På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Restaurang- och cateringtjänster/serveringstjänster

Datum: 2009-01-30

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
131 750777-08/111

1    Sammanfattning

Skatteverket anser att restaurang- och cateringtjänster respektive serveringstjänster avser likadana tillhandahållanden mervärdesskattemässigt.
 
Med dessa begrepp förstås enligt Skatteverkets uppfattning att mat och/eller dryck tillhandahålls tillsammans med tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck.
 
Skillnaden mellan restaurang- respektive cateringtjänster är den plats där tillhandahållandet av tjänsten sker. Restaurangtjänster tillhandahålls i restaurangföretagets lokal, dvs. säljarens lokal. Cateringtjänster tillhandahålls däremot på annan plats som köparen bestämmer.
 
Skrivelse daterad 2004-04-02, dnr 130 229280-04/1152, upphör att gälla genom detta ställningstagande.


2    Bakgrund och frågeställning

 
Fråga har uppkommit om Skatteverkets hittillsvarande tolkning av begreppet serveringstjänster överensstämmer med praxis vad gäller framförallt gränsdragningen mot vara.


3    Gällande rätt m.m.

 
Mervärdesskattelagen (1994:200), ML, innehåller ingen definition av begreppet serveringstjänst.
 
Bedömningen av om ett tillhandahållande avser en vara eller en tjänst ska göras utifrån den allmänna bestämmelsen i 1 kap. 6 § ML enligt vilken med vara förstås materiella ting. Med tjänst avses allt annat som kan tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet.
 
I 4 kap. 2 § ML används begreppet serveringstjänster. Bestämmelsen avser dock yrkesmässighet och behandlas inte i denna skrivelse.
 
Rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, innehåller inte heller någon särskild bestämmelse om serveringstjänster. Även vid tillämpningen av mervärdesskattedirektivet får bedömningen göras utifrån direktivets allmänna bestämmelser om vad som utgör leverans av varor respektive tillhandahållande av tjänster. Enligt artikel 14 avses med leverans av varor överföring av rätten att såsom ägare förfoga över egendom. Enligt artikel 24 förstås med tillhandahållande av tjänster varje transaktion som inte utgör leverans av varor.
 
Genom ändring av mervärdesskattedirektivet enligt direktiv 2008/8/EG kommer från och med den 1 januari 2010 begreppen restaurang- och cateringtjänster att införas i artikel 55, rörande beskattningsland för tillhandahållande av tjänster. Någon definition av dessa begrepp kommer inte att införas i direktivet.    
 
Av prop. 1991/92:50 s. 14 framgår att med serveringstjänst förstås tillhandahållande av mat, dryck eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom en serveringslokal, dvs. en iordningställd lokal eller plats.
 
EG-domstolen har i målet C-231/94, Faaborg-Gelting-Linien, behandlat frågan om vad som karaktäriserar en restaurangverksamhet. Inledningsvis anger domstolen i punkt 12 att frågan om transaktioner av visst bestämt slag ska betraktas som leverans av varor eller som tillhandahållande av tjänster ska besvaras utifrån en samlad bedömning av de omständigheter som kännetecknar transaktionerna i fråga. Domstolen uttalade vidare i punkt 13 att en restaurangverksamhet är resultatet av en serie tjänster alltifrån tillagningen av maten till det fysiska överlämnandet av denna på en tallrik eller liknande. Samtidigt ställs en organisatorisk helhet till gästens förfogande, vilken består av både matsal och andra utrymmen (garderob med mera) samt möbler och porslin. Serveringspersonal dukar borden, ger gästen råd och upplysningar om de maträtter och drycker som erbjuds, serverar dessa vid bordet och dukar av bordet efter måltiden. I punkt 14 sammanfattar domstolen och uttalar att restaurangverksamhet således kännetecknas av ett knippe element och handlingar där leveransen av maten endast utgör en del och där tjänsterna utgör den övervägande delen. Utfallet blir i gengäld ett annat om verksamheten avser livsmedel för avhämtning och inte är förenad med tjänster som har till ändamål att möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför avsedd plats.
 
