Eftersom filen är så stor har vi delat upp den i tre delar.
Avsnitt (kapitel) 1 - 5: del 1
Avsnitt (kapitel) 6 - 9: del 2
Avsnitt (kapitel) 10: del 3
FÖRORD
Riksprojektet är ett riksomfattande kontrollprojekt och omfattar dels kontroll av stora byggprojekt, dels kontroll av svart arbetskraft inom byggsektorn.
Denna rapport innehåller en delutvärdering av den del av arbetet som omfattat kontroll av svart arbetskraft. Målet med projektet är att hitta en effektiv metod för att minimera förekomsten av organiserad handel med svart arbetskraft.
Arbetet har letts av Isabel Lundblad RSV/SKM Stockholm som haft funktionen av riksprojektledare.
Själva kontrollarbetet har letts av projektledarna Barbro Knutsson SKM Stockholm, Stig Lind SKM Göteborg och Jan-Anders Wihrén SKM Malmö.
Informationsansvariga har varit Pia Blank SKM Stockholm (t.o.m. april 2001), Ulf Hornegård SKM Stockholm (fr.o.m. maj 2001), Maria Wellsmo SKM Göteborg och Jane Andersson SKM Malmö.
Ansvarig för lagstiftningsgruppens arbete har varit Claes Cerin från SKM i Stockholm.
Det övergripande ansvaret för ledning, styrning och uppföljning har legat på en styrgrupp bestående av Marie Carlsson RSV, Berit Öqvist RSV, Gertrud Bågstam SKM Stockholm, Kjell Dahlström SKM Växjö, Sven-Yngve Nilsson SKM Malmö, Bertil Strömberg SKM Göteborg och Kerstin Tollerz SKM Gävle
INNEHÅLLSFÖRTECKNING | |
1 | SAMMANFATTNING |
2 | INLEDNING |
3 | KARTLÄGGNINGEN |
3.1 | Tillvägagångssättet |
3.2 | Resultatet av kartläggningen |
3.3 | Aktörerna på marknaden |
4 | PROJEKTETS UPPBYGGNAD OCH ORGANISATION |
4.1 | Målet |
4.2 | Den övergripande inriktningen |
4.3 | Organisationen |
5 | GENOMFÖRDA KONTROLL- OCH INFORMATIONSINSATSER |
5.1 | Kontrollen |
5.2 | Informationen |
6 | IAKTTAGELSER I KONTROLLARBETET |
6.1 | Omfattningen av svart arbetskraft |
6.2 | Beskrivning av olika typer av härvor |
6.3 | Komplexiteten i utredningarna |
6.3.1 | Allmänt |
6.3.2 | Fallbeskrivningar |
7 | IAKTTAGELSER I INFORMATIONSARBETET |
8 | ANALYS |
8.1 | Slutsatser |
8.2 | Utredningar med eller utan Ekobrottsmyndigheten |
9 | DET FORTSATTA ARBETET |
10 | FÖRSLAG PÅ LAGSTIFTNINGSÄNDRINGAR |
10.1 | Inledning |
10.2 | Tidigare utredningar |
10.3 | Metoder för att minska skatteundandragandet i byggbranschen |
10.3.1 | Allmänt |
10.3.2 | Förändringar av uppbördssystemet |
10.3.2.1 | Allmänt |
10.3.2.2 | Utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten |
10.3.2.3 | Skyldighet att dokumentera vissa uppgifter |
10.3.2.4 | Skärpt kontroll vid utfärdande av F-skattsedel |
10.3.2.5 | Förändringar av F-skattsedelns rättsverkningar |
10.3.2.6 | Redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration |
10.3.2.7 | Ansvar för samtliga skatter och avgifter |
10.3.2.8 | Skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörerna |
10.3.2.9 | Ansvar för skatt för utländsk arbetskraft |
10.3.3 | Skattemyndighetens kontrollbefogenheter |
10.3.3.1 | Oanmälda revisioner |
10.3.3.2 | Besök på byggarbetsplatsen |
10.3.4 | Privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft |
10.4 | Överväganden och förslag |
10.4.1 | Allmänt |
10.4.2 | Alternativa lagstiftningsåtgärder |
10.4.2.1 | Fördjupad kontroll och skärpta krav vid utfärdande av F-skattsedel |
10.4.2.2 | Förändringar av F-skattsedelns rättsverkningar |
10.4.2.3 | Utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten |
10.4.2.4 | Skyldighet att dokumentera vissa uppgifter |
