolluppgiften.
Avdraget är i närfart 35.000 kr och i fjärrfart 36.000 kr för helt år. Den som haft sjöinkomst del av året får avdrag med 1/365 av årsavdraget för varje dag med sjöinkomst. 123 dagar sjöinkomst i närfart ger alltså avdrag med 11.700 kr (123:365 x 35.000). Avdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Engångsbelopp ger inget avdrag. Den som enbart fått ett engångsbelopp under 2000 får således inget sjöinkomstavdrag. Antal dagar med sjöinkomst kan vara flera än 365 om exempelvis en person som haft årsanställning på ett rederi arbetar extra på ett annat rederi under sin ledighet. Avdrag medges dock inte för mer än 365 dagar. Avdraget kan således aldrig bli större än 35.000 kr resp. 36.000 kr. För den som haft sjöinkomst under mer än 365 dagar begränsas därför avdraget till belopp motsvarande 365 dagar. Om i sådant fall vissa dagar avser närfart och vissa dagar fjärrfart reduceras antalet närfartsdagar i första hand och antalet fjärrfartsdagar i andra hand så att totalt 365 dagar återstår.
2000 var skottår. Den som har 365 eller 366 dagar sjöinkomst får fullt sjöinkomstavdrag. Den som har färre dagar får avdrag enligt föregående stycke dvs. med 1/365 av årsavdraget för varje dag med sjöinkomst.
Sjöinkomstavdraget görs från den taxerade förvärvsinkomsten av skattemyndigheten (avdraget minskar alltså den beskattningsbara förvärvsinkomsten). Först görs avdrag för allmän pensionsavgift, därefter grundavdrag enligt allmänna regler (även vanligt grundavdrag medges den som har sjöinkomst i närfart/fjärrfart) och sist görs sjöinkomstavdraget.
2. Den som haft inkomst på svenskt fartyg i närfart eller fjärrfart (sjöinkomst) får också skattereduktion för sjöinkomst.
Skattereduktionen ska inte göras i deklarationen utan den tillgodoförs automatiskt av skattemyndigheten i samband med skatteuträkningen. Detta sker med ledning av det antal dagar med sjöinkomst och det fartområde (närfart eller fjärrfart), som arbetsgivaren angett på kontrolluppgiften.
Skattereduktionen är i närfart 9.000 kr och i fjärrfart 14.000 kr för helt år. Den som haft sjöinkomst del av året får skattereduktion med 1/365 av årsbeloppet för varje dag med sjöinkomst. 123 dagar sjöinkomst i närfart ger alltså skattereduktion med 3.032 kr (123:365 x 9000). Engångsbelopp ger ingen skattereduktion. Den som enbart fått ett engångsbelopp under 2000 får således ingen skattereduktion. Skattereduktion medges inte för mer än 365 dagar. För den som haft sjöinkomst under mer än 365 dagar begränsas därför skattereduktionen till belopp motsvarande 365 dagar på samma sätt som angetts beträffande sjöinkomstavdrag.
2000 var skottår. Den som har 365 eller 366 dagar sjöinkomst får full skattereduktion. Den som har färre dagar får skattereduktion enligt föregående stycke dvs. med 1/365 av årsbeloppet för varje dag med sjöinkomst.
Skattereduktionen görs från skatten av skattemyndigheten (den minskar alltså skatten). Först görs skattereduktion på förvärvsinkomster, sedan skattereduktion för sjöinkomst, därefter skattereduktion för allmän pensionsavgift och sist skattereduktion för underskott av kapital. Skattereduktion kan bara göras mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.
3. Avdrag för ökade levnadskostnader medges inte vid vistelsen ombord.
Sjömannens tjänsteställe är det fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete (33 § anvisningarna punkt 3 e andra stycket kommunalskattelagen).
Av 33 § anvisningarna punkt 3 e första stycket kommunalskattelagen framgår att den som haft inkomst på fartyg i närfart eller fjärrfart inte medges avdrag för ökade levnadskostnader såsom vid tjänsteresa (som anges ovan är fartyget sjömannens tjänsteställe och vistelsen på fartyget utgör således inte en tjänsteresa). Avdrag medges vidare inte för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning eller tillfällig anställning och inte heller för kostnader för hemresor, vilket framgår av samma lagrum. Avdrag för kostnad för resor till och från arbetet kan dock i vissa fall medges. Se punkten 4 nedan.
4. Resor till och från fartyget.
Eftersom sjömannen har sitt tjänsteställe på fartyget är resorna till och från fartyget vid på- och avmönstring att betrakta som resor till och från arbetet. Avdrag för kostnad för resor till och från arbetet medges enligt allmänna regler för de sjömän som själva betalat sina resor dvs. samma regler som gäller för personer med landinkomst. Således medges avdrag endast till den del kostnaderna överstiger 7.000 kr och vissa andra förutsättningar med avseende på avstånd och tidsvinst m.m. ska vara uppfyllda. De allmänna reglerna om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats finns utförligt beskrivna i Riksskatteverkets deklarationsupplysningar för löntagare (RSV 330). Jämfört med landanställda finns dock vissa skillnader enligt följande.
NÄRFART (huvudsakligen färjor)
Arbetsgivaren har inte betalat resorna till och från fartyget.