Regeringsrätten har i förhandsbesked, RÅ 2005 not. 51, behandlat serveringstjänster. Enligt förhandsbeskedet utgjorde ett restaurangföretags tillhandahållande av lunchmat till bolagets anställda en serveringstjänst. Maten levererades till en personalmatsal i kantiner. Personalen försåg sig själv med mat, hämtade porslin, bestick m.m. och plockade också in använt porslin i utställda diskkorgar. Det konstaterades att även med beaktande av att det sammantagna tjänsteinslaget inte väger lika tungt som vid sedvanlig restaurangverksamhet måste det anses vara fråga om tillhandahållande av tjänster i sådan verksamhet. Avgörande i målet var att bolaget ansågs tillhandahålla den anställde något mer än själva maten.
 
I förhandsbesked 2003-02-27 har Skatterättsnämnden ansett att den i ansökan bedrivna verksamheten var att anse som lunchrestaurangverksamhet. Bolaget bedrev restaurangverksamheten företrädesvis i form av personalserveringar på olika platser. Bolaget tillagade mat i uppdragsgivarens kök, ställde ut kantiner med mat på särskilda serveringsbord där det även fanns måltidsdryck, sallad och bröd. De anställda åt sin lunch vid bord som ställts upp i närheten av serveringsborden i ett gemensamt utrymme i anslutning till uppdragsgivarens entré. Bolagets personal tog emot betalning och svarade för diskning.


4    Skatteverkets bedömning

 
Skatteverket anser att restaurang- och cateringtjänster respektive serveringstjänster avser likadana tillhandahållanden.
 
Med begreppet cateringtjänster avses inte begreppet catering som det förstås i allmänhet. Det är endast sådan catering som kan ses som en tjänst som avses.
 
Med restaurang- och cateringtjänster förstås enligt Skatteverkets uppfattning att mat och/eller dryck tillhandahålls tillsammans med tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck.
 
Skillnaden mellan restaurang- respektive cateringtjänster är den plats där tillhandahållandet av tjänsten sker. Restaurangtjänster tillhandahålls i restaurangföretagets lokal, dvs. säljarens lokal. Cateringtjänster tillhandahålls däremot på annan plats som köparen bestämmer.
 
För att det ska vara fråga om en restaurang- eller cateringtjänst ska förutom mat och/eller dryck ingå tjänster. Enbart tillagningen av mat är inte tillräckligt tjänstemoment utan det ska förutom eventuell tillagning ingå någon eller några andra tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck. Detta innebär att färdiglagad mat som köps in i livsmedelsaffären inte omfattas av restaurang- eller cateringtjänster. Inte heller mat som köps in för avhämtning i restaurang omfattas av en restaurang- eller cateringtjänst. Andra tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck är t.ex. dukning, servering, avdukning, diskning och rätten att nyttja särskild lokal och utrustning i form av bord, stolar m.m. Exempel på tillhandahållande som inte omfattas av en cateringtjänst är när färdiglagad mat transporteras till köparen utan ytterligare tjänster. Ett sådant tillhandahållande utgör i stället catering av vara. Skatteverket anser således inte att en transporttjänst är en sådan tjänst som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck varför endast matlagning i kombination med transport av den färdiglagade maten till kunden inte utgör en cateringtjänst.
 
När det är fråga om säljarens lokal ska den vara så iordningställd att mat- och/eller dryck kan omsättas till kunden på ett sådant sätt att även tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat- och/eller dryck kan tillhandahållas. Detta innebär att tillhandahållande av mat från t.ex. ett gatukök utan serveringsplats inte kan anses utgöra en restaurangtjänst eller en cateringtjänst.
 
Skrivelse daterad 2004-04-02, dnr 130 229280-04/1152, som behandlar gränsdragningen mellan serveringstjänst och leverans av vara upphör genom detta ställningstagande att gälla.