10.4.2.5 | Ansvar för samtliga skatter och avgifter |
10.4.2.6 | Oanmälda revisioner respektive besök på byggarbetsplatserna |
10.4.2.7 | Privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft |
10.4.3 | Vårt förslag till översyn av lagstiftningen |
10.4.4 | Översyn av annan lagstiftning |
1 SAMMANFATTNING
Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i byggbranschen är mycket stor. Vi har utifrån pågående utredningar och identifierade härvor där utredning ännu inte påbörjats beräknat att de svarta lönerna i dessa delar uppgår till mellan 2,5 och 3 miljarder kronor årligen. Vår uppfattning är att en mycket stor del av den organiserade handeln med svart arbetskraft inte identifierats i projektet. Vi avstår dock ifrån att skatta "svartarbetet" i branschen som helhet, men är klart oroade inför omfattningen.
Staten förlorar 85 % av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt, dvs. årligen mellan 2 och 2,5 miljarder kronor. Trots att arbetet med betalningssäkring av statens fordringar prioriterats har skattebortfallet endast kunnat reduceras med knappt 2 %. Skattebortfallet blir således trots omfattande utredningsinsatser från både skattemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten drygt 98 % av skattebeloppet. Till detta kommer sedan kostnader som staten haft för utbetalda ersättningar från försäkringskassan och olika A-kassor till de personer som arbetat svart.
Omfattningen har även medfört att konkurrensen helt satts ur spel. Det är omöjligt för en seriös företagare att konkurrera med de företag som valt att avlöna delar av sin personal med svart lön.
Branschen har nu, genom att företeelsen organiserad handel med svart arbetskraft växt så kraftigt, dragit till sig även annan typ av grovt kriminella personer. Dessa agerar som företrädare och målvakter i de företag som fakturerar den svarta arbetskraften.
De iakttagelser som gjorts i Riksprojektet visar att den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggbranschen har fått en sådan omfattning att det krävs radikala lagstiftningsändringar för att komma till rätta med problemet. Det är enligt vår uppfattning inte realistiskt att tro att vare sig myndighetens kontroll- och informationsinsatser eller den självsanering som pågår inom branschen är tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med skattefusket inom byggbranschen.
Det som möjliggjort att företeelsen handel med svart arbetskraft fått en sådan omfattning är framförallt lagstiftningen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft samt F-skattsedeln och dess rättsverkningar. Myndigheten har problem att visa vem som är den egentliga arbetsgivaren och vem som därmed ska svara för arbetstagarnas skatter och avgifter. På grund av att de underlag som finns är ofullständiga är det även svårt att utreda vilka som ska beskattas för de svarta lönerna. Utredningarna tenderar att bli både omfattande och tidskrävande.
Enligt vår uppfattning måste det till ett system där staten garanteras sina skatteintäkter. Vi tror inte att förekomsten av svart arbetskraft kan motverkas i någon större omfattning vare sig genom förändringar i F-skattesystemet eller med ökade kontrollbefogenheter. Inte heller tror vi att en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter eller att dokumentera vissa uppgifter om arbetskraften räcker för att komma till rätta med problemet.