Den som arbetar på passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell eller på fraktfartyg i närfart får i regel inte sina resor vid på- och avmönstring betalade av arbetsgivaren. Avdrag för resor till och från arbetet medges då om förutsättningarna för avdrag enligt allmänna regler är uppfyllda (avstånd, tidsvinst etc.). Den som reser dagligen får således avdrag för dagliga resor och den som har längre arbetspass, exempelvis två veckor ombord, får avdrag för en resa vid arbetspassets början och en resa vid arbetspassets slut efter två veckor. Allt under förutsättning att avdrag kan medges enligt allmänna regler.
Arbetsgivaren har betalat resorna till och från fartyget.
Om arbetsgivaren betalat resorna för den som arbetat på passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell är ersättningen/förmånen skattepliktig inkomst och har av arbetsgivaren redovisats på kontrolluppgiften (om kontant ersättning har erhållits har denna inräknats i kontant bruttolön m.m. och finns således inte specificerad särskilt). Ersättningen/förmånen ska deklareras som inkomst och avdrag för resorna till och från arbetet får göras om avdrag kan medges enligt allmänna regler.
Om en arbetsgivare betalat resorna för den som arbetat på något av de få fraktfartyg som är klassificerade till närfart är ersättningen/förmånen skattefri (32 § anvisningarna punkt 7 kommunalskattelagen). Detta gäller även om resa görs till eller från en ort i utlandet. Ersättningen/förmånen har inte redovisats på kontrolluppgiften och ska inte tas upp som inkomst i deklarationen. Sjömannen får inte göra avdrag för resor till och från arbetet (någon kostnad finns ju inte).
FJÄRRFART (huvudsakligen handelsflottan, utom färjor)
Arbetsgivaren har betalat resorna till och från fartyget.
Den som arbetar på fartyg i fjärrfart får i regel resorna vid på- och avmönstring betalade av arbetsgivaren. Ersättningen/förmånen är skattefri (32 § anvisningarna punkt 7 kommunalskattelagen). Detta gäller även om resa görs till eller från en ort i utlandet. Ersättningen/förmånen har inte redovisats på kontrolluppgiften och ska inte deklareras. Avdrag för resorna får inte göras (någon kostnad finns ju inte). Den som arbetat på fartyg i fjärrfart kan således i regel inte göra avdrag för resor till och från arbetet.
5. Fri kost och kontant kostersättning.
Under tjänstgöring ombord har sjöman fri kost. Värdet av denna förmån framgår av kontrolluppgiften. Under ledighet i land får sjömannen i stället kontant kostersättning dvs. ett kontant belopp per ledig dag. Denna kontanta kostersättning redovisas inte särskilt på kontrolluppgiften utan ingår i kontant bruttolön.
På vissa fartyg får inte sjömannen kost ombord exempelvis på grund av svårigheter för arbetsgivaren att servera personalen mat (utrymmesbrist, kort restid etc.). Detta är vanligt på de snabbgående passagerarfärjorna. Sjömannen får då i stället kontant kostersättning såväl när han är ombord som när han är ledig i land. Någon förmån av fri kost finns i sådant fall inte redovisad på kontrolluppgiften utan den kontanta kostersättningen ingår i kontant bruttolön.
Såväl förmånen av fri kost som den kontanta kostersättningen ska tas upp som inkomst i självdeklarationen.
6. Logi ombord på svenskt fartyg i närfart eller fjärrfart.
Värdet av fritt logi ombord på svenskt fartyg i närfart/fjärrfart ska bestämmas till 0 kr (42 § kommunalskattelagen). Bostadsförmånen ombord (hytt eller hyttplats) är således skattefri.
7. Övrigt
Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om sjöinkomst och om sjöinkomstavdrag m.m. finns i Riksskatteverkets meddelanden RSV S 1999:8. Riksskatteverkets information om de fartyg ombord på vilka de anställda ska få sjöinkomstavdrag och skattereduktion finns i Riksskatteverkets författningssamling RSFS (RSFS 2000:6, RSFS 2000:14,RSFS 2001:2 och RSFS 2001:5).
Frågor besvaras av Skattekontoret Västra Göteborg, telefon 031-743 67 43, 031-743 67 39 eller närmaste skattekontor.
Total årsinkomst | 248 | *) |
Taxerad förvärvsinkomst | 248 | |
Allmän pensionsavgift | -14.40.00 | 75% av (7% av 248.000) |
Grundavdrag | -19.40.00 | |
Sjöinkomstavdrag | -35.00.00 | (närfart) |
Beskattningsbar förvärvsinkomst | 191,200 |
Kommunal inkomstskatt | 59.845 | (31,30%) |
Kommunal inkomstskatt, fast belopp | 200 | |
Allmän pensionsavgift | 17.400 | (7% av 248.000) |
Kyrkoavgift | 1.873 | (0,98%) |
Skattereduktion för sjöinkomst | - 9.000 | (närfart) |
Skattereduktion för allmän pensionsavgift | - 4.300 | (25% av allm pensionsavg. 17.400) |
Slutlig skatt | 66.018 |
Instruktioner för fullständig skatteuträkning finns i Riksskatteverkets SKATTEUTRÄKNINGSBROSCHYR 2001 (RSV 425). Den kan hämtas här eller beställas på skattemyndighetens servicetelefon 020-567 000, direktval 7105 eller hämtas hos närmaste skattekontor. Här kan du räkna ut din skatt.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.