Vi anser i stället att ett system med skatteavdrag på ersättningar till underentreprenörer och andra uppdragstagare bör övervägas. Innan en sådan lagstiftning kan införas krävs att vissa frågor utreds närmare. I första hand måste utredas vilken likviditetspåverkan som ett sådant system skulle kunna medföra för i första hand de uppdragstagare som tillhandahåller både arbetskraft och material för uppdraget. Vissa gränsdragningsfrågor måste också utredas. I dessa delar bör de system med skatteavdrag som tillämpas i andra länder kunna studeras.
2 INLEDNING
Riksprojektet startade våren 1996 och omfattade initialt kontroll av stora byggprojekt. Någon specifik inriktning mot kontroll av svart arbetskraft fanns inte utan syftet var att på ett tidigt stadium verka för att samtliga företag som var verksamma i stora infrastrukturprojekt skulle redovisa skatter och avgifter i enlighet med gällande bestämmelser.
I samband med denna kontroll kunde utredarna notera att det inom vissa delar av byggbranschen (installationsbranschen) förekom en omfattande handel med svart arbetskraft. Dessa iakttagelser gjorde att Riksskatteverket i slutet av 1998 träffade en överenskommelse med Ekobrottsmyndigheten om att inleda en omfattande kartläggning i syfte att försöka identifiera vilka företag/personer som i organiserade former tillhandahöll svart arbetskraft inom byggbranschen.
Sedan mars 2000 har skatteförvaltningen i samverkan med Ekobrottsmyndigheten drivit ett riksomfattande kontrollprojekt inom Riksprojektet i syfte att stoppa den organiserade handeln med svart arbetskraft inom främst installationsbranschen (bygg).
Med organiserad handel med svart arbetskraft avses att någon eller några i organiserade former tillhandahåller personal utan att ta ansvar för personalens skatter och avgifter.
I projektet förekommer även ett samarbete med företrädare för branschorganisationer och fackföreningar.
Rapporten har följande disposition. Inledningsvis görs en beskrivning av den under 1999 genomförda kartläggningen av företeelsen svart arbetskraft, avsnitt 3. Målet och den övergripande inriktningen på projektet presenteras i avsnitt 4. En redogörelse för vilka olika aktiviteter som genomförts i kontroll- respektive informationsarbetet lämnas i avsnitt 5. Omfattningen av den svarta arbetskraften, hur olika härvor ser ut och komplexiteten i utredningarna behandlas i avsnitt 6. I avsnitt 7 redogörs för den självsanering som pågår i branschen och iakttagelser i samband med informationsarbetet. Vilka problem som myndigheten har att komma till rätta med företeelsen svart arbetskraft behandlas i avsnitt 8. Slutligen lämnas i avsnitt 9 och 10 förslag på dels hur det fortsatta arbetet bör bedrivas, dels vilka ändringar som behövs i gällande regelsystem.
3.1 Tillvägagångssättet
I kartläggningsarbetet ingick inte bara att identifiera vilka företag och vilka personer som i organiserade former tillhandahöll svart arbetskraft utan även att koppla ihop företagen i s.k. härvor. Med en härva avses en grupp av företag som har sådan anknytning till varandra att de av utredningstekniska skäl bör hållas samman.
För att kartläggningen inte skulle riskera att bli alltför omfattande och därigenom svår att överblicka bestämdes att den skulle begränsas till i huvudsak installationsbranschen (montering, svets, isolering etc.).
Kartläggningen startade med att uppgifter hämtades in om betalningar från företag inom någon av följande näringsgrenar: Isoleringsarbeten, VVS-arbeten, Värme- och sanitetsarbeten, Ventilationsarbeten, Kyl- och frysinstallationsarbeten, Övriga VVS-arbeten samt Andra bygginstallationer. Dessa inkomna uppgifter har tillsammans med tidigare gjorda iakttagelser i Riksprojektet utgjort basen i det fortsatta arbetet. Kompletterande uppgifter hos ytterligare företag har hämtats in i syfte att följa pengarna genom hela transaktionskedjan. Huvuddelen av uppgifterna hämtades in via s.k. tredjemansförelägganden men även ett större antal tredjemansrevisioner genomfördes. Under 1999 hämtades uppgifter från drygt 700 företag om betalningar till ca 6 000 företag.
Den inhämtade informationen behandlades i ett särskilt register som kompletterades med deklarations- och bolagsuppgifter rörande de identifierade företagen. Med stöd av det inom Riksprojektet särskilt utvecklade urvalsprogrammet, UrRiks, kunde de företag identifieras där misstanke förelåg om att det förekom svart arbetskraft. Därefter vidtog ett omfattande manuellt arbete med att koppla ihop företagen i olika härvor. Detta arbete visade sig vara mycket mera omfattande än vad som initialt kunde förutses. Det berodde bl.a. på att det inte var ovanligt att samma företag förekom i flera olika härvor. Slutresultatet blev att ett 50-tal härvbilder kunde ritas upp.
3.2 Resultatet av kartläggningen
Bland de identifierade härvorna valdes 10 - 15 större härvor ut för fördjupad utredning. Ca 300 företag ingick i dessa härvor och omfattningen av oredovisade löner uppskattades till miljardbelopp.
De drygt 300 företagen som identifierades hade spridning över hela landet. Samtliga identifierade härvor hade dock anknytning till någon av de tre storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö). En stor del av härvorna visade sig ha koppling till Stockholmsområdet.
Genom kartläggningen erhölls inte bara information om olika företagssamband utan också kunskap om hur härvorna var uppbyggda och hur olika aktörer agerade på marknaden.
Kartläggningen syftade till att ge en bild av hur omfattande den organiserade handeln med svart arbetskraft var. Resultatet av kartläggningen visade också en omfattande sådan handel. I efterhand kan det dock konstateras att kartläggningen inte lyckades identifiera samtliga de aktörer som skulle omfattas av kartläggningen. Företeelsen organiserad handel med svart arbetskraft har i samband med utredningarna visat sig vara långt mera omfattande än vad kartläggningen visade.
3.3 Aktörerna på marknaden
I syfte att på ett tidigt stadium tydliggöra hur en typisk transaktion såg ut och klargöra vilka aktörer som agerade på marknaden ritades nedanstående bild upp (figur 1).
Bilden har sedan utgjort basen för hur arbetet i projektet lagts upp och kommer också, när så behövs för att förstå det rätta sammanhanget, att användas i beskrivningen i denna rapport.
som är ett välrenommerat byggföretag, ger byggföretaget B i uppdrag att utföra vissa uppgifter, t.ex. en delentreprenad.
Företaget B
vänder sig ifråga om vissa arbeten till företaget C.
Företaget C
bedriver utåt en seriös verksamhet. Företaget har anställd personal, redovisar och betalar såväl mervärdesskatt som arbetsgivaravgifter. Företaget har ofta ett företagsnamn som är känt på marknaden och som man därför är rädd om. Företaget C, som inte har så många anställda som behövs för att utföra arbetet åt företaget B, vänder sig till kontaktpersonen X för att "låna" in extra personal. Personen X ordnar inte bara personal utan även fakturor från företaget D. Kontaktpersonen X behöver nödvändigtvis inte finnas utanför företaget, utan det kan vara frågan om företagsledaren själv eller en arbetsledare med de rätta kontakterna. Företaget C representerar det sista "vita ledet".
Företaget D
fakturerar företaget C för "lönekostnaden" för den tillhandhållna personalen. Företaget är ett s.k. plus-minus-nollföretag. Det innebär att intäkterna för faktureringen till C finns redovisad, men samtidigt finns motsvarande kostnad för inlåning av personal från företaget E. Ofta brukar företaget D se till att redovisa en liten försumbar lön. På så sätt finns man med i skattemyndighetens arbetsgivarregister ifall någon skulle fråga om detta. Normalt har företaget D inga anmärkningar om obetalda skatter och liknande. Företagets enda funktion är att dölja förekomsten av svart arbetskraft.
Företaget E
redovisar inga skatter eller avgifter, saknar bokföring samt har ofta brutet räkenskapsår. Hos företaget E omvandlas betalningarna via gireringar, factoringbolag m.m. till kontanter, som går till arbetarna som jobbar svart på bygget. Företaget har F-skattsedel och ska redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen. Men man hinner inte lämna någon deklaration eftersom företaget maximalt lever 1,5 - 2 år. Företaget karakteriseras av många och snabba styrelsebyten med bulvaner och målvakter som ledamöter.
I verkligheten är det naturligtvis mera komplicerat än vad som framgår av redogörelsen ovan. Vidare förekommer inte alltid alla leden, exempelvis har ibland företaget D utelämnats (se exempelvis fall nr 1, avsnitt 6.3.2). I andra fall finns ytterligare led inlagda. Bilden beskriver dock på ett schematiskt sätt vilka aktörerna är på marknaden. Dessa kan delas in i följande två grupper:
1. De som köper in den svarta arbetskraften, dvs. beställaren och företagen A - C (=efterfrågan)
2. De som "tillhandahåller" den svarta arbetskraften, dvs. kontaktpersonen X samt företagen D - E och arbetskraften (=utbudet)
4.1 Målet
Målet med projektet är att hitta en effektiv metod för att minimera förekomsten av organiserad handel med svart arbetskraft. En viktig del i projektet har därför varit att testa olika angrepps- och arbetssätt i syfte att försöka uppnå målet (=metodutveckling).
4.2 Den övergripande inriktningen
Stora kontrollinsatser under många år har inte haft någon egentlig effekt på den organiserade handeln med svart arbetskraft. Utredningarna som genomförts har varit mycket tunga och pågått under många år. Problemet har varit att det inte gått att få stopp på verksamheten trots olika rättsliga åtgärder. Verksamheten har ofta fortsatt i oförändrad skala i nya bolag men med samma personer.
Vid planläggningen av kontrollprojektet, som gjordes parallellt med kartläggningsarbetet, diskuterades olika metoder för hur arbetet skulle bedrivas för att säkerställa målet.
Den indelning av aktörerna, de som efterfrågar respektive de som bjuder ut, som beskrivits i avsnitt 3.3 har utgjort utgångspunkten för hur kontrollaktionen byggdes upp.
När det gäller de som indirekt köper in de svarta tjänsterna bedömdes att kontroll inte var den mest effektiva åtgärden för att komma till rätta med svart arbetskraft längre ner i kedjan. I stället bestämdes att olika former av informationsinsatser skulle göras i syfte att få dessa företag att frivilligt medverka i arbetet med att få bort den svarta arbetskraften. Finns ingen efterfrågan på svart arbetskraft borde den svarta arbetskraften på sikt minska.
För företaget C, som direkt köper in den svarta arbetskraften, gjorde vi däremot bedömningen att enbart informationsinsatser inte skulle vara tillräckligt effektiva för att komma till rätta med problemet. Detta eftersom företaget C, enligt vår uppfattning, är väl medvetet om att det är fråga om svart arbetskraft. Företaget C skulle därför i första hand bli föremål för kontroll.
Även för de företag som tillhandahåller den svarta arbetskraften och den svarta arbetskraften (utbudet) bedömde vi att den enda framkomliga vägen var kontroll.
I projektet skulle alltså ingå såväl kontroll- som informationsinsatser. Tanken med detta var att försöka angripa problemet med svart arbetskraft från olika håll.
Det kunde ganska omgående konstateras att brister fanns i gällande lagstiftning. Dessa brister hade möjliggjort att företeelsen fått den omfattning som kartläggningen och den efterföljande kontrollen visade. Parallellt med informations- och kontrollarbetet har därför en särskild grupp arbetat med uppgiften att analysera de rättsliga förutsättningarna för att motverka skatteundandragande i byggbranschen.
4.3 Organisationen
Då det i Riksprojektet redan fanns en väl fungerande organisation för samarbete över regiongränserna var det logiskt att koppla kontrollen av den organiserade handeln med svart arbetskraft till Riksprojektet.
Det specifika för den del av Riksprojektet som omfattar kontroll av den svarta arbetskraften var att organisationen i denna del byggdes upp utifrån de tre samverkande delarna kontroll, information och lagstiftning.
För att stödja projektledarna i kontrollarbetet utsågs särskilda informationsansvariga i Stockholm, Göteborg respektive Malmö. Att koppla informatörer till ett kontrollprojekt var ett nytt arbetssätt inom myndigheten, varför det för ändamålet bildades en särskild informationsgrupp med uppgift att utveckla arbetsmetoden. I gruppen ingick förutom de utsedda informatörerna även representanter från RSV:s kommunikationsavdelning. Direktiven till gruppen var att arbetet skulle bedrivas självständigt men i mycket nära samarbete med kontrollen.
Till lagstiftningsgruppen, som letts av en expert från Skattemyndigheten i Stockholm, kopplades ett antal personer med erfarenhet från både kontroll- och lagstiftningsarbete.
Med tanke på den brottslighet som fanns i härvorna skulle arbetet bedrivas tillsammans med Ekobrottsmyndigheten. Initialt utsågs särskilda kontaktpersoner på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, Göteborg respektive Malmö. Utredningarna var tänkta att genomföras av ett team bestående av åklagare, polis, skatterevisorer, beslutsfattare och utredare från skattebrottsenheten. För att samordna den fiskala utredningen med brottsutredningen utsågs för varje härva en s.k. härvledare.
Eftersom det i utredningarna förekom arbetskraft som var hemmahörande i Finland inleddes tidigt en diskussion med den finska skatteförvaltningen i syfte att underlätta informationsutbytet mellan länderna. Särskilda kontaktpersoner med uppgift att hantera just denna information utsågs i både Sverige och Finland.
5 GENOMFÖRDA KONTROLL- OCH INFORMATIONSINSATSER
5.1 Kontrollen
Kontrollen har som framgår ovan under avsnitt 3.3 varit inriktad på företag av typen C och den svarta sektorn, dvs. företagen D och E samt den svarta arbetskraften (se figur 1).
Utredningarna har hållits ihop i härvor där intresset främst fokuserats på personerna som legat bakom härvorna. Genom punktbevakning av personer och företag har utredningarna kunnat avse aktuell tid och således inriktats på de företag där verksamheten fortfarande bedrivs. Detta har inneburit att gamla år normalt inte utretts utan i stället har inriktningen varit att utreda pågående verksamheter. När det gäller utredning av företag där verksamheten upphört ska samråd ha hafts med åklagare om minsta möjliga insats för att nå framgång i brottsutredningen.
En viktig del i utredningarna har varit att utnyttja möjligheten till betalningssäkring av oredovisade skatter och avgifter. Vidare har insatser gjorts i syfte att snabbt återkalla F-skattsedeln i de fall missbruk noterats.
Genom olika åtgärder som låg nära i tiden skulle denna typ av verksamhet störas så mycket att det på sikt borde minska intresset för att handla med svart arbetskraft.
Utredningarna har varit av två typer, dels härvor som utretts gemensamt med Ekobrottsmyndigheten, dels härvor som utretts utan att Ekobrottsmyndigheten varit inblandad.
När det gäller den första typen av härvor var avsikten att inriktningen och omfattningen av utredningarna skulle bestämmas i samråd med representanter från Ekobrottsmyndigheten. Så har dock inte alltid blivit fallet. Det tänkta arbetssättet, som inneburit att alla inblandade i den aktuella härvan - härvteamet - gemensamt skulle diskutera och komma fram till hur arbetet skulle bedrivas för att vara effektivast för alla parter, har endast fått genomslag i ett fåtal utredningen.
Den andra typen av härvor har fått utredas så långt det varit möjligt med de begränsade befogenheter som skattemyndigheten har.
5.2 Informationen
Målgruppen för denna verksamhet har främst varit beställare och företag av typen A och B (se figur 1, avsnitt 3.3).
Avgörande för vilka informationsinsatser som genomförts har varit de erfarenheter som gjorts i samband med kartläggningen och vid den löpande kontrollen. Informationsinsatserna har bedrivits i nära samarbete med kontrollen. Endast sådana informationsinsatser som bedömts gagna målet (avsnitt 4.1) för projektet har genomförts inom projektets ram.
Arbetet har delats upp i följande delar:
•allmän information om kontrollen till massmedia
•samarbete med branschorganisationer och fackföreningar
•riktad information till beställare, entreprenörer etc.
•information till skatteförvaltningens egen personal
Information till massmedia om projektet har lämnats löpande sedan kontrollfasen inleddes i mars 2000. Projektet har fått stor uppmärksamhet i såväl riks- som lokalpress. Syftet med denna information har varit att förmedla budskapet om att särskilda insatser görs mot de företag/personer som är verksamma inom byggbranschen. Målgruppen för denna information har varit både de som tillhandahåller den svarta arbetskraften och de företag som, direkt eller indirekt, köper in tjänsterna. Information om projektet har också funnits på Riksskatteverkets hemsida.
Ett samarbete med branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier, VVS-Installatörerna och Elektriska Installatörsorganisationen samt Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) inleddes på både central och regional nivå hösten 2000. Vid återkommande möten har diskuterats hur vi gemensamt ska kunna verka för att minimera den svarta arbetskraften. Representanter från olika skattemyndigheter har också deltagit på olika företagsträffar och möten med fackliga representanter.
Olika former av informationsinsatser har genomförts mot de företag som indirekt köpt in den svarta arbetskraften. I detta arbete har bl.a. legat att, tillsammans med branschorganisationer och fackförening, informera beställare och företagen A och B om problemet. Syftet med informationen har varit att få företagen att frivilligt medverka i arbetet med att få bort den svarta arbetskraften. För ändamålet har en broschyr, RSV 690, utarbetats i samverkan med branschorganisationerna och Byggnads. Broschyren som vänder sig till dem som handlar upp byggtjänster har distribuerats till branschorganisationernas medlemsföretag, till offentliga myndigheter, till publika företag samt till stora fastighetsförvaltare. Vidare har Byggnads spridit broschyren till sina avtalspartners.
I broschyren poängteras vikten av att företagen har kontroll på vilken arbetskraft som finns på arbetsplatsen och vem deras arbetsgivare är. Vidare klargörs att det inte räcker med att undersöka den närmaste underentreprenören utan företagen måste vara vaksamma på alla företag i kedjan.
Riktad information mot vissa utvalda beställare, entreprenörer etc. har genomförts av personal från Stockholm och Göteborg. I ett första steg har valet av vilka beställare och företag A - B som skulle besökas styrts av om kopplingar funnits till en härva där utredning pågår, dvs. det har konstaterats att det finns svart arbetskraft i företag i underliggande led. Syftet med besöken har bl.a. varit att få en känsla för hur företagen ser på problemet och vad de är villiga att frivilligt medverka i. Bl.a. skulle svar fås på följande frågor: Hur väl känner de till att det förekommer svart arbetskraft längre ner i kedjan? Vilka insatser görs idag för att undvika att de indirekt köper in svart arbetskraft? Hur långt är de villiga att gå för att säkerställa att det inte förekommer svart arbetskraft bland deras underentreprenörer? Är det överhuvudtaget möjligt för beställare och entreprenörer att upptäcka att det förekommer svart arbetskraft längre ner i kedjan?
En viktig bit i informationsarbetet har också varit att se till att myndighetens personal fått kunskaper och information om projektet så att de kunnat agera professionellt i de fall en beställare eller en entreprenör kontaktat myndigheten.